Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaplandet l. Kap-kolonien - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i de högre bergstrakterna kan den qvarligga
3–4 månader. Taffelberget är stundom snötäckt 1
à 2 dagar. Årstemperaturen i Grahamstown är 17°
C. (vexlande mellan 38° och 1,5°) och regnmängden
omkr. 840 mm. Kapstaden har samma temperatur, men
regnmängden är icke mer än 600 mm. – Landets flora
är af en öfverraskande skönhet och mångfald samt
liknar ej det öfriga Afrikas, utan gör K. till ett
eget, från andra skildt vegetationsområde. Hennes
mest utmärkande former äro lökväxter, småbuskar af
fam. Ericeae, af hvilka närmare 500 arter äro kända,
samt af Proteaceae och Mesembryanthemeae. Stora skogar
finnas vid nedre Oranje, vid Olifant och i Kaffraria;
skoglösa äro deremot Namaland, Buschmanland, Karroo
samt den centrala bergskedjan. De bästa fårbetena
finnas i de mellersta och nordöstra distrikten. Af
sädesslag odlas hvete och råg i stor utsträckning,
majs och hirs samt hafre. Få inhemska frukter
finnas, men nästån alla europeiska fruktsorter hafva
införts. Huruvida vinrankan är inhemsk i K. är
tvifvelaktigt; i slutet af 1600-talet planterade
franska hugenotter vinrankor der och gåfvo upphof
till en ganska omfattande vinodling i sydvestligaste
delen af K., hvars drufvor räknas till de finaste på
jorden. De mest bekanta vinsorterna äro Constantia,
Pontac, Steen och Hanepoot. Skörden beräknas uppgå
till 24,000 pipor, med ett värde af 380,000 pd st. –
De större och mera betydande af de vilda djur,
som fordom gjorde K. till ett omtyckt jagtområde,
såsom lejon, elefanter, noshörningar, giraffer,
flodhästar och strutsar, hafva dragit sig undan
för den framträngande civilisationen, och få af dem
träffas nu inom K:s gränser. Deremot finnas ganska
allmänt antiloper, springbockar, hyenor, leoparder
och vildsvin; zebran och qvaggan gå stundom in öfver
östra gränsen äfvensom gnun och haartebeesten. Vid
landets upptäckt egde infödingarna får, nötkreatur
och hundar; sedermera hafva hästar och getter införts,
jämte förbättrade får- och nötkreatursraser. Af
mineral finnes endast koppar (i Kamiesbergen i Lilla
Namalandet); vida vigtigare äro de rika diamantfälten
i Griqualand West.
Af hela befolkningen i det egentliga Kaplandet 1875
voro 236,783 hvita och 484,201 färgade. Den hvita
befolkningen utgöres af holländare, talrikast i v.,
engelsmän, hufvudsakligen i östra delen, samt,
i mindre antal, tyskar, afkomlingar af franske
emigranter och portugiser. Engelskan är det officiella
språket. Den färgade befolkningen består mest af
hottentotter (98,560) och kaffrer (214,130) samt till
en mindre del af malajer, införde af holländarna såsom
slafvar, och negrer. Hufvudnäringar äro åkerbruk,
men i synnerhet nötkreaturs-, får- och getafvel samt
strutskultur, hvilka lemna de största bidragen till
exporten. Denna hade 1882 ett värde af 4,514,000
pd st. (oberäknadt värdet af utförda diamanter) och
importen (hufvudsakligen europeiska industrialster,
emedan en inhemsk industri först nyligen börjat
utveckla sig) 9,372,000 pd st. Förnämsta hamn- och
handelsstäderna äro Kapstaden
och Port Elizabeth. I slutet af 1882 voro 1,559
km. jernvägar öppnade för trafik, hvarjämte 886
km. jernvägar voro under byggnad eller föreslagna. I
spetsen för koloniens förvaltning står en guvernör,
som tillika är högste befälhafvare öfver trupperna,
biträdd af ett kolonialråd af 5 pers. Den lagstiftande
makten utöfvas af ett lagstiftande råd (legislative
council), bestående af 21 medlemmar, hvilka väljas
för 10 år, men af hvilka 11 afgå hvart 5:te år,
och ett representanthus (house of assembly), som
räknar 72 medlemmar, valde for 5 år. Lagförslagen
kunna antagas eller förkastas af guvernören eller
af honom hänskjutas till drottningens afgörande,
hvilken inom 2 år efter mottagandet kan vägra sanktion
åt ett af guvernören antaget förslag. I spetsen
för rättegångsväsendet står en högsta domstol –
en öfverdomare (chief justice), som tillika är
ordförande i lagstiftande rådet, och 4 underdomare
–, som till en del (3 pers.) har sitt säte i
Kapstaden, till en del i Grahamstown. Basutoland
och Transkai-distrikten förvaltas af britiske
tjenstemän, hvilka äro ansvarige inför K:s
lagstiftande myndighet, i hvilken dessa land ej
ännu äro representerade. Den holländska reformerta
kyrkan räknar de fiesta bekännare; dock gifves det
många medlemmar af anglikanska kyrkan (biskopar
i Kapstaden och Grahamstown) äfvensom dissenters,
ett mindre antal lutheraner och andra protestanter
samt romerska katoliker (biskopar i Kapstaden och
Grahamstown). Malajerna äro till största delen
muhammedaner. De fleste af kaffrerna äro hedningar,
bland hvilka en mängd missionsstationer anlagts. –
Koloniens inkomster 1881–82 utgjorde 4,893,400 pd
st. och utgifter 5,520,800 pd st. Statsskulden uppgick
d. 31 Dec. 1882 till 15,302,759 pd st. Kolonien är
sedan 1874 indelad i 7 provinser (för val af medlemmar
i lagstiftande rådet) och 51 "divisions". Hufvudstad;
Kapstaden.
Historia. Såsom K:s upptäckare gälla portugiserna
B. Diaz (1486) och Vasco di Gama (1497). Portugiserna
beaktade dock icke den vigtiga upptäckten, emedan
de hade uppmärksamheten riktad på Indien, och det
var först holländarna, som insågo platsens värde
såsom station för indiefararna. Det var emellertid
ej förr än 1652 som det holländska ostindiska
kompaniet ditförde kolonister och anlade ett fäste
vid nuv. Kapstaden. Dessa kolonister (boers),
från 1686 förstärkte af franska protestanter,
utbredde sig alltmer öfver landet under strider med
hottentotterna, och under inflytande af franska
revolutionen försökte de 1795 göra sig oberoende af
moderlandet. För att hindra detta togo engelsmännen
i nederländske ståthållarens namn kolonien (s. å.) i
besittning. Den återlemnades visserligen af dem i
freden i Amiens (1802), men redan 1806 återtogs
den och afträddes formligen till dem 1815. Den
hade då en utsträckning af omkr. 300,000 qvkm. och
omkr. 60,000 innev. De under det engelska väldet
vidtagna förändringarna i styrelsesättet, en dålig
förvaltning och resultatlösa krig med kaffrerna
(1811–12, 1819, 1835) väckte snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
