Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Temrjuk, rysk hamn, stad i Kubanska provinsen i Kaukasus - Temudjin. Se Djingiskan - Tenacitet, fys., absolut hållfasthet l. hållfasthet mot sträckning. Se Hållfasthet - Tenakel. 1. Boktryckaret., en träribba - Tenakel. 2. Kirurg., en skaftad, böjd nål - Tenala, socken i Nylands län, Finland - Tenalj. Se Befästningskonsten och Ingående vinkel - Tenasserim, en af de 4 »divisioner», i hvilka Nedre Birma (förr Britiska Birma) är indeladt - Tenby, stad i engelska grefskapet Prembroke (Wales) - Tencin, Claudine Alexandrine Guérin, markisinna de T. - Tendelti, fordom hufvudstad i det sjelfständiga riket Darfur - Tendens, den kraft, genom hvilken en kropp föranledes att röra sig; riktning mot - Tender. 1. Ett mindre fartyg - Tender. 2. Se Lokomotiv - Tendo, Nylat. (Fr. tendon), sena (se d. o.) - Tenebræ, Lat., »mörker», id en katolska liturgien namn på den mässa, som hålles på eftermiddagen under de tre egentliga »dymmeldagarna» - Tenebrio. Se Mjölbagge - Tenedos, en liten, bergig, men fruktbar, fordom af eoliska greker bebodd ö, utanför kusten af det forna landskapet Troas på Mindre Asiens nordvestra hörn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Temrjuk, rysk hamn, stad i Kubanska provinsen
i Kaukasus, på norra stranden af halfön Taman,
vid den kanal, som förenar Achtanisovskij-sjön
med T.-viken. Omkr. 10,000 innev.
Temudjin. Se Djingiskan.
Tenacitet (Lat. tenacitas), fys.,
absolut hållfasthet l. hållfasthet mot sträckning.
Se Hållfasthet.
Tenakel (Lat. tenaculum, af tenere,
hålla). 1. Boktryckaret., en träribba, å hvilken
manuskriptet (medelst en träklyka, »divisorn»)
fasthålles under sättningen. Tenakeln utlöper
nedtill i en kloss med en jernspets, som fastsättes
i kasten. – 2. Kirurg., en skaftad, böjd nål,
med hvilken man vid operationer fattade afskurna,
blödande kärl för att underbinda dem, isolerade
från omgifvande väfnad. Instrumentet är nu nästan
ur bruk och ersättes af arterpincetten och Péans
klämmare. 2. J. E. J-n.
Tenala (F. Tenhola),
socken i Nylands län, Finland, Raseborgs domsaga och
härad, utgör ett imperielt pastorat af 2:dra kl.,
Åbo ärkestift, Raseborgs vestra kontrakt. Areal,
jämte Bromarf, 544 qvkm. Befolkningen, svensktalande,
3,919 pers. (med Bromarf 6,714 pers., 1888).
A. G. F.
Tenalj (Fr. tenaille, egentl. tång). Se
Befästningskonsten och Ingående vinkel.
Tenasserim, en af de 4 »divisioner», i hvilka Nedre Birma (förr
Britiska Birma) är indeladt, omfattar kustlandet
utmed Indiska hafvet från 19° 30’ till 9° 30’
n. br. Areal 121,030 qvkm. 825,741 innev. (1881),
de fleste buddhaister (28,315 voro kristna). Det
indelas i 7 distrikt. Staden Tenasserim ligger vid
floden T. och har endast några hundra innev.
Tenby [-bi], stad i engelska grefskapet Pembroke
(Wales), vid vestra sidan af Caermarthen-viken,
16 km. ö. om Pembroke. 4,750 innev. (1881). Staden
har åtskilliga lemningar af gamla fästningsverk,
ursprungligen härrörande från den normandiska
eröfringens tid och restaurerade under drottning
Elisabet. Den besökes mycket som badort på grund
af sin ypperliga badstrand samt sitt jämna och
helsosamma klimat.
Tencin [tanssä’ng], Claudine Alexandrine Guérin,
markisinna de T., fransk romanförfattarinna, f. i
Grenoble 1681. d. i Paris 1749, var på sin tid en
af de mest ryktbara qvinnor i Frankrike, tack vare
det inflytande hon utöfvade på de ledande männen
inom den franska riksstyrelsen, såsom hertigen
af Orléans, kardinal Dubois m. fl. Genom dessa
män kunde hon tillfredsställa sitt begär efter
anseende, förmögenhet och njutning. Dervid skydde
hon ingen uppoffring. Som ung hade hon inträdt i ett
augustin-kloster i närheten af Grenoble, men måste
lemna detsamma på grund af sitt uppseendeväckande
lefverne, och då hon sedermera förflyttades till
Neuville vid Lyon, sökte hon förgäfves att blifva
frikallad från sina klosterlöften. Emellertid förde
hon i Paris ett yppigt och bekymmerslöst lif. Hennes
skönhet och begåfning förmådde fästa vid henne många
beundrare och äfven trogna dyrkare. Till de förre
hörde de flesta literära
storheterna, såsom Fontenelle, Montesquieu, Helvétius m. fl.,
och bland de senare må ytterligare nämnas endast
chevalier Destouches, med hvilken hon hade en son
(1717), som vid födelsen öfverlemnades i främmande
händer och sedan sjelf blef ryktbar under namnet
d’Alembert (se denne). Under sin skiftesrika lefnad
författade hon några romaner, som än i dag kunna
läsas med verkligt nöje, enär de äro skrifna i en lätt
och behaglig stil samt återgifva i lifliga och varma
färger menniskohjertats ömmaste känslor. Hennes bästa
arbeten äro Les mémoires du comte de Comminges (1735)
och Le siége de Calais (1739–40).
J. M-r.
Tendelti (riktigare Fasjer), fordom hufvudstad i
det sjelfständiga riket Darfur, som 1874 eröfrades
af Egypten, ligger omkr. 600 km. v. om El-Obeid,
nära Wadi el-Ko, som leder sitt vatten ned till Bar
el-Arab. Staden anlades i slutet af 18:de årh., och
hyddorna ligga i flere grupper på tvänne sandkullar,
mellan hvilka en kanal, Tendelti, går, som gifvit
orten dess namn. Genom händelserna på 1880-talet har
T. gått förloradt för Egypten.
Tenderns (Fr. tendance, af Lat. tendere, spänna,
åsyfta), den kraft, genom hvilken en kropp föranledes
att röra sig; riktning mot; inneboende dragning,
böjelse; syftning; en viss afsigt, i hvilken man
säger eller gör något; en bestämd lära (af moralisk,
religiös, politisk, social, estetisk art), som i
ett diktverk framträder och afsigtligt inskärpes. Om
tendensdiktning se Konst. – Tendentiös, som innebär
en viss tendens eller afsigt; afsigtlig. – Tendera,
syfta (till).
Tender (Eng., af tend, ledsaga). 1. Ett mindre
fartyg, som åtföljer ett eller flere större
sådana och har till uppgift att rekognoscera,
fortskaffa depescher, medföra förnödenheter eller
på annat sätt lemna biträde. – 2. Se Lokomotiv.
R. N.
Tendo, Nylat. (Fr. tendon), sena (se d. o.).
Tenebrae [tenebre, tenebre], Lat., »mörker», i den
katolska liturgien namn på den mässa, som hålles på
eftermiddagen under de tre egentliga »dymmeldagarna»:
onsdagen, torsdagen och fredagen i påskveckan. De
vid en sådan mässa nyttjade ljusstakarna kallas
teneberljusstakar. En sådan har formen af en liksidig
trehörning; med 12 gula vaxljus på sidorna och 1
hvitt större på toppen (symboler af treenigheten samt
af Kristus och de tolf apostlarna). Under mässan
släckas efter hand de tolf gula ljusen, men det
trettonde utsläckes ej, utan öfvertäckes.
Teneberljusstakarna tillhöra den senare delen af medeltiden.
Tenebrio. Se Mjölbagge.
Tenedos (Nygr. Tenedo, Turk. Bogdsja-Adassi), en
liten, bergig, men fruktbar, fordom af eoliska greker
bebodd ö, utanför kusten af det forna landskapet
Troas på Mindre Asiens nordvestra hörn. Den omnämnes
redan af Homeros. Virgilius låter den grekiska flottan
under sken af återtåg draga sig tillbaka dit före det
sista angreppet mot Troja. Xerxes begagnade vid sitt
stora härnadståg mot Grekland T. såsom flottstation,
och äfven under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
