Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalifornia-brunt. Se Bruna färger - Kalifornien (California), en vid vestra kusten af Nord-Amerika belägen landsträcka - 1. Gamla l. Nedre Kalifornien, territorium i förbundsstaten Mejico - 2. Nya l. Öfre Kalifornien l. vanligtvis endast Kalifornien, näst Texas den största af Nord-Amerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kalifornia-brunt. Se Bruna färger.
Kalifornien (California), en vid vestra kusten
af Nord-Amerika belägen landsträcka. Namnet är
sannolikt hemtadt från en spansk roman, "Las Sergus de
Esplandian" (1510), i hvilken talas om "den stora ön
California, som eger stora rikedomar på guld och ädla
stenar", och betecknade i början endast kusten och
landet närmast densamma. Sedan 1848 är K. deladt i
tvänne områden, ett sydligt, Gamla l. Nedre K., som
hör till Mejico, och ett nordligt, Nya l. Öfre K.,
som bildar en af Nord-Amerikas förenta stater.
1. Gamla l. Nedre Kalifornien
(Sp. California la vieja l. Baja California),
territorium i förbundsstaten Mejico, består till
största delen af en i Stilla hafvet utlöpande
halfö och sträcker sig från den punkt, der Rio
Gila faller ut i Colorado (32° 40’ n. br.), till
halföns södra udde Cabo San Lucas (22° 52’
n. br.). Areal 143,692 qvkm. Till sin fysiska
och geografiska beskaffenhet sönderfaller halfön i
tre olika delar. Den sydligaste består väsentligen
af granitberg, tillhörande tvänne kedjor,
som fylla nästan hela området mellan Cabo San
Lucas och La Paz. Der ligga mellan bergen
flere fruktbara dalar och ungefär midt
emellan nämnda punkter halföns förnämsta
silfvergrufvor. I den mellersta, kala
och nästan obeboeliga delen förena sig
granitmassorna och bilda en 900–1,200 m.
hög kedja, Sierra de la Gigantea, som löper
25–30 km. från östra kusten. Halföns nordligaste
del genomskäres af flere bergskedjor, hvilkas högsta
punkt är Calamahue, 2,783 m. Mellan bergen ligga
breda, gräsbevuxna, ännu nästan alldeles obrukade
dalar. Halföns utomordentligt torra och om
sommaren odrägligt heta klimat har omintetgjort
alla kolonisationsförsök, t. ex. af det 1866
i New York bildade "Lower California Company", åt
hvilket mejikanska regeringen öfverlemnat landet
mellan 31° och 24° 20’ n. br. samt gifvit
betydande privilegier. Omkr. 23,000 innev., mest
indianer af flere olika stammar. Hvalfångst idkas
på vestra kusten, och ett ofta ganska gifvande
perl-, korall- och svampfiske. Hufvudstad är La
Paz, exporthamn för traktens bergverksprodukter.
2. Nya l. Öfre Kalifornien l. vanligtvis endast
Kalifornien, näst Texas den största af Nord-Amerikas
förenta stater, utgör endast en del af det forna
Öfre K. (Sp. Alta California), emedan såväl staten
Nevada och territorierna Arizona och Utah som
delar af Wyoming, Colorado och New Mexico inbegrepos
under denna något obestämda benämning. Staten
ligger mellan 42° och 32° 30’ n. br.; i ö. bildar den
120:de meridianen gräns, tills den skär den
39:de breddgraden, hvarefter gränsen löper
snedt i sydöstlig riktning till den punkt, der
35:te breddgraden skär floden Colorado, som
sedan bildar östra gränsen. I n. gränsar staten
till Oregon, i ö. till Nevada och Arizona, i s. till
Nedre K. och i v. till Stilla oceanen. Arealen
beräknas till 410,135 qvkm. (Sveriges,
utom insjöarna, är 406,600 qvkm.). I afseende på
naturbeskaffenhet sönderfaller landet i tre
stora afdelningar: Sacramentos och San Joaquins
floddal, kustområdet och det på andra sidan
Sierra Nevada belägna inlandet. Den första af
dessa afdelningar, som omslutes af Coast range
(kustbergen) i v. och Sierra Nevada i ö. och som har
en längd af omkr. 800 km. och en bredd af omkr. 200
km., genomflytes i n. af Sacramento och i s. af
dennes biflod San Joaquin. Sacramentos dal är till
största delen ett fruktbart präriland, ehuru stora
sumptrakter förekomma, särskildt der han förenar sig
med Joaquin. I södra delen af S. Joaquin-dalen ligger
den träsklika sjön Tulare, som vid högt vattenstånd
har aflopp genom S. Joaquin. De högsta topparna i
Sierra Nevada äro Mount Shasta, 4,400 m., Castle
peak, 3,960 m., Mount Lyell, 4,028 m., och Mount
Whitney, 4,540 m. Passen öfver bergskedjan äro lätt
tillgängliga och jämförelsevis låga; Truckee-passet,
genom hvilket Central Pacific-banan går, är
2,194 m. högt. Den andra regionen omfattar vestra
sluttningen af Coast range, som vid Shasta utgrenar
sig från Sierra Nevada. Floddalarna äro vanligen
mycket fruktbara. De vigtigaste äro Klamaths, San
Josés, Salinas de Montereys och Los Angeles. Kusten
är i allmänhet brant och fattig på goda hamnar. Utom
San Francisco-viken, som bildar en af de bästa hamnar
på jorden, förtjena nämnas Humboldt-, Monterey- och
San Diego-vikarna. Inlandet består till största
delen af en ödemark med en och annan fruktbar
dal. Dess vattendrag gå nästan alla till alkalisjöar
utan aflopp, såsom Goose, Eagle, Honey, Tahoe och
Mono. Under 36:te breddgraden ligger Death valley (67
m. under hafsytan), som tydligen varit en stor sjö,
men nu om sommaren är en torr alkaliöcken och endast
om vintern har ett grundt vatten. Längre söderut
ligger ett annat dylikt "sink", Dry lake (90 m. under
hafsytan), genom hvilket Södra Stillahafs-banan går
fram. – Klimatet är längs kusten icke underkastadt
stora vexlingar. I San Francisco t. ex. (37° 50’
n. br.) är medeltemperaturen för året 13,3° C., för
sommaren 15,5 och för vintern 10,5°. Nätterna äro
alltid svala. Regnmängden varierade åren 1850–72
vid San Francisco mellan 188 mm. och 1,25 m. Längre
söderut och inåt landet är den i allmänhet mindre. I
floddalarna i det inre äro temperaturvexlingarna
mycket större än vid kusten. Sommardagarna äro mycket
heta, stundom med en temperatur af 50° C. i skuggan
och 75° C. i solen, men nätterna svala.
K. är ett af naturen rikt välsignadt land. Dess
skogar, hvilka på det hänsynslösaste sätt sköflas,
hafva på sina ställen och särskildt längs Sierra
Nevada på en höjd af 600–2,000 m. en karakter så
storartad, att den knappast öfverträffas på något
annat ställe på jorden. Många bland träden hafva
jättelika dimensioner, t. ex. det för K. och Sierra
Nevada egendomliga Sequoia gigantea, som stundom når
en höjd af mer än 100 m., och S. sempervirens, som är
utmärkande för Coast range och är föga mindre än det
förra. Den odlingsbara marken torde icke utgöra mer
än 1/8 af hela arealen. Spanmålsafkastningen lemnar
dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
