Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boställen, förv. - Boswell, James - Boswell, Alexander - Boswellia Roxb., bot. farmak. - Bosworth, by i Leicestershire i England - Bosworth, Joseph - Bot, Botgöring, Kyrkobot, teol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säkerhet kan vara att påräkna i enskildas hus,
eller ock måste bo i omedelbar närhet af
platsen för sin verksamhet. Bland innehafvarna
af dylika boställen må nämnas: ministern för
utrikes ärendena, chefen för
sjöförsvarsdepartementet, öfverståthållaren, generalpostdirektören,
landshöfdingar, biskopar, kommendanter m. fl.,
en del öfver- och underbefäl i garnisonsorter,
tjenstemän och betjente vid jernvägstrafiken och
fängelserna m. fl. inrättningar. Antalet af
bostadsboställen för högre ämbetsmän har förr
varit betydligt större än nu, men bristen på
tjenliga lokaler för de i hufvudstaden förlagda
ämbetsverken har föranledt, att det ena efter
det andra indragits och förvandlats till
ämbetslokaler.
Åt vissa ämbetsmän skola kommunerna
anskaffa bostadsboställen. I städerna
tillhandahållas sådana åt kyrkoherdar, komministrar och
klockare, åt rektorer samt i vissa fall äfven åt
andra lärare vid elementarläroverken. Bland
folkskolelärarnas lagbestämda löneförmåner
ingår äfven rättigheten till fri bostad.
Boställshafvarens dispositionsrätt öfver det
honom anvisade bostället är naturligtvis
inskränkt till nyttjanderätten. Gränserna för denna,
liksom bestämmelserna rörande boställshafvarens
skyldigheter i afseende å boställets underhåll,
häfdande m. m., återfinnas i de s. k.
boställsordningarna eller boställsreglementena.
De vigtigaste bland dessa äro kongl.
reglementena af d. 11 Jan. 1820, d. 11 Juni 1822
och d. 15 Mars 1856 samt
militieboställsordningen af d. 23 Jan. 1836. Någon för hela
riket gällande ecklesiastik boställsordning finnes
icke, men i skrifvelse d. 10 Maj 1876 gjorde
riksdagen förnyad framställning om
utarbetandet af en sådan, och f. n. (1877) pågår arbetet
dermed inom ecklesiastikdepartementet.
Vid ombyte af boställshafvare hålles s. k.
af- och tillträdessyn till utrönande af huru
den afträdande boställsinnehafvaren fullgjort sina
skyldigheter och för bestämmande af det deraf
beroende rättsförhållandet mellan af- och
tillträdare samt mellan dessa och kronan. – Dylik
syn kan äfven förekomma vid andra tillfällen,
såsom då vid ekonomisk besigtning
vanvård af bostället blifvit anmärkt; den kallas då
laga syn. Boställssyner förrättas i stad af
rådstufverätten, å landet i allmänhet af domaren
med biträde af minst två nämndemän och högst
half nämnd, men vid vissa militieboställen af
auditören med samma antal nämndemän. Efter
fullbordandet af indragningen till statsverket af
militie- och civila boställen, hvilken allt jämt
fortgår, komma boställena hufvudsakligen att
utgöras af de ecklesiastika. De till dessa
hörande skogarna hafva en sammanlagd vidd af
omkr. 352,533 hekt. (3 1/3 mill. qv.-ref.)
Enligt 1866 års skogsförordning skall ordnad
hushållning införas å boställsskogarna.
Boställsinnehafvaren får, med iakttagande af
hushållningsplan, från skogen hemta sitt husbehof af
virke, hvarjämte, då tillgång finnes, socknen
kan derstädes bekomma utsyning till kyrko-
och prestgårdsbyggnad. Af skogens afkastning,
utöfver hvad som åtgår till nämnda ändamål
och till bekostande af skogsskötseln, kan
boställsinnehafvaren tillerkännas viss andel, högst
hälften, såsom godtgörelse för den möda och
omtanke, som skogens skötsel och vård orsakat
honom. Resten af afkastningen tillfaller
prestlöneregleringsfonden, hvilken erhåller hela
afkastningen (utöfver boställets virkesbehof) från
sådana betydligare boställsskogar, som blifvit
ställda under omedelbar förvaltning och
bevakning af skogsstaten, i hvilket fall
boställsinnehafvaren således ej har någon omsorg med
skogsskötseln. – En viss del af
virkesafkastningen forsäljes dessutom för de ecklesiastika
boställenas år 1876 bildade skogsfonds räkning.
Denna fond är afsedd att bereda medel till
bekostande af en förbättrad hushållning å de
smärre boställsskogar, hvilkas egen afkastning
ej lemnar tillgång dertill. Från prestboställe,
som till följd af donation eller genom köp
utgör församlingens enskilda egendom, går likväl
icke någon andel af virkesafkastningen vare
sig till löneregleringsfonden eller till
skogsfonden. A. A. C. W. C. A. T. B.
Boswell [bå’soäl]. 1) James B., engelsk
skriftställare, f. i Edinburgh 1740, d. 1795,
stod i nära förbindelse med den berömde
författaren Samuel Johnson och utgaf efter
dennes död hans biografi, under titel Life of S.
Johnson (1791, många gånger omtryckt), hvilket
arbete anses utgöra ett mönster i sitt slag. –
2) Alexander B., baronet, den förres son,
skald, f. 1775, d. 1822. Hans i folkton hållna,
humoristiska sånger äro skrifna på den skotska
dialekten och utkommo under titeln Songs (1803).
Hans Poetical works utgåfvos 1873.
Boswellia Roxb., bot. farmak., till nat. fam.
Burseraceae Kunth, kl. Decandria L., hörande
slägte, hvars föga talrika arter finnas i
Ostindien, Arabien och de östre delarna af
mellersta Afrika. Man anser, att tre afrikanska
och arabiska arter lemna drogen olibanum
(virak). O. T. S.
Bosworth [bå’soörth], by i Leicestershire i
England, v. om staden Leicester. I det slag,
som stod der d. 22 Aug. 1485, stupade Richard
III, och dermed slutade den strid, som fortgått
under trettio år mellan husen Lancaster och
York (striden mellan den Röda och den Hvita
rosen).
Bosworth [bå’soörth], Joseph, engelsk
filolog, f. 1790, blef 1857 professor i
angelsachsiska språket vid universitetet i Oxford och dog
1876. Han utarbetade flere angelsachsiska
ordböcker och grammatiska verk, bland hvilka
förstnämnda Dictionary of the anglo-saxon lanyuaye
(1838) är den mest värdefulla. Han utgaf
äfven några äldre angelsachsiska verk, såsom King
Alfred’s Orosius (1855) m. fl. Bland hans öfriga
arbeten må nämnas Abstract of scandinavian
literature och Origin of the english, germanic
and scandinavian languages and nations (1848).
Bot, Botgöring, Kyrkobot, teol. Bot
betecknar en godtgörelse för en begången
förseelse. Medvetandet af skuld och behofvet att
försona den genom synden förolämpade
gudomligheten uttalar sig i de flesta hedniska
religioner, ofta till svärmisk öfverdrift, t. ex. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
