Samlade skrifter / Jag minns den ljufva tiden (1875) Author: Carl Fredric Dahlgren Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Jag minns den ljufva tiden.

(Efter egen behaglig melodi.)

Ack sköna tid, då tungan stamma’:
»Jag älskar dig, du enda, dig,»
Då hela hjertat stod i flamma,
Dess eld i hjertat spridde sig,
Då hvarje dröm blott kärlek tydde
Och hvarje suck ett kärleksord,
Och för vår späda aning grydde
Ett gyllne lif på denna jord!
Hur lyckligt att så saligt drömma
Och drömma det hvar enda dag
Och låta mot naturens strömma
Sitt eget hjertas fulla slag.

Och då, när ändtligen den sköna,
Den evigt hulda funnen var,
Än grönare blef oss det gröna,
Än klarare hvar bölja klar,
Än ljufvare hvar ton i lunden,
Än hetare hvar stråles brand,
Än mildare på himlarunden
Hvar stjerna öfver molnens rand.
Och flög så kyssen, ack, den första,
Den sötaste från hennes mund,
Hvem fann sig ej på jord den största,
Den sällaste från denna stund!

Förtrollningstid, du är försvunnen,
Din fot gått neder i sin graf.

I:327

Din korta lefnadstråd är spunnen,
Han snart af Nornan klippes af.
Dock minnet sväfvar än till baka,
Likt älskarns vålnad till sin brud.
Försvunna dagar ännu vaka
Och lefva upp vid lyrans ljud.
Och när pokaln i höjd jag lyftar
Emot den bleka aftonskyn,
Den glada ungdomstiden snyftar
I drufvans perlor för min syn.