Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astrakan - Astrakan - Astrakan, bot. Se Äpple - Astral - Astralandar - Astralkropp - Astrallampan - Astralljus - Astralolja - Astrantia - Astrid, nordiskt qvinnonamn. Se Estrid - Astrild - Astrocaryum - Astrodictum - Astrofotometer - Astrofysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handelsplats för indiska varor; det låg
likväl då något längre upp och på vestra
Volgastran-den. Förstördt 1395 af Timur, uppblomstrade
det snart å nyo och blef 1480 säte för en mongolisk
kan. 1554 eröfrades det af ryssarna. Sedan led
A. mycket af farsoter, eldsvådor och tartarernas
anfall, belägrades af turkarna 1569 och 1574
samt intogs 1670 för en kort tid af de upproriske
donske kossackerna. 1705 gjordes der ett uppror af
strelitserna. Staden har för-kofrats i synnerhet
efter befästandet af ryska väldet på Kaspiska hafvet.
Astrakan, ett slags lina, krusulliga lainfällar af en
bredsvansig får-ras, som lefver i Ryssland (Astrakan),
Kaukasus, Bokariet, Persien och Syrien; ett slags tyg,
liknande dessa fällar.
Astrakan, bot. Se Äpple.
Astral 1. Astralisk, astron., det som har afseende
på eller beror af stjernorna, t. ex. astra-liskt år,
stjernår.
Asträl-andar (jfr Astral) 1. Stjernandar. Enligt
den fornösterländska religionens lära är hvarje
himlakropp besjälad af en honom genomträngande ande. I
medeltidens demonologi (andelära) förstod man med
astral-andar än fallna änglar, än de aflidnes själar,
än ur elden uppkomna andar, som sväfvade mellan
jord, himmel och helvete utan att tillhöra något af
dessa riken. De ansågos stå i umgänge med och utöfva
inflytande på menniskorna.
Asträl-kropp (jfr Astral) var - enligt
ny-platonikerna, Paracelsus och andra teosofer
- en fin, lätt, i menniskans synlige kropp
befintlig, men dock för ögat osynlig organism,
som var den närmaste och omedelbaraste bäraren
af menniskosjälen. Astral-kroppen tänktes som en
utstrålning från stjernorna och ansågs ega bestånd
någon tid efter en inenniskas död.
Astral-lampan är en förbättring af den Ar-gandska
lampan (se Arg an d) och skiljer sig från denna
derigenom att en liten horisontal metallskifva är
anbragt i midten af den cylin-driske veken. Luftdraget
blir sålunda jämnare.
Astral-ljus (af Grek. aster, stjerna), astron.,
det ljusskimmer, som man under stjernklara nätter
varseblifver emellan vintergatans stjernor. Detta
sken synes äfven, ehuru svagare, öfver större delen
af stjernhimmelen. B. N.
Asträl-olja, en af petroleums destillationsprodukter,
som har högre kok- och antändnings-punkt än
fotogen. Antändningspunkten är nämligen öfver 50°,
då den hos fotogen sällan öf-verstiger 35°.
Astra’ntia L. (af Grek. aster, stjerna),
Stj ern-floka, bot.f växtslägte af
nät. fam. Umbelli-ierce, kl. Pentandria Digynia
L. Från flertalet umbelliferer afviker detta slägte,
jämte några få andra, derigenom att blommorna icke
sitta i regelbundna, sammansatta flockar; hos A. sitta
de i mångblommiga enkla flockar, hvilka dock ofta
äro sammanställda till en oregelbundet sammansatt
flock. Hvar och en af de enkla flockarna har vid
sin bas en stjernlik gyttring af tämligen stora,
kranssittande svepeblad af hvit eller hvitgrön,
stundom äfven rödaktig färg. Deraf slägtets såväl
svenska som latinska namn. A, innefattar ett fåtal
fleråriga örter, som till-
höra bergstrakter i Europa och vestra Asien. Bland
dessa förekommer A. major L., vanlig stjernfloka, vild
i mellersta Europa, hos oss odlad som prydnadsväxt
i trädgårdar. Denna växt är giftig. - Det svarta
rotsystemet, radix astrantice 1. imperatorm
nigrcK, användes förr såsom affö-rande medel. Det
förekommer någon gång såsom en inblandning i
den svarta prustroten. rad. hellebori niyri.
Ldt. o. T. s.
Astrid, nordiskt qvinnonamn. Se Estrid.
Astrild (af Fornn. äst (ost), kärlek, och eld),
egentl. "kärlekseld", nordiskt namn på kärleksguden
(Ainor, Cupido). Ordet är sannolikt bildadt af
Stjernhjelm och har sedan ofta nyttjats, företrädesvis
i poetisk stil.
Astroca’ryum Meyer, bot., ett växtslägte hörande
till nät. fam. Palmce L., inhemskt i Södra
Amerikas tropiska trakter. Frukterna af flere
arter, t. ex. A. acaule Mart., Jupalmen, och
A. murumuru Mart., äro ätbara. Hos andra arter,
t. ex. A. vulgäre Mart. och A. aculeatum Mey.,
äro bladens och vedens fibrer utomordentligt
sega och elastiska, hvarför bladen användas till
finare flätverk och veden till pilbågar o. d.
o. T. s.
Astrodictum, ett astronomiskt instrument, genom
hvilket flere personer kunna samtidigt beskåda en
och samma stjerna. o. B.
Astrofotometer (af Grek. aster, stjerna, phos,
ljus, och metrein, mäta), "stjernljus-mätare",/^. Se
Astrometer.
AstrofysTk (af Grek. astron (aster}, stjerna, och
physike, naturlära) har man kallat vetenskapen om
himlakropparnas fysiska beskaffenhet, förnämligast
deras ytors, och om de metoder, genoin hvilka man
söker att vinna kunskap om denna beskaffenhet. I
äldre tider voro undersökningarna deröfver ytterst
ofullkomliga. Man visste att solen hade fläckar,
hvilkas form och läge på solytan voro underkastade
mångfaldiga förändringar. Äfvenså var den del af
månen, som är vänd mot jorden, till sitt utseende
ej alldeles obekant. Man har nämligen redan länge
varit i besittning af kartor öfver konfigurationen af
man-ytans ojämnheter. Likaledes hade man varseblifvit
fläckar och strimmor på några planeters ytor och
deraf dragit den slutsatsen, att dessa ytor ej äro
homogena, utan förete ojämnheter, i analogi med dem
man iakttager på jordytan. Vidare hade man konstaterat
det faktum, att vissa stjernor (Mira ceti, Algol
in. fl.) ej ständigt lysa med samma ljusstyrka, men
att denna hvarken är stadd i ständigt aftagande eller
s,tändigt tilltagande, utan att hon är underkastad
periodiska, d. v. s. efter vissa mellantider
återkommande, förändringar. Lägger man nu dertill
några afbildningar af och beskrifningar öfver kometer,
så har man en ungefärlig bild af astrofysikens
ståndpunkt intill midten af innevarande årh. Inom
experimen-talfysiken - vid ifrågavarande tid stadd i
en ovanligt ^snabb utveckling - upptäcktes emellertid
några undersökningsmetoder, som med största fördel
kunde användas vid astrofysika-liska undersökningar
och hvilka inom kort bragte denne senare vetenskap
till en förut ej ens anad ståndpunkt. Till dessa
metoder räkna vi för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
