Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tenedos, en liten, bergig, men fruktbar, fordom af eoliska greker bebodd ö, utanför kusten af det forna landskapet Troas på Mindre Asiens nordvestra hörn - Teneo lupum auribus, Lat., »jag håller en varg i öronen», ett ordstäf - Tenerani, Pietro - Tenerife (Teneriffa), den största och folkrikaste af Kanarieöarna - Tenesmer, med. - Tengberg, Niklas August - Tengene, socken i Skaraborgs län - Tenghis. Se Balkasch - Tengmalm, Peter Gustaf - 1. Tengström, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
följande tidehvarfs många krig har det på grund af sitt
läge omkr. 20 km. från inloppet till Hellesponten
mer än en gång spelat en vigtig rol. Turkarna, i
hvilkas händer ön öfvergick 1322, hafva försett den
med starka befästningar. Innevånarna, dels turkar,
dels greker, utgöra ett antal af 6,000–7,000. På öns
nordöstra spets ligger staden T. (omkr. 2,000 innev.),
befäst och biskopssäte. A. M. A..
Teneo lupum auribus, Lat., »jag håller en varg i
öronen», ett ordstäf, som förekommer i Terentius’
»Phormion» (akt III, scen 2; det heter dock der
»Auribus teneo lupum») och betecknar, att man är
stadd i en brydsam belägenhet. Enligt Suetonius
nyttjades uttrycket ofta af Tiberius. Det är lånadt
från grekiskan; hos Polybios (Ex. Vatic., sid. 437)
heter det: Ton lykon ton oton elabon.
Tenerani, Pietro, italiensk bildhuggare, f. 1789,
d. i Rom 1869, var lärjunge till Thorvaldsen, hvars
luttrade plastiska uppfattning och kyska form han
tillegnade sig, utan att dock lyckas fylla den med
ett verkligt lif, ty hans förmåga stannade vid den
glatta, virtuosmässiga marmortekniken. Han började
med mytologiska ämnen, såsom Psyche med Pandoras ask
och Venus, ur hvars fot Amor drager ut en törntagg
(bägge flere gånger upprepade). Men sedan öfvergick
han till religiösa bilder, såsom Kristus på korset,
Johannes, Nedtagningen från korset (i Capella Torlonia
i Laterankyrkan) m. fl. Derjämte utförde han statyer
(Ferdinand II, i Messina. Bolivar m. fl.) och byster
(Thorvaldsen, hertigen af Bordeaux m. fl.). C. R. N.
Tenerife (Teneriffa), den största och
folkrikaste af Kanarieöarna (se d. o.),
2,026 qvkm. (= 2/3 af Gotland). 105,052
innev. (1877). Kusten saknar nästan alldeles vikar. Ön
är mycket bergig (endast 1/7 är odlingsbar mark),
i alla riktningar fylld af utbrunna stora kratrar,
kägelberg, basaltmassor och lavaströmmar. I midten af
ön reser sig den ryktbara »Piken» (Pico de Teyde),
hvars ena topp, El Piton, når 3,715 m. höjd, medan
den andra, Chahorra, är endast 3,011 m. hög. De nå
ej gränsen för den eviga snön, men på 3,367 m. höjd
finnes en naturlig håla, der snön qvarligger hela
året. I öfre delen af Piken qvarstannar snön 4 månader
af året. Både El Piton och Chahorra hafva kratrar på
sina toppar, från hvilka ångor uppstiga. 1795 och 1798
utkastade de lava, men några verkliga utbrott äro ej
kända. Från toppen af berget, som utgör ett välkändt
märke för sjöfarande, ser man alla öarna i ögruppen,
men icke Madeira eller kusten af Afrika. Horisonten
är 260 km. aflägsen. Berget bestiges vanligen från
Orotava (se d. o.), på norra sidan af ön. T:s
hufvudstad och medelpunkten för hela ögruppens
handel är Santa Cruz de Tenerife. Högre och
svalare ligger La Laguna, omkr. 6 km. från Santa
Cruz, vid vägen tvärs öfver ön mellan Santa Cruz
och Orotava. Det är säte för en biskop och har
omkr. 11,000 innev.
Tenesmer (af Grek. teinesmos, förstoppning), med.,
kallas synnerligen häftiga smärtor af slipande eller
sammansnörande karakter,
lokaliserade till stolgången och förorsakade af
inflammationer, hemorroider eller andra sjukliga
processer i ändtarmen. Särskildt är rödsot alltid
åtföljd af dylika smärtor. J. E. J-n.
Tengberg, Niklas August, universitetslärare,
historiker, född i Göteborg d. 26 Mars 1832,
blef 1849 student i Lund, der han 1853 aflade
filos. kandidatexamen och promoverades till filos.
doktor. 1855 kallades han till docent i historia,
utnämndes 1858 till adjunkt och, efter att en
längre tid på förordnande bestridt professuren,
d. 30 Dec. 1863 till professor i samma ämne vid
ofvannämnda universitet. Död i Stockholm d. 14
Nov. 1870. Såsom frukter af T:s forskningar, hvilka
hufvudsakligen omfatta 1700-talets historia och
delvis anställdes i utländska arkiv (Berlin, Wien,
Paris och Köpenhamn Aug. 1861–Aug. 1862), föreligga
Om Sveriges förhållande till främmande magter
under k. Karl XII:s styrelsetid (akad. afh. 1854),
Bidrag till historien om Sveriges krig med Ryssland
åren 1741–43 (2 hftn, 1857, 1860), Om kejsarinnan
Catharina II:s åsyftade Stora Nordiska alliance
(akad. afh. 1863), Om frihetstiden (1867) samt Konung
Gustaf III:s första regeringstid till och med 1772
års statshvälfning (1871; utg. af C. T. Odhner),
det enda T. hann bearbeta af sitt betydande material
till Gustaf III:s historia.
Tengene, socken i Skaraborgs län, Viste härad. Areal
2,742 har. 1,355 innev. (1890), T. bildar med
Trökörna, Hyringa, Malma och Längnum ett konsistorielt
pastorat, Skara stift, Väne kontrakt. Den för de tre
sista socknarna gemensamma kyrkan bär namnet Fridhem.
Tenghis. Se Balkasch.
Tengmalm, Peter Gustaf, läkare, naturforskare,
föddes i Stockholm d. 29 Juni 1754. Sedan han
1772 blifvit student i Upsala, måste han i flere
år söka sin utkomst genom konditionerande, och
derunder egnade han sig äfven åt studiet af de
svenska foglarnas lefnadssätt och hushållning. Han
återvände 1778 till Upsala och promoverades
der 1785 till med. doktor. Samma år förordnades
han till fristadsläkare i Eskilstuna och till
provinsialläkarens medhjelpare i Lifgedinget
i Södermanland. Efter hemkomsten från en
vetenskaplig utrikes resa utnämndes han 1793
till provinsialläkare i Vestmanland och qvarstod
som sådan till sin död. 1797 blef han ledamot af
Vetenskapsakademien. Han afled i Vesterås d. 27
Aug. 1803. T:s skrifter äro dels af ornitologiska
dels af medicinskt innehåll. I Vetenskapsakademiens
handl. träffas af honom bl. a Utkast till
uggle-slägtets, isynnerhet svenska arternas
historia (1793), och efter honom har »perlugglan»
fått sitt vetenskapliga namn: Strix Tengmalmi.
R. T-dt.
1. Tengström, Jakob, ärkebiskop, universitetslärare,
skriftställare, härstammade från en svensk
bondeslägt i Tengene socken (deraf namnet),
Skaraborgs län, hvaraf en gren öfverflyttade 1722
till Finland, der medlemmarna innehade anspråkslösa
prestlägenheter. T. föddes i Gamla Karleby d. 4
Dec. 1755, genomgick Vasa trivialskola, blef student
i Åbo 1771
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
