Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snarrefva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillegna sig en läckerbit eller i slagsmål om
bytet. Snart öfvergick han dock äfven till i stort
format målade »jagtstycken» eller skildringar af vilda
djur i skog och mark, framställningar, i hvilka han
ännu i dag kan anses oöfverträffad. S. vistades
1608 i Rom, men bosatte sig sedan för alltid i
Antwerpen, der han gifte sig med en syster till
målarna Cornelis och Paul de Vos (den senare hans
elev och imitatör). Hans storartade och vanligen
äfven till måttet väldiga målningar, ofta afsedda
för dekorativt ändamål, men alltid, äfven då de
målats bredt och flyktigt, ytterst liffulla och
originella, äro många till antalet och träffas i
de flesta museer i hela Europa. S. är i Sveriges
Nationalmuseum företrädd af tvänne stilleben, Dödt
villebråd på ett köksbord och Fruktskål i en nisch,
samt af en mer genreartad bild, En hund med ett flådt
oxhujvud. På Finspongs slott ses af hans hand tre
präktiga taflor, Hund, försvarande en korg med bröd,
Häger, jagad af falkar och en humoristisk duk
Räfven på besök hos hägern, behandlande den gamla
sagan om räfven och storken. I den nyligen delade och
skingrade samlingen på Forsmarks slott funnos trenne,
i Sverige ännu befintliga, stora taflor: Vildsvin,
försvarande sig mot hundar, Räf, tagen i sax och
Varg, som anfallit ett rådjur, alla tre ursprungligen
tillhörande Finspongs samling och troligen införda
af Louis de Geer. S. afled i Antwerpen 1657.
O. G-g.
Snilja. Se Chenille.
Snille (af Isl. snilli, snilld, mästerskap,
dådkraft), öfverlägsna själsgåfvor, som yttra
sig i en rik och ursprunglig skapande kraft;
menniska, som är utrustad med sådana gåfvor. Ett
grunddrag hos snillet är originaliteten; det arbetar
inifrån, ur personlighetens djup, utan att följa
förebilder, det yttrar sig som en naturmakt, och dess
skapelser framstå enkla, nödvändiga, organiska och
mönstergilla som naturen sjelf. Derigenom skiljer
det sig från talangen, som är af väsentligen
receptiv art, en yttre framställningsförmåga,
som rör sig i efterbildiiingen af större andars
tankeverld, hvaremot snillet genomtränger det hela
med sin egendomliga verldsåskådning och städse
förmår spegla det allmänna i det enskilda. Hos
snillet stå alla andliga krafter i jämvigt och
beherskas af de oändliga förnuftsidéerna. Snillet
alstrar på sitt område nytt, som icke funnits
förr; i kraft af en öfverlägsen uppfinnings- eller
kombinationsförmåga gifver det uppslag till nya
utvecklingsskeden. Snillena äro slägtets förkämpar
och beteckna höjdpunkterna af dess intellektuella
kraft. De rikta menskligheten med idéer, utvidga
dess makt och »förlossa dess bundna tankar». Snillet
skapar ej af intet; men genom sin siarelika instinkt
i förening med intensiv och tålmodig uppmärksamhet
griper det de tingens relationer, som undgå andras
ögon, och kastar ett oväntadt ljus öfver hvardagliga
sanningar. Det är nästan alltid ett visst, särskildt
område, som snillet beherskar, och som tager i
anspråk blomman af dess kraft. Det teoretiska fältet
har att uppvisa vetenskapliga snillen (filosofiska,
matematiska o.
s. v.): på det praktiska hafva uppfinnaresnillen,
upptäckare, religiösa reformatorer,
statsmanna-, talare-, härförare-, finanssnillen
o. s. v. framträdt. Klarast och helgjutnast träder
snillets väsende i dagen hos de estetiska snillena,
kanske derför att dess grundkraft, den skapande
fantasien, i deras arbeten påtagligast röjer sin art
och sitt verkningssätt. Deras alster äro frukten
af intuition och instinkt i minst lika hög grad
som af medveten reflexion; de »känna verlden utan
verldskännedom». Snillet är den lefvande vordna
regeln, det ger sig sjelf lag, skapar urbilderna,
typerna, mönstren, och ur dess skapelser kan man
abstrahera skapandets lagar. Det är icke af slump, som
snillet lyckas i sina verk, utan hemligheten ligger
deri att det lefver i djupt förstånd med tillvarons
makter och »lyssnar omedelbart till lifvets innersta,
eviga mening». Hos snillet rör sig en obetvingelig
trängtan efter verksamhet, dess stora syner drifva det
framåt, motstånd och hinder utveckla dess krafter,
äregirigheten eggar det, och dess egen andliga
rikedom gifver det medel och makt att nå målet. –
Det från franskan lånade ordet geni (Fr. génie,
beslägtadt med Lat. ingenium), som i andra språk
begagnas i betydelsen af det svenska »snille», nyttjas
i svenskan ofta för att beteckna en lägre grad af
snille, stundom äfven ett fragmentariskt snille.
Snipa, sjöv., en flatbottnad, lätt och låg mindre
roddbåt, spetsig i båda ändarna. Den i Sverige
allmännast förekommande typen af snipor är den norska,
som i moderlandet kallas
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
