Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Baade, Knut - Baader, Joseph von - Baader, Frans Benedict von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
B är den andre bokstafven i alla indo-europeiska språks
alfabet, utom i den vanliga runföljden, der det
innehar det trettonde rummet. Bland konsonanterna
(medljuden) är det den förste i ordningen och
tillhör de s. k. läppbokstäfverna. Flere tungomål (de
nordamerikanska språken och kinesiskan) sakna denne
bokstaf. I samma eller skilda språk förekomma ofta
vexlingar mellan b och de öfrige läppbokstäfverna: f,
m, p, v (fv), t. ex. Lat. scribo, scripsi; Sv. Broder,
Lat. frater; Lat. verbena, Ital. vermena; Fr. abricot,
Sv. aprikos; D. löbe, våben, Sv. löpa, vapen;
T. sieben, E. seven; Lat. rapa, T. rübe. Sv. rofva
o. s. v. - I spanskan och danskan (i det sistnämnda
språket dock endast i dagligt tal) uttalas b i vissa
fall så vekt, att det ljuder nästan som v.
Såsom musikterm är B den elfte tonen i vår kromatiska
skala, eller den med ett halft tonsteg sänkte
tonen h. Det förvexlas enharmoniskt med aiss. I
det gregorianska tonsystemet, som började med a,
var b den andre tonen, men motsvarade då vårt h
och kallades sedermera särskildt b qvadratum (**),
till skilnad från det en half ton sänkta b rotundum
(**) och det en half ton höjda b cancellatum (**)
- hvilka trenne tecken i nyare tid öfvergått till
för-sättnings-tecken för alla toner.
Såsom tecken på mynt betyder B på franska mynt: Rouen
(BB deremot Strassburg), på österrikiska: Kremnitz,
på preussiska, till 1822: Breslau, sedan 1866 och på
de nya riksmynten: Hannover. - I algebran nyttjas b
vanligen, jämte åtskilliga andra bokstäfver, såsom
tecken för bekanta storheter. - Såsom taltecken är
i grekiskan [beta]’ och i hebreiskan [**] = 2; [beta] och [**]
deremot = 2,000. - I logiken nyttjar man B för att
beteckna predikatet i en sats, då deremot A betecknar
subjektet.
B nyttjas slutligen i åtskilliga förkortningar:
1. På romerska mynt och inskrifter.
B. = Balbus, Brutits; Beatus, Beata (den salige, -ga).
B. R. T. = Britannicus.
b = bene (väl); bixit, i st. f. vixit (han l. hon
lefde); bonus (god).
b. a. = bonis auspiciis l. bonis avibus.
b. m. = beatæ memoriæ.
2. I titlar.
B. A. = Bachelor of arts.
B. D. = Bachelor of divinity. Se under Baccalaureus.
3. Såsom farmakologiska och kemiska tecken.
B. = Balneum (bad); Balsamum.
B. l. Bo = Bor.
Ba. = Barium.
Be. = Beryllium.
Bi. = Bismuthium (vismut).
Br. = Brom.
4. I musikaliska termer, på recept m. m,
B. = Basso.
B. M. = bene misceatur, "må blandas väl".
Bib. = Bibel.
Bibl. = Bibliotek.
B. L. = Benevole lector! ("Gunstige läsare!")
Baade [både], Knut, norsk målare, f. 1808 i närheten
af Stavanger. Han fick sin första utbildning vid
Köpenhamns konstakademi, blef derefter elev hos
sin landsman Dahl i Dresden och flyttade 1845 till
München, der han sedan dess varit bosatt. B. började
som figurmålare, men valde sedan landskapet såsom
ämne för sina framställningar och har sedan 1849 så
godt som uteslutande målat sjöstycken i månsken, af
hvilka ett finnes i Stockholms nationalmuseum. Sedan
1872 är B. ledamot af Akademien för de fria konsterna
i Stockholm.
Y. N.
1. Baader [bader], Joseph von, ingeniör och
mekaniker, f. 1763, d. 1835 som geheimeråd vid
generaldirektionen öfver de bajerska bergverken
och salinerna. Han gjorde många försök
och uppfinningar, särskildt med afseende på
vattenuppfordringen i grufvorna, och utgaf flere
arbeten i mekanik.
2. Baader [bader], Frans Benedict(Xaver) von, den
föregåendes broder, katolicismens förnämste filosof
i nyare tider, föddes i München 1765. Sedan han i
Ingolstadt vunnit medicine doktorsvärdigheten och en
kort tid praktiserat som läkare, egnade han sig
med ifver åt bergsvetenskapen och vistades en längre
tid vid bergsakademien i Freiburg samt derefter 4 år
(1792-96) i England och Skotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
