| Telefonaktiebolaget L.M. Ericsson (publ) är ett av Sveriges största och mest framgångsrika företag. Deras egen version kan du läsa om på deras egen webserver. Den här sidan handlar om mitt förhållande till bolaget. De flesta siffrorna är hämtade ur Ericssons årsrapporter och liknande. Sammanställningen är min egen. | Telephone company Ericsson is one of Sweden's largest and most prosperous enterprises. You can read their side of the story on their own web server. This page is about my personal relation to the company. Most figures are taken from the annual report to the share holders. The compilation is my own. | |
Aktier | Shares | |
| Jag är född 1966 och har alltid varit intresserad av elektronik, telefoner, radio och datorer. Sedan 1986 är jag aktieägare i Ericsson. Idag har jag 222 B-aktier. Kolla gärna in dagens notering på Stockholms fondbörs. | I was born in 1966 and have always been interested in electronics, phones, radios, and computers. I own shares in Ericsson since 1986. Today I have 222 B shares. You can check today's price and trading volume on the Stockholm Stock Exchange. | |
| Det finns A- och B-aktier i Ericsson. A-aktien har en röst och ett väsentligt antal kontrolleras av familjen Wallenberg. B-aktien har en tusendels röst. Jag har B-aktier. | There are class A and B shares in Ericsson. A shares have one vote and a significant number of them are controlled by the Swedish financial dynasty Wallenberg. B shares have 1/1000 of a vote. I have B shares. | |
Från lur till nalle | Technology and Market | |
| Lars Magnus Ericsson grundade Telefonaktiebolaget L.M. Ericsson i slutet av 1800-talet när telefonen var en nyhet. Det sägs att Lars Magnus uppfann telefonluren, medan Bells telefon hade separat hörtelefon och mikrofon. År 1900 var Stockholm världens mest telefontäta stad. | Lars Magnus Ericsson founded Telefonaktiebolaget (Telephone Corporation) L.M. Ericsson in the late 19th century, when the telephone was a novelty. The modern handset is attributed to Lars Magnus, while Bell's phone had a separate earphone and microphone. By the year 1900, Stockholm had more telephone lines per citizen than any other city in the world. | |
| Ericsson driver sin verksamhet inom sju affärsområden. Av dessa står Radiokommunikation för hälften av omsättningen (40.940 av 82.554 MSEK, 1994). I detta område ingår mobiltelefoni. Näst störst är Publik Telekommunikation (25.931 MSEK). Ericsson sysselsätter 81.000 personer i 100 länder. | Ericsson divides its operations into seven business areas. The Radio Communication area alone makes up half the sales (40,940 out of 82,554 MSEK in 1994). This area includes cellular mobile telephones. Second largest is the Public Telecommunication area (25.931 MSEK). Ericsson employs 81,000 people in 100 countries. | |
| På 1970- och 80-talen gjorde Ericsson en strategisk satsning på utveckling datoriserade telefonväxlar. AXE-växeln finns installerad i 113 länder med totalt 84 miljoner anslutna linjer. Det är ungefär en tiondel av alla telefonlinjer som finns i världen. | In the 1970s and 80s, Ericsson researched and developed technology for computerized telephone exchanges. The AXE exchange is installed in 113 countries with a total of 84 million subscriber lines. That is roughly 1/10 of the world market. | |
| Världsmarkanden för mobiltelefoni växer med 40 % årligen. Ericsson tillverkar både basstationer och själva "nallarna". I början av 1990-talet gjorde Ericsson anspråk på att äga en 40-procentig andel av världsmarknaden för basstationer. I slutet av 1994 hade Ericsson en 25-procentig andel av världsmarknaden för nallar. | The world market for cellular mobile telephones grows by 40 % annually. Ericsson manufactures the cellular exchanges aswell as the handheld phones. In the early 1990s, Ericsson claimed to have a 40 % world market share of cellular exchanges. In late 1994, Ericsson had a 25 % share of the world market for cellular handheld units. | |
| (Man måste ju förklara för utlänningar vad en "yuppienalle" är.) | In Swedish, the cellular handheld units are called "teddybears for yuppies" since the late 1980s, because of the way you hold them to your cheek, and because only Young Urban Professionals could afford them at the time. Because of Ericssons leading position, cellular phones are quite affordable in Sweden, and very widespread. Some 15 or 20 % of all Swedes have one, and it is believed that everybody will have one in the year 2000. The small things are just called "bears". | |
Aronsson was here | . . . was there | |
| Jag gick tekniska gymnasiet i Örebro. Sommaren 1985 arbetade jag på Ericsson Radios fabrik i Kumla. Det var där alla deras mobiltelefoner tillverkades då. Inga nallar precis, utan NMT 450 som vägde 10 kg, och hade riktig lur hängande i ett snöre. Jag tror de kostade 18 kSEK då. Man monterade in klumpen i bakluckan på bilen och satte luren vid förarsätet. Eftersom jag kunde hanter mätinstrument, blev jag snart befordrad från att snäppa ihop plastkåpor till att finjustera radiosändarna. | I went to technical junior college in Örebro. One summer, 1985, I worked at Ericsson Radio's plant in Kumla. That is where all their cellular phones were made then. These were not handheld units, but NMT 450 models that weighed about 10 kg, and had a handset connected by a cord. You typically had the heavy unit mounted in the back of your car, with the handset by the driver's seat. Since I knew how to read dials and handle technical gear, I was soon promoted from putting plastic casings together to fine tune the radio tranceivers. | |
| Nuförtiden görs Ericssons nallar inte bara i Kumla, utan även i Linköping. Fabriken har nyligen flyttat från östra sidan stan, nära Saab, ut till forskningsbyn Mjärdevi, nära universitetet. | Nowadays Ericssons mobile phones are not only manufactured in Kumla, but also in Linköping. The plant has recently moved from east of town, close to Saab, to Mjärdevi Science Park, close to Linköping University. | |
| Jag har även gjort somrar på Ericsson Signal i Västberga, Stockholm, och Ericsson Information Systems i Linköping, men de tillhör numera ABB respektive ICL. EIS hade faktiskt bytt namn till Nokia Data när jag jobbade där. Finska Nokia är en stark konkurrent till Ericsson på mobiltelefonmarknaden. | I have also made summers at Ericsson Signal in Västberga, Stockholm, and Ericsson Information Systems in Linköping, but these companies are now parts of ABB and ICL, respectively. EIS had actualy changed owner and name to Nokia Data by the time I got there. Finnish Nokia is a strong competitor to Ericsson in the cellular mobile phone market. |