Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomisk längd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sträcker sig från Norra Ishafvet till omkr. 15°
n. br. och den södra från Södra Ishafvet till
eqvatorn. Den förra kallas Azor-ryggen och
Dolphin-rise, den senare Challenger-platån. En tredje,
mindre förhöjning-, liksom dessa ingenstädes på större
djup än 4,000 m., ligger mellan dem n. om eqvatorn,
omkring ön S:t Paul. På ömse sidor om dessa centrala
platåer ligga bassänger af 4,000–6,000 m. djup. Den
östra bassängen har på norra halfklotet på tre ställen
djup af mer än 6,000 m., nämligen v. om Kanarieöarna
(6,293 m.), v. om Kap Verde-öarna (6,015 m.) samt
mellan dessa båda platser straxt n. om vändkretsen
(6,068 m.). Af grunda ställen på norra A:s östra
sida må (utom Nordsjöbanken, som bär Storbritannien
och Irland) nämnas Gorringebanken s. v. om Kap
Vincent, under 36° 30’ n. br. och 11° 37’ v. lgd, med
55 m. vatten, samt Daciabanken n. om Kanarieöarna,
under 31° 30’ n. br. och 13° 30’ v. lgd, med 90–150
m. vatten. Vestra sidan af norra A. har mellan
Bermudas och S:t Tomas öfver 7,000 m. djup; äfven
n. om Bermudas finnas stora djup, öfver 6,000 m.,
och tvära öfvergångar i djupförhållandena. De största
hittills funna djupen i A. lodades n. om Puerto Rico
af amerikanska skeppet »Blake» 1883, nämligen 8,341
m. under 19° 30’ n. br. och 66° 26’ v. lgd och 7,723
m. under 19° 30’ n. br. och 66° 12’ v. lgd. Flamska
hufvan på östra sidan af Newfoundlandsbanken med
lutningsvinklar af ända till 29° synes hafva uppstått
af erratiskt grus och sten, som här nedfalla af
smältande isberg, och likaså är den mellan Skotland
och Färöarna liggande åsen (400–500 m. djup) att anse
som ändmorän af en glacier. Under 49° 40’ n. br. och
29° 10’ v. lgd ligger en ganska brant (ända till 35°)
bottenförhöjning, Faradaykullen, som dock har minst
1,145 m. vatten. Äfven södra A. har i v. ett djupare
bäcken, som mellan eqvatorn och 15° s. br. och ö. om
ön Trinidad (20° s. br.) har öfver 6,000 m. djup,
begränsadt i s. af en bank med 658 m. djup. Hafvets
medeldjup beräknas till 3,680 m. (norra A. 3,810
m., södra A. 3,590 m.). — Af alla verldshaf har
intet så liflig trafik som A. Man beräknar, att af
alla sjöfarande nationers fartyg 3/4 tillhöra de
atlantiska staterna i Gamla och Nya verlden. Omkr. 40
kablar ligga på dess och tillhörande bihafs botten, 10
transatlantiska kablar förena Europa med Nord-Amerika,
2 Europa med Syd-Amerika, och 1890 fullbordades
den vest-afrikanska kustkabeln mellan Lissabon och
Kapstaden.
Atlantosaurus, paleont., en ödla tillhörande
jurasystemet (se d. o., sp. 1458).
*Atlas, industrielt etablissement i Stockholm. Dess
filial i Södertelge nedlades 1887. Arbetsstyrkan
var 1893 omkr. 550 pers., och tillverkningsvärdet
belöpte sig s. å. till 1,655,000 kr. 1891 infördes
vid verkstaden det system, att de äldste och bäste
arbetarna åtnjuta andel i bolagets vinst.
Atlas-cedern, bot. Se Ceder.
Atlas-foglar, zool. Se Ptilorhynchidae.
Atlas-trä, bot. Se Ferolia guianensis.
Atleön, ö i Askevolds pastorat, N. Bergenhus amt,
Norge, mellan Stavfjorden och Aspöfjorden. Ön, 38
qvkm., med omkr. 700 innev., har fått
sitt namn efter Atle, jarl i Sogn på Harald Hårfagers
tid. I slaget vid Stavenaesvaag mellan Atle och den
mäktige Tröndiske jarlen Håkon Grjotgardssön blef
Atle sårad och dog fem dagar senare på denna ö.
*Atlingbo, socken. Areal 1,473 har. 213
innev. (1894). — Den i art. omnämnda Tingstäde
fristadskyrka låg i norra (ej mellersta)
tredingen.
*Atmosfer. I. Fys. och meteor. Enligt
lord Rayleighs och professor Ramsays upptäckt består
luften ej allenast af, såsom man hittills antagit,
4/5 qväfgas och 1/5 syrgas samt en ytterst ringa
qvantitet (0,03 proc.) kolsyregas, utan ock till
omkr. 1 proc. af en hittills okänd gas, argon (se
d. o. Suppl.). Ofvanstående procenttal äro räknade
efter volym. Efter vigt ställa de sig något olika
till följd af de olika gasernas olika täthet.
Atmosferologi (af atmosfer, se d. o., och
Grek. logos, lära), detsamma som meteorologi
(se d. o.).
*Atoll. Ordet härleder sig från
det malediviska ordet atoḷu, beslägtadt med
Singales. etuḷa, innanför.
Atomvärde. Se Atomicitet.
Atrebate, romarnas
namn på staden Arras (se d. o.).
*Atri ligger i prov. Teramo. 3,808 innev. (1881;
i hela kommunen 10,642).
Atrium, Lat., med., »förmaket» i hjertat (se d. o.).
Atropatene l. Lill-Medien benämndes af
forngrekiska geografer norra delen af Medien.
*Atropin. I fråga om förgiftningssymtomens
orsaker vid atropinförgiftning se Belladonna.
Atropt (af Grek. nekande a och trepein, vända)
l. ortotropt (af Grek. orthos, rak), bot., kallas
fröämnet (se d. o. Suppl.), då dess fästpunkt är
belägen i den fröämnesmunnen motsatta änden. Fröämnet
är i detta fall rakt. G. A.
Atsini, det ursprungliga namnet på Arapahoes (se
d. o. Suppl.).
*Atsjin (riktigare Atjeh l. Atjih), till 1873
sjelfständig malajstat, nu nederländskt guvernement,
omfattande nordligaste delen af Sumatra, har
tillsammans med de oberoende battalanden en
areal af omkr. 53,000 qvkm. och omkr. 445,000
innev. Hufvudstaden A. l. Kota Radja ligger
vid floden A., 7 km. från öns nordspets och hamnen
Ole-leh, med hvilken den är förenad genom jernväg. —
Kriget mot holländarna fördes af atsjineserna med den
största tapperhet. Först 1878 var hela kuststräckan
underkufvad, men landets inre är obetvingadt,
och krigstillståndet fortfar.
Atsjinov. Se Asjinov. Suppl.
Atta, zool. Se Bladskärande
myror. Suppl.
Attainder [attēndör]. Eng., egentl.
»fläck», »vanheder». Act (bill) of a., en af
parlamentet fälld dom, som medför indragning af
egendom samt förlust af ära och af medborgerliga
rättigheter (på grund af högförräderi o. dyl.).
*Attalea. Se vidare Beklädnadsväxter, sp. 151.
Attaleia (Lat. Attalia), fordom namn på Adalja
(se d. o.).
Attâr (»droghandlare»), med förnamnet Ferîd-ed-din
(»religionens perla»), persisk skald och mystiker,
hette egentligen Muhammed ibn-Ibrahim och föddes
nära Nisjapur 1119. Han blef liksom sin fader drog-
och parfymhandlare i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
