Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Breiziz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af röksvagt krut har en ny fabrik anlagts
vid Åker, och för det nya infariterigeväret
ammunition i stor mängd anskaffats. Äfven
åt artilleriets skjututbildning och dess
framåtskridande i taktiskt afseende har B. under
sitt chefskap egnat ett lifligt intresse.
H. W. W.
Breiziz, det kymriska namnet på Bretonerna (se d. o.).
Brekelenkamp, Quirijn Gerritsz van, holländsk
målare, f. i Zwammerdam nära Leiden, okändt när,
d. i Leiden 1668, kom före 1648 till Leiden,
blef s. å. ledamot af gillet och verkade der till
sin död. Han målade lugna, småborgerliga scener
från hemmet, verkstaden och familjen i en ton,
som ibland är något tung, men ibland blir klar och
varm såsom hos de bästa. Hans tidigaste kända tafla,
Kortspelare, är från 1648 (i enskild ego i Berlin);
hans sista, En lumphandlare, är från 1668 (i
Münchens pinakotek). Mellan dem märkas Den gamla
spinnerskan (1654, i München), Kopparslagaren
(1654, i Augsburg) samt en hel följd, såsom
Råttfällan (1660), Förtroligt samtal (1661), En man
framför kaminelden (1664) m. fl., alla i Amsterdams
Rijksmuseum, der man bäst kan lära känna honom. I
Sveriges Nationalmuseum ses af honom två taflor:
Läsande gumma och Dam, som tvår sina händer (1662).
C. R. N.
Bremanger, ö i N. Bergenhus amt, Norge, utanför
mynningen af den stora Nordfjord, omkr. 150 qvkm. Den
mindre, östra delen, endast genom ett smalt näs
sammanhängande med det öfriga af ön, tillhör Davikens
härad. Den vestra och större delen bildar med den
s. v. om denna belägna, genom ett smalt, af en mängd
holmar uppfyldt sund från honom skilda ön Fröien
jämte en del utanför liggande holmar och skär samt en
större, på östra sidan af den 4 km. breda Fröisjön
liggande fastlandsdel omkring Gulenfjorden häradet
B. (347 qvkm., 2,154 innev.). Genom Bremangerpollen
och dess fortsättning Dalevand och Dalebotten delas
den till B. härad hörande delen af ön B. nästan i
två lika stora delar. Terrängen är både på öarna
och fastlandet mycket bergig; det odlingsbara och
bebyggda området är hufvudsakligen inskränkt till
Bremangerpollens omgifning, Fröiens östsida, der
kyrkan ligger, samt till enstaka delar af kusten
längs Gulen. Hufvudnäringen är fiske.
*Bremen. 1. Tysk fristat, 255,56 qvkm., 179,714
innev. (1890), af hvilka 124,955 i staden
B., 3,918 i staden Vegesack, 16,335 i staden
Bremerhaven och 34,506 i landområdet. 94,8 proc. voro
protestanter. Senaten består af 16 för lifetiden valda
ledamöter, af hvilka minst 10 måste vara jurister
och 3 köpmän. Senaten utser inom sig hvartannat år en
borgmästare för 4 år, så att alltid två borgmästare
fungera, af hvilka den ene är president i senaten för
ett år. Borgerskapet består af 150 för 6 år valda
ledamöter, af hvilka hälften afgår hvart tredje
år. Staten har tvänne amtsdomstolar (i B. och
Bremerhaven) och en landgericht (i B.); i högre
instans dömer den hanseatiska oberlandesgericht
i Hamburg. Sedan d. 1 Okt. 1888 är hela staten
B. intagen i tyska tullområdet med undantag af två
små friområden i B. och Bremerhaven om tillsammans
1,15 qvkm. Budgeten för 1894–95 upptog inkomsterna till 17,12
mill. mk, utgifterna till 25,5 mill.; statsskulden
utgjorde i April 1895 102 mill. mk. Statens vapen
är en silfvernyckel i rödt fält (förr tvänne
korslagda nycklar och ett kors); dess flagga
är 8 gånger horinsontalt strimmig af rödt och
hvitt. — 2. Staden B., med 141,937 innev. (1895),
består af Altstadt, mellan högra Weserstranden och
vallgrafven, samt Neustadt, på flodens venstra sida,
och fyra dem omgifvande förstäder. Öfver Weser
gå tre broar: den gamla Weserbron, den 1872–75
byggda Kejsarebron samt jernvägsbron (1866)
på B.–Oldenburgbanan. I den vestra förstaden
(på flodens högra sida), der storindustrien
(risqvarnar, jutespinnerier, maskinfabriker,
petroleumraffinaderi) företrädesvis har sitt säte,
ligger den för en kostnad af omkr. 25 mill. mk
anlagda frihamnen (2,000 m. lång, 120 m. bred,
6,8 m. djup), omgifven af stora magasin. Framför
rådhuset (i Altstadt) aftäcktes d. 18 Okt. 1893
kejsar Vilhelm I:s ryttarestaty. Bland läroanstalter
märkas gymnasium, handelsskola (realgymnasium), två
skollärareseminarier, teknisk skola, navigationsskola
och flere privata läroanstalter. I staden finnas för
öfrigt stadsbibliotek, naturhistorisk och etnografisk
samling och konstindustrimuseum, hvarjämte ett
stort antal föreningar och sällskap tillgodose
konst, vetenskap och olika yrken. Det nya kommunala
museet för natur-, folk- och handelskunskap öppnades
i Jan. 1896. .Bremerhaven har varit B:s sjöhamn,
men man har de senare åren arbetat på korrektion af
nedre Weser, så att fartyg af 5 m. djupgående kunna
gå upp till staden. Detta arbete, som nu är nära
sin fullbordan, anses kosta omkr. 30 mill. mk. 1892
besöktes den nya frihamnen af 2,407 ankommande fartyg,
om 549,000 tons. B:s handel är mera importhandel
än exporthandel, och den förra är begränsad till
några få artiklar, men intager i dessa en ställning
af första rangen. I två artiklar, tobak och ris, är
B. den första marknad i verlden, i bomull och indigo
den första på europeiska kontinenten, i fårull och
petroleum täflar det med Antwerpen och Hamburg. 1891
infördes bl. a. bomull för 177,8 mill. mk, ull för 82,
tobak för 60,5, ris för 48, spanmål för 42, kaffe
för 16,8, petroleum för 13,3 mill. mk. Införselns
hela värde uppgick till 759,7 och utförselns till
714,7 mill. mk. Stadens egen handelsflotta räknade
1895 408 sjögående fartyg, om 426,490 tons, (27,4
proc. af hela Tyska rikets), deraf 191 ångfartyg, om
228,400 tons. Största ångbåtsbolaget är Norddeutscher
Lloyd, som 1892 egde, 56 ångfartyg, om 191,900
tons. Antalet utvandrare, som 1832–95 befordrats
öfver B., utgör öfver 3 mill. (1895: 68,992). — Om
staden och ärkestiftet B:s förhållande till Sverige
i äldre tider se E. Zetterqvist: »Grundläggningen
af det svenska väldet i hertigdömena B. och Verden»
(1891) och K. A. Lundqvist: »Sveriges krig med staden
B. och politik i samband dermed åren 1665–66» (1893).
*Bremer, Fredrika. 1895 började utgifvas »Fredrika
Bremer. Biografisk studie af S. L–d Adlersparre och
Sigrid Leijonhufvud». Om det efter henne uppkallade
Fredrika-Bremer-förbundet se d. o. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
