Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - d'Astorga, Emanuele - Astrabad, geogr. Se Asterabad - Astræa, zool. Se Stjern-korall - Astræa - Astræa, astron. Se asteroid - Astræus - Astragal - Astragalus - Astrakan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dera som hans romantiska, delvis i dunkel höljda
personlighet. Det ligger nämligen i denna musik
ett drag, som gör henne mera modern än dåtidens i
allmänhet. En själfull innerlighet, en smärtfylld
subjektivitet, närd af hans tidiga lidanden, äro i
förening med en viss aristokratisk återhållsamhet de
utmärkande egenskaper, hvilka stämpla hans kyrkmusik
såsom mindre strängt kyrklig och objektiv än hans
samtidas, men just derför göra den mera tilltalande
för nutidens sinnen. Framför allt gäller det sagda
om hans Stabat mäter, ett mästerverk, som värdigt
ställer sig vid sidan af de yppersta kompositioner
till samma text. För öfrigt komponerade A. en
mängd en- och fler-stämmiga sånger samt ett
reqviem, som ty värr blott finnes i fragment.
A. L.
Astrabäd, geogr. Se Asterabad. ~
Astraea, zool. Se St jer n-k or all.
Astraea (Grek. Astraia), Gfrek. mytol., ett senare
binamn till Dike, rättvisans gudinna.
Astraea, astron., en asteroid.
Astraeus (£rek. Asträlos), Grek. mytol., son till
titanen’ Krios och make till Eos. A’, var fader till
Astrsea samt till vindarna och stjer-norna.
Astragäl (af Grek. astragalos, egentl. benkota),
byggnadsk., det lilla half runda, stundom ett
perlsnöre (lesbisk astragal) liknande listverk,
som bildar öfvergångsled mellan kolonnens eller
pelarens skaft och kapitalets echinus. Astragalen
(perlsnöret) tillhörde egentligen de ioniske och
korintiske stilarna, i hvilka den förekommer äfven
på arkitraven. - A. betyder ock hos grekerna tärning
äfvensom sjelfva spelet med tärningar. Se Tärningspel.
Astra’galUS L., bot. farm., ett växtslägte af
nät. fam. Papilionacece L., kl. Diadetyhia Lin.
Det utmärker sig genom parbladiga blad med uddblad,
trubbig kronköl och antydan till skil-
jevägg i baljan. Slägtet har en stor mängd arter, i
synnerhet i medelhafstrakterna och ori-enten. Flere
bland dem lemna den drog, som kallas dragant (se
d. o.). Astragalus-arterna i nyssnämnda trakter
äro lågväxta buskar med ett risigt utseende, det
senare till följd deraf att de styfva bladskaften
qvarsitta, sedan småbladen affallit. I Sverige finnas
fyra arter, bland hvilka A. ylycyphyllus L. är mest
utbredd i de södra och mellersta landskapen. Två arter
tillhöra fjälltrakterna, och den fjerde förekommer,
fastän sällan, på flygsandsfält. -o. T. s. Astrakan
(Astrahän). 1) Guvernementi östra Ryssland,
gränsar i n. till guvern. Saratov och Samara,
i ö. till ryska Turkestan, i v. till donske
kossackernas land, i s. till Kaspiska hafvet och
guvern. Stavropol. 231,913 qv.-kilom. (3,998,5
qv.-mil). 573,954 innev. (1867). Landet, som indelas
i 5 kretsar, består nästan uteslutande af stepper och
saltsjöar. Bland de sistnämnda, som äro minst 2,000
till antalet, är den förnämsta Elton, som årligen
lemnar 4-5 mill. pud (= l V«-ls/4 mill. ctr) salt,
Ve af hela Rysslands saltbehof. Volga, som rinner
i sydöstlig riktning, bildar ett delta redan före
sitt inträde i guvernementct, och endast trakten
omkring denna flod är odlingsbar. I ö. utgöres
gränsen af floden Ural och i s. af Kuma. Klimatet
är ytterst kallt om vintern och tryckande hett
om sommaren. Af innebyggarna, som utgöra en
brokig blandning af europeiska och asiatiska
folkslag, äro endast ryssarna bofasta; kossackerna
(12,000) bilda en särskild kår; den hufvudsakliga
steppbefolkningen (kirgiser, kal-mucker, tartarer,
turkomaner m. fl.) är nomadisk. Hufvudnäringar äro
boskapsskötsel och fiske. Bland mineral äro salt
och salpeter de förnämsta. - 2) Hufvudstad i det
liknämnda guvernementet, på ön Seltza i Yolgas delta,
66 kilom. (9 mil) ofvanför flodens utlopp i Kaspiska
hafvet. 48,220 innev. (1867). A. består af fästningen
(Kreml), den hvita staden och 16 förstäder. Säte
för en grekisk och en armenisk ärkebiskop samt en
lamaitisk andlig förvaltning. Den vackraste bland
stadens många kyrkor är den på högste kullen i Kreml
belägna katedralen med 5 kupoler, anlagd 1646. A.,
som äfven är säte för guvernören, för kossackernas
hetman, för amiralitetet öfver Kaspiska hafvet m. m.,
är försedt med skeppsvarf och örlogshamn, drifver
ansenlig sjöfart och är en vigtig medelpunkt för
Rysslands handel med mellersta Asien. Angbåtsfart
dels uppåt Yolga till Ry-binsk, dels på Kaspiska
hafvet till Persien. Af utomordentlig betydelse är
fiskfångsten, i synnerhet af astrakan-sill och stör,
hvaraf den bästa kaviar beredes. Många fabriker finnas
äfvensom färgerier, transjuderier o. s. v. Staden
omgifves af vin- och trädgårdar; druf-vorna äro
berömda öfver hela Ryssland. - A. omtalas redan tidigt
af arabiska författare under namn af Torgi-kan och
var i midten af 1300-talet en betydande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
