Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Augit - Augit-porfyr - Augment - Augmentshemman - Augsburg - Augsburgiska bekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Augit-porfyr-Augsburgiska bekännelsen.
1324
ncsium, jcru och aluminium. Det bildar oftast
väl utvecklade, gröna eller svartgröna, glänsande
kristaller. Augiten är ett af de allmännaste mineral
och utgör en Imfvudsaklig beståndsdel af en mängd,
i synnerhet vulkaniska, bergarter. Den finnes äfven
i meteoriter. p. T. c.
AugTt-porfyr, petrogr., en till diabasernas grupp
hörande "bergart, som uti en finkornig eller nästan
tät grundmassa, af grågrön eller grönsvart färg,
innesluter enstaka större kristaller af mineralet
au g i t. E. E. Augme’nt
(Lat. aiigmentum. tillökning),gra/m/m,., kallas en
i vissa indo-europeiska språk i början af verben
förekommande vokaltillökning eller vokalförlängning,
som tjenar att utmärka förfluten tid. Augmentet finnes
qvar endast i sanskrit, zend och grekiskan. Det
utgöres i det förstnämnda språket af ett a,
t. ex. fthai-ämt, jag bar, a-bharam, jag har. I
grekiskan deremot ar det antingen "blott ett e
(augmentum fii/llabicum), om stammen börjar med
en konsonant, t. ex. légo, é-legon, eller ock
består det, i fall stammen börjar med vokal,
i en förlängning af denne (augmentum temporalé],
t. ex. écho, ei-chon. Augment bör ej förvexlas med
reduplikation. A. w-n.
AugmentS-hemman, kamer., kallas hemman, hvilkas
ränta (augments- eller tilldelningsränta) blifvit
anvisad till rusthåll. Den ersättning, som staten
gaf rusthållaren vid ordnandet af det indelta
kavalleriet, bestod först och främst i befrielse
från rotering och eftergift af rustningshemmanets
egen ränta. Stundom var denna så stor, att endast
en del "behöfde användas för ändamålet. Men det
inträffade också, att rustningshemmanets ränta
icke i värde uppgick till det belopp, som ansågs
erforderligt för att trygga rusthållets bestånd, och
i detta fall anvisades en s. k. augmentsränta till
fyllnad. Dertill användes vanligen hemmansräntor,
men äfven qvarnräntor och stundom kronotionde. Var
räntan af augmentshemmanet för stor för ett
rusthåll, delades hon mellan två eller flere,
eller anvisades resten till annat ändamål, eller
besparades den åt kronan. Rusthållaren fick (med
undantag af företräde till skatteköp i visst fall)
ingen rätt till sjelfva augmentshemmanet, endast till
räntan, så länge rustning utgjordes. I landet finnas
emellertid f. n. flere afsutna kavalleriregementen,
hvilkas rusthållare fortfarande njuta fördelen
af augmentsräntor, ehuru de icke prestera
rusttjenst; men de betala i stället vakansafgift.
Augmentshemman äro för öfrigt i beskattningsväg
fullkomligt likställda med andra hemman af likadan
jordnatur, och genom den 1869 skedda indragningen till
statsverket af all anordnad ränta och kronotionde
upphörde äfven mellan egaren af augmentshemmanet
och rusthållaren det direkta förhållandet af
räntegifvare och räntetagare. Den förre "betalar
nu sin grundskatt å kronouppbördsstämma, och den
senare får af statsverket ersättning för indragen
ränta och tionde. 1871 gaf staten dylik ersättning
åt landets rusthållare till belopp af 576,807 kr.
kbg.
Augsburg. 1) Hufvudstad i det bajerska
rcgeringsområdet Schwaben och Neuburg, vid
Wertaclis och Lechs sammanflöde. 57,213
innev. (1875), bland hvilka 3/s äro katoliker och
2/ö protestanter. A. är en bland Tysklands vackraste
städer, med präktiga breda gator (Maxi-miliansstrasse
m. fl.) samt flere stora torg och springbrunnar,
smyckade med konstverk. Bland offentliga byggnader
förtjena omtalas: rådhuset, bygdt i renaissance-stil
af Höll (1616-1620), med den s. k. "gyllene salen";
regeringsbyggnaden (från 1047), förut biskop ligt
residens; domkyrkan, hvilken till sina äldste delar,
särskildt bronsportarna vid södra ingången, synes
härleda sig från det ll:te årh., men som 1321- 1421
ombyggdes i spetsbågstil med fem skepp; det Fugger’ska
palatset (tillhörigt den gamla augsburgiska slägten
Fugger) med sina härliga freskomålningar; tyghuset
(från 1607) och börsen. Bland vetenskapliga anstalter
må nämnas: ett protestantiskt och ett katolskt
gymnasium, lyceum, observatorium, seminarium, ett
rikt målningsgalleri i det forna Katarina-klostret,
Maximilians-museet med antiqvariska samlingar. Bland
välgörenhetsanstalter märkes det s. k. ’’Fugge-rei"
i Jakober-förstaden, hvilket består af 53 hus med 106
bostäder, för lågt pris uthyrda åt fattiga katolska
borgare. Det utgör liksom en särskild stad för sig,
har egen kyrka, 6 gator och 3 portar. Anstalten
inrättades 1519 af tre bröder Fugger. A. drifver
liflig handel och har en ansenlig industri. Bland
boktryckerier är i synnerhet det, som tillhör familjen
Cotta. vidtberömdt. Derifrån utgifves bl. a. den
bekanta "Allgemeine zeitung".
Det nuv. A. har uppstått ur deri romerska kolonien
Augusta vindelicorum, som anlades af kejsar Augustus
12 f. Kr., efter Vinde-liciens eröfring, och redan
af Tacitus omtalas såsom en betydande ort. 1276
förklarades A. för en fri riksstad och uppblomstrade
sedan genom handel och industri, konst och
vetenskap. Det egde sin högsta glans från midten af
det 15:de till midten af det 17:de årh. 1488-1534 var
det hufvudort för det schwabiska stadsförbundet. A. är
ganska märkvärdigt i reformationshistorien. 1518 hade
Luther der ett religionssamtal med kardinal Cajetanus;
1530 hölls der den riksdag, på hvilken Augsburgiska
bekännelsen framlemnades; 1548 utfärdade kejsar Karl V
derifrån på ny riksdag det s. k. Augsburgiska interim;
äfven afslöts der religions-freden d. 26 Sept. 1555,
genom hvilken det gjordes slut på det schmalkaldiska
kriget. Under trettioåriga kriget besattes A. 1632
af svenskarna, men förlorades åter efter slaget vid
Nord-lingen 1634. Det införlifvades med Bajern genom
freden i Pressburg 1805. - Ej långt s. ö. om staden
ligger Lechfältet, bekant genom tyske kejsaren Otto
I:s seger öfver ungrarna 955.
2) Biskopsstift med staden Augsburg till
biskopssäte. Det sekulariserades 1803. Stiftet, som
skall hafva upprättats redan i 6:te årh., lydde förut
under ärkebiskopsstolen i Mainz. Dess besittningar
utgjorde 2,220 qv.-kilom. (40 qv.-mil). Sedan 15:de
årh. residerade biskopen i Dillingen, men hade
katedralkyrka och palats i staden A.
Augsburgiska bekännelsen (Gonfessio au-gustana)
är den första och förnämsta bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
