Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvadratbenet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omkr. midten af 18:de årh. uppfanns i Tyskland
slagsikten. Någon fullt genomgripande förändring
i qvarnarnas konstruktion egde sedermera icke
rum förr än under 19:de årh., då i denna gren af
tekniken en fullständig omgestaltning försiggick,
förnämligast i Nord-Amerika och England, ehuru
äfven flere andra land lemnat vigtiga bidrag till
qvarnindustriens utveckling. Qvarnarna för sädens
malning hafva blifvit gjorda alltmer sjelfverkande,
elevatorer hafva i vidsträckt skala blifvit vid dem
använda, konstruktionens detaljer förbättrats,
träet utbytts mot jernet, samt h. o. h. nya
förfaringssätt uppfunnits. Ångan har derjämte
vunnit allt vidsträcktare tillämpning vid dessa
anläggningar, och många ångqvarnar af ofantlig
storlek äro utförda. Synnerligt afseende har fästs
vid sädens föregående rening. Resultatet har ock
blifvit ett vackrare och hvitare mjöl äfvensom
större afkastning vid malningen. – De operationer,
som medelst de för sädens malning använda qvarnarna
företagas, äro förnämligast: sädens rening, dess
sönderdelning (malning) samt det erhållna mjölets
sortering (siktning). Genom sädens rening aflägsnas
såväl främmande inblandningar som ock de yttre
cellskikten vid sädeskornen. För den skull begagnas
först siktar af olika maskvidd eller af genomborrade
bleck, med hvilka dels bortskaffas föremål, som äro
större än kornen, dels säden befrias från sand, löst
dam och dylika föremål, som äro smärre än kornen. Men
man måste äfven bortskaffa agnar, tomma korn och
dylikt. Detta sker med tillhjelp af en luftström,
som skiljer från hvarandra föremål af olika specifik
vigt. Man begagnar sig härvid af en ventilator
eller aspirator, hvarmed en luftström alstras, som
bortför de lättaste delarna, under det att de tyngre
kornen genast nedfalla. Stundom gör man ock bruk
af särskilda maskiner för att skilja korn af rund
form från aflånga korn. Men härmed äro de malningen
förberedande arbetena icke afslutade. Det återstår
ännu att från kornen aflägsna fasthäftande dam och att
så vidt möjligt skala dem. För detta ändamål har man
flere olika förfaringssätt. Sålunda har man maskiner
med rifjern och sågar, med borstar, med slaglister,
med stenar o. s. v. Hit höra ock de s. k. spetsverken,
der kornen genom centrifugalkraften kastas från midten
mot omkretsen mellan ett par på något afstånd från
hvarandra varande stenar, af hvilka den ena roterar
kring en vertikal axel. Sedan följer sädens malning
i den egentliga qvarnen. Vid en vanlig vattenqvarn
föres drifkraften medelst den horisontala hjulaxeln
in i qvarnbyggnaden och kringvrider der med ett par
koniska hjul en vertikal axel, som uppbär ett stort
horisontalt kugghjul. Detta meddelar i sin ordning
rörelsen till de dref, som sitta på qvarnaxlarna. Vid
äldre qvarnar begagnas för detta ändamål en
hjulutvexling af trä, hvarmed tillika slagsikten
skakas. Med qvarnaxeln kringvrides den vid dess öfre
ände anbragta rörliga qvarnstenen, löparen, som går
tätt öfver den orörliga qvarnstenen, liggaren. Båda
stenarna äro vid midten försedda med hål: liggaren
för att lemna plats
för den packning eller bussning, hvarigenom qvarnaxeln
går, löparen för att lemna rum för ögat, d. v. s. den
ledning, genom hvilken kornen nedfalla i det smala
rummet mellan de horisontala qvarnstenarna för att
förmalas. Dessa qvarnstenar äro de vigtigaste delarna
af qvarnen, och på deras beskaffenhet beror malningen
i hög grad. Man gör bruk af olika stenarter för deras
förfärdigande, och vissa slags qvarnstenar, särskildt
de berömda parisqvarnstenarna af sötvattensqvarts,
äro hopsatta af flere med gips, cement eller annat
bindemedel hopfogade och med ett jernband sammanhållna
stycken (se vidare Qvarnsten). De ytor, mellan hvilka
malningen sker. förses med excentriskt gående fåror,
eller refflor, som, när båda stenarna äro hoplagda,
skära hvarandra efter spetsiga vinklar, så att
deras skärningspunkter framskrida under löparens
rotation. Härvid uppstår genom centrifugalkraften
en luftström inifrån utåt. Refflorna äro djupare
närmare stenens midt, så att kornen till en början
blott framflyttas, sedan sönderdelas alltmera och
mälden slutligen utfaller vid omkretsen. Vanligen
får säden flere gånger gå mellan stenarna med allt
mindre rum mellan dessa. Vid det äldsta malningssättet
fördes säden endast en gång mellan stenarna, så att
äfven en del af skalen förvandlades till mjöl. Vid de
nyare qvarnarna likasom skalas till en början kornen
mellan stenarna, så att man får en blandning af de
tomma skalen, krossade gryn och mjöl. Krossgrynen
malas vanligen ytterligare, men kunna ock utan
vidare malning begagnas. En vigtig omständighet
vid malningen är att hindra mjölets alltför starka
upphettning. Detta kan ske genom förstärkt ventilation
af stenarna, så att ett kraftigt luftdrag mellan dessa
uppkommer. I stället för qvarnstenar begagnar man
ock en helt olika anordning, nämligen valsqvarnar
eller valsstolar, hvilka redan vunnit vidsträckt
tillämpning. De första sådana konstruerades af
Sulzberger i Schweiz. Vid dessa qvarnar finnas
ett eller flere par horisontala valsar af stål,
gjutjern, porslin, glas eller något annat hårdt ämne,
hvilka antingen kunna vara släta eller refflade. Den
ena valsen i ett par drifves omedelbart; den andra
medföljer genom friktionen och tryckes derför mot
den förra. Mellan dem sönderdelas kornen. Flere olika
konstruktioner af sådana maskiner äro utförda. Äfven
har man försökt desintegratorer (se d. o.) för malning
af säd, men dessa synas mindre väl lämpa sig för detta
ändamål. – Efter malningen siktas mjölet. Detta sker
vanligen i snedt liggande så kallade siktcylindrar, i
sjelfva verket oftast sexkantiga prismer, hopsatta af
en lätt spjelställning jämte en beklädnad af silkesduk
eller en väfnad af fin jern- eller mässingstråd
eller kamgarn. Dessa siktcylindrar kringvridas och
skakas medelst en särskild mekanism. Men flere andra
anordningar äro i bruk, bland hvilka vi nämna de
af Nagel & C:o införda centrifugal-siktmaskinerna
äfvensom de sorteringsmaskiner, som grunda sig derpå
att det nedfallande mjölet träffas af en luftström,
som drifver de små delarna så mycket längre bort, ju
lättare de äro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
