Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 1265-1266 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konsumtionsskatt ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammanhängande yta liksom tungryggen. Mellan olika
tungkontakter finnas således inga naturliga
gränser: deras antal och begränsning mot hvarandra
äro jämförelsevis godtyckliga. Man antager på
historiska grunder ett visst antal sådana, större
eller mindre, alltefter graden af den noggranhet,
med hvilken man vill från denna synpunkt bestämma
språkljuden. Tungkontakterna medgifva alltså inom
sig oändliga variationer och öfvergå omärkligt i
hvarandra. Buller kunna äfven bildas i struphufvudet,
och man har följaktligen äfven en strupkontakt. Utan
svårighet kan man med känsel och öra urskilja 11
olika kontakter l. bildningslägen (såsom i den svenska
dialektologien vanligen göres):

Läppljud		1.	iBilabialer (l. labiolabialer): underläppen mot öfverläppen, t. ex. p, b, m, Sp. b.
		2.	Dentilabialer: underläppen mot öfre framtänderna, t. ex. f, v.
Tungljud	apikaler	3.	Interdentaler (l. marginaler): tungspetsen framskjuten mellan öfre och undre fram tändernas kanter, t. ex. Nggrek, och Eng. th, Isl. ð.
		4.	Postdentaler: tungspetsen bakom öfre framtänderna, t. ex. Sv. och Fr. t, d, l, s, n; Fr. z.
		5.	Supradentaler (l. alveolarer): tungspetsen mot tandlådorna eller öfver hufvud mot gomhvalfvets främre vägg, t. ex. Eng. (och delvis T.) t, d, l, s, n; vanl. Uppsv. r-ljud; Sv. rt, rs, rn (i mellersta och norra Sverige); Fr. ch, T. sch, Eng. sh; Fr. j.
		6.	Kakuminaler: tungspetsen riktad uppåt mot gomtaket, t. ex. "tjockt" l i mellersta och norra Sveriges folkmål samt de tjocka ljud i folkmålen, som ersätta tjockt l med följande t, d, s, n (svalt, aln o. d.).
	dorsaler	7.	Dentipalataler: främsta delen af tungans öfre yta (jämte spetsen) mot baksidan af framtänderna och tandlådorna, t. ex. Sv. tje-ljud (utom vestra Sverige); Ital. c och g före mjuka vokaler samt ci, gi; Ital. gn, gl; Sp. ñ, ll.
		8.	Prepalataler: tungryggens främre del (utom spetsen) mot hårda gommen, t. ex. vanligt (Sv., T.) j; T. ch i licht; Fr. q i qui; Fr. gn.
		9.	Mediopalataler: mellersta delen af tungryggen ungefär mot gränsen mellan hårda och mjuka gommen, t. ex. vanligt ("hårdt") k, g, T. ch i bach; Sv. ng.
		10.	Postpalataler: bakre delen af tungryggen mot mjuka gommen, t. ex. Sv. och Fr. skorrande r; Holl. g; Sp. j (x).
Strupljud		11.	Laryngaler: båda röstbanden mot hvarandra, t. ex. h; D. r; "spiritus lenis".

I st. f. de första 10 bildningslägena skiljer den
äldre grammatiken blott mellan tre: labialer (= 1,
2), dentaler (= 3–5) och gutturaler (= 9, 10). Senare
har man tillagt

palataler (= 7, 8). De indiske grammatikerna
skilja mellan gutturaler, palataler, lingvaler (l.
cerebraler = 5, 6), dentaler (= postdentaler)
och labialer samt bestämma kontakterna
efter ett aktivt organ (tunga, underläpp)
och ett passivt (tänder, gom). Konsonanternas
indelning efter kontakt l. bildningsläge är "lokal"
l. "topografisk". Konsonanter med samma bildningsläge
äro "homorgana", med olika bildningsläge "heterorgana". Lll.

Kontaktsteorien. 1. Fys. Se Galvanism och
Elektro-kemiska teorien. – 2. Matem. Se Kontakt 2.

Kontamination (af Lat. contaminare, sammansmälta,
hopröra), den språkliga företeelse, då ett ord, ett
paradigm eller en fras uppstår genom sammansmältning
af tvänne förutvarande ord (paradigm, fraser), så
att hvartdera till den nya bildningen afger någon
beståndsdel. Så t. ex. är den latinska genitiven
jecinoris uppkommen genom kontamination af nominativen
jecur och den gamla genitiven jecinis (jfr böjningen
femur: feminis); det tyska paradigmet glaube,
gen. glaubens är hopfogadt af de ursprungligen
förhandenvarande två paradigmen glaube, gen. glauben,
och glauben, gen. glaubens; den i hvardaglig
svenska någon gång hörda frasen bry sig i något är
hoplappad af uttrycken bry sig om något och lägga
(eller blanda) sig i något. De genom kontamination
uppkomna formerna kallas ofta kompromissformer.
Ad. N-n.

Kontant. 1. (Fr. comptant, egentl. "räknande",
uppräknad, af Lat. computare, sammanräkna. Jfr
Sv. "innehafvande" i pass. bet.), som utgöres i
reda penningar, som genast erlägges med gångbart
(metall- eller sedel-) mynt; adv., med genast
uppräknade penningar. – Ofta (numera dock sällan
när det gäller större och solidare affärer) menas
med kontant betalning icke ögonblicklig betalning,
utan sådan, som erlägges först efter en vedertagen
frist af 30 dagar. Uttrycken extra kontant och per
kassa angifva då mera afgjordt, att betalningen skall
ske vid varans aflemnande. – Kontanter, penningar,
gångbart mynt. – 2. (Fr. content, af Lat. contentus,
nöjd med), vanligen i pluralis ("kontanta"), sams.

Kontemplation (Lat. contemplatio, åskådning), djup
begrundan, inre betraktelse, tillstånd, i hvilket
menniskosjälen, fjärmad från intryck utifrån,
sysselsätter sig med sina egna föreställningar,
begrepp och känslor. – Kontemplativ, böjd för
kontemplation, begrundande, djupsinnig, inåtvänd.

Kontemporär (af Lat. con, tillsammans, och tempus,
tid), samtidig.

Kontenans [-na’ngs], Fr. contenance, fattning,
sjelfbeherskning.

Konter-amiral (Fr. contre-amiral, af contre
i bet. vid sidan af), befälhafvare till sjös, som
innehar den lägsta af flaggmans-(amirals-)graderna. Se
Amiral, Amiralsflagg, Amiralsskepp, Befäl, Flaggman.

Konterfej (Fr. contrefait, af contrefaire, göra
efter, afbilda), afbildning, porträtt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>