Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Nya l. Öfre Kalifornien l. vanligtvis endast Kalifornien, näst Texas den största af Nord-Amerikas förenta stater - Kaliforniska folk. Se Indianer, sp. 521 - Kaliforniska vakteln. Se Tofsvakteln - Kaloforniska viken, en långsträckt, ö-rik vik af Stilla oceanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydande öfverskott till utförsel. 1880
producerades 10,2 mill. hl. hvete, hvilket räknas
till de bästa sorterna i marknaden, och 4,4
mill. hl. korn. Ingenstädes har vinodlingen på
så kort tid gjort så hastiga framsteg och lemnat
så oväntadt rika resultat som i K. Mer än 12,000
har äro vingårdar, och skörden har under det sista
årtiondet årligen utgjort omkr. 4,5 mill. gallons,
hvaraf utföras närmare 2 mill. gallons. Fårafveln,
för hvilken landet är synnerligen lämpligt, bedrifves
i stor skala, och K. producerar mer ull än någon
annan af unionens stater (omkr. 16 mill. kg. årligen).
K:s förnämsta rikedom har dock hittills varit dess
mineralskatter, särskildt dess guld. Tillvaron af
guld i landet blef ej allmänt bekant förrän 1848,
då en kapten Sutter från Basel vid American rivers
biflod South fork (vid en plats, som nu kallas
Coloma) hittade några större guldstycken. Före
årets slut voro guldvaskerier i gång i flere af
Nevadas floddalar. Medan guldfebern rasade som värst
(1850–53), torde omkr. 100,000 pers. varit sysselsatta
vid vaskverken. Guldproduktionen för hvart och ett af
dessa år uppgick till omkr. 65 mill. doll., och hela
värdet af det åren 1848–81 funna guldet uppskattas
till omkr. 1 milliard doll. (t.
o. m. den 30 Juni 1881 uppgifves det officielt till
709,624,600 doll.). Näst guldet bildar qvicksilfver
de kaliforniska bergverkens hufvudprodukt.
Qvicksilfvergrufvorna ligga alla i Coast range
mellan 36° och 39° n. br.; de rikaste äro New
Almadengrufvorna (24 km. s. om San José), som 1850–70
gåfvo något mer än 18 mill. kg., New-Idria, omkr. 145
km. s. om de förra, samt Redington, n. om S.
Francisco-viken. Äfven silfver, koppar, tenn, jern
och petroleum hafva anträffats inom staten, men
bearbetningen af malmerna är ej så vinstgifvande,
att någon betydande industri framkallats. 1881 hade
silfverproduktionen ett värde af endast 870,000
doll. Sex stenkolsverk voro 1880 i gång och gåfvo
237,000 tons. Salt erhålles genom afdunstning af
saltvatten. 1870 hade staten 3,984 industriella
etablissement med ett produktionsvärde af 66,6
mill. doll. Handeln förmedlas genom San Francisco
och flere jernvägslinier (Jan. 1881: 4,768 km.),
bland dem Centrala Stillahafs-banan till San Francisco
(fullbordad 1869) och Södra Stillahafs-banan till
Los Angeles (fullbordad 1881). – Befolkningen,
1830 uppskattad till 23,105 pers. (deraf 4,342
hvita), växte till följd af guldfynden mycket fort.
1880 utgjorde den 875,363 pers., deraf 6,018 negrer,
75,132 kineser och 26,946 indianer. Befolkningen
är koncentrerad i och omkring San Francisco, så
att ett område af 10,000 qvkm. utmed San
Francisco-viken sannolikt omsluter statens halfva
befolkning; staden San Francisco ensam hade 1880
27 proc. l. 233,956 innev. För folkundervisningen är
väl sörjdt. Utom folkskolor, hvilka 1879 hade
3,293 lärare, funnos 1880 13 universitet och
colleges (med 166 lärare och 2,005 lärjungar),
deribland ett statsuniversitet i Berkeley. Statens
författning öfverensstämmer i sina hufvuddrag med
de flesta fria staters i unionen. K. är indeladt i 53
"counties". I kongressen är det
representeradt af 2 senatorer och 4
representanter. Statsinkomsterna för året 1880–81
utgjorde 4,751,574 doll, utgifterna 5,384,385
doll.; statsskulden uppgick d. 1 Juli 1881 till
3,396,500 doll. Hufvudstad: Sacramento, med 21,420
innev. (1880).
Historia. En af F. Cortez utsänd expedition nådde 1534
kusten af Nedre K., och från 1542 kände spaniorerna
äfven kusten af Öfre K. 1602 togs landet formligen i
besittning af Spanien, men mer än 150 år förflöto,
innan några nybyggen anlades i Öfre K. Det var
ända till 1767 i synnerhet jesuiter, som ledde
kolonisationen och missionen. 1826, sedan K. blifvit
en del af republiken Mejico, kommo nord-amerikanske
pelsjägare dit, och desse banade väg för den senare
invandringen. Mejicos regering gjorde ingenting för
Öfre K., och inom landet började man att längta
efter en anslutning till Förenta staterna eller
England. 1846 uppträdde i landet en nord-amerikansk
expedition under Fremont. De i landet bosatte
amerikanerna grepo till vapen samt nedslogo med
de amerikanska truppernas hjelp kaliforniernas
motstånd. Genom freden i Guadalupe Hidalgo d. 2
Febr. 1848 afträdde Mejico Öfre K. till Förenta
staterna. Den 9 Sept. 1850 upptogs Öfre K. som stat i
unionen. Den af törsten efter guld från alla jordens
delar ditlockade befolkningen, till stor del bestående
af de djerfvaste äfventyrare, förmådde ej genast
finna sig i ett ordnadt samhällsskick. Innevånarnas
karakter och lättheten till förvärf gjorde, att staten
i flere år var en tummelplats för de mest otyglade
lidelser och det vanvettigaste slöseri. Nödvändigheten
tvang de bättre elementen att bilda välfärdsutskott
och att med obeveklig stränghet sjelfva skipa
lag. Småningom inträdde lugnare förhållanden. På
senare åren hafva författningsfrågan och den dermed
sammanhängande frågan om kinesernas ställning
i staten upprört sinnena. Den 7 Maj 1879 antogs
af lagstiftande församlingen, i synnerhet genom
demagogen D. Kearneys bearbetningar, en vigtig
ändring i författningen hufvudsakligen riktad mot
kineserna, hvilka genom sin invandring i massa
hotade att nedsätta arbetsförtjensterna för den
öfriga arbetarebefolkningen. Den nya lagen fråntog
bl. a. kineserna rättigheten att förvärfva fast
egendom och att erhålla anställning som tjenstemän
och arbetare vid jernvägar och andra allmänna
byggnader. Ett lagförslag, som, med inskränkning af
de dittills gällande fördragen med Kina, suspenderade
kinesernas invandring på 10 år, antogs af kongressens
båda hus d. 18 och 29 April 1882 samt undertecknades
den d. 8 Maj s. å. af presidenten. Enligt denna
lag ega endast de kineser rätt att bo inom Förenta
staternas område, som redan vistades der eller ankommo
dit inom 90 dagar efter billens antagande.
Kaliforniska folk. Se Indianer, sp. 521.
Kaliforniska vakteln. Se Tofsvakteln.
Kaliforniska viken (Eng. Gulf of California,
Vermilion sea, Sp. Mar bermejo, "Röda hafvet"),
en långsträckt, ö-rik, 1,120 km. lång och 110–240
km. bred vik af Stilla oceanen, skiljer halfön Nedre
Kalifornien i v. från de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
