Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brazzaville ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
d. 11 Nov. 1884. Af »Illustriertes thierleben»
utkom 2:dra uppl. 1876–79 och 3:dje uppl., bearb. af
Pechuel-Lösche, 1890–93, båda i 10 bd. En folkupplaga
i 3 bd utkom 1883 (2:dra uppl. 1893). Den svenska
bearbetningen utgafs i en af F. A. Smitt, Chr. och
C. Aurivillius granskad och rättad uppl. 1882–88,
i 4 bd; en folkuppl. i 1 bd utgifvas f. n. (1896)
af C. Cederström. En samling af B:s föredrag utgafs
1890 under titeln Vom nordpol zum äquator (»Från
nordpolen till eqvatorn», s. å.).
Brehmer, Hermann, tysk läkare, f. 1826, blef
med. doktor i Berlin 1853 och grundade 1854 den sedan
dess mycket berömda kuranstalten för bröstsjuka
i Görbersdorf i Schlesien. B:s skrifter behandla
hufvudsakligen lungsotens terapi. R. T–dt.
Brehonernas lag (Eng. Brehons-law; af
Kelt. breitheam, domare) kallas den äldsta,
rättsförfattningen på Irland, hvilken var allmänt
gällande före den engelska eröfringen och i
vissa trakter fanns qvar ännu in i 17:de årh. Af
dessa gamla lagar utgåfvos 3 volymer 1852 genom
en kunglig kommission och en ny samling 1873 af
W. K. Sullivan. De äro tydligen af mycket hög ålder
och hafva ej mottagit några inflytanden från den
romerska rätten, men väl af angelsachsisk, dansk och
norsk rättsuppfattning. Vidare är bruket af präglade
mynt okändt i dessa lagar; värdeenheten är kon. De
utmärka sig genom en stor vidlyftighet samt innehålla
de intressantaste bidrag till kännedomen om Irlands
äldsta förhållanden. J. Fr. N.
Breidablik, sanatorium i Valdres, Norge, stor ny
kuranstalt för sommargäster, med bad och egen läkare,
på norra sidan af Tonsaasen, 600 m. öfver hafvet,
med storartad utsigt öfver den vackra Baegnadalen
och Reinli med Jotunheimens snöfjäll i bakgrunden.
Breidfirdingarna, isländsk slägt. Se Ynglingaätten.
Breiðfjörd, Sigurð Eiriksson, isländsk skald,
f. 1798, af bondeslägt, måste tidigt afbryta sina
studier och kom 1814 till Köpenhamn, der han i 4 år
arbetade i tunnbindarelära, hvarefter han vistades än
i Reykjavik, än i Köpenhamn, än på Grönland (1831–34:
han fick der ämne till sin skildring Frá Groenlandi,
1836). Död 1846. Fastän lefvande i högst tarfliga
vilkor, bevarade B. en ljus blick på tillvaron och
utvecklade sig till en af Islands mest omtyckta
skalder under förra delen af 1800-talet. Han är
en utpräglad lyriker, som behandlar språk och vers
förträffligt, och fastän påverkad af danska och
norska skalder är han i god mening nationel. Han
dels författade, dels öfversatte och bearbetade en
mängd lyriska dikter, och för satiren hade han god
fallenhet. Mest folkkär vardt B. såsom odlare af
den gamla nationella diktformen rimur (se d. o.);
särskildt i de lyriska inledningsverserna till dessa
epopéer inlade han mycken poesi.
*Breisgau motsvarar ungefär de nuv. kretsarna
Freiburg och Lörrach med en areal af omkr. 1,650
qvkm. (30 qv.-mil). Efter hertigliga grenens af
Zähringen utgång på svärdsidan 1218 kom B. dels
till markgrefvarna af Baden, dels till grefvarna af
Kyburg och Urach. Genom den siste grefvens af Kyburg
arfdotter Hedvigs giftermål med konung Rudolfs af
Habsburg fader kom en del
af B. till Habsburgska huset, som 1340 af grefven
af Urach köpte hufvudstaden Freiburg och småningom
förvärfvade nästan hela landet, så att Baden hade
endast några små delar. I freden i Lunéville 1801
afträdde Österrike B. till hertigen af Modena, efter
hvars död (i Okt. 1803) hans måg, ärkehertig Ferdinand
af Österrike, erhöll landet såsom administratör och
kort derefter som hertig. I Pressburgfreden 1805 måste
han afträda det till Baden och Würtemberg, hvilket
mot ersättning 1810 afstod sin andel till Baden.
Breitbach, Karl, tysk målare, f. 1833 i Berlin,
lärjunge till Couture i Paris, har hufvudsakligen
egnat sig åt landskapsmålning, men frambragt äfven
goda porträtt och intagande genrebilder ur folklifvet.
*Breitenfeld. Se Rättelser, bd. 18, sp. 823.
*Breithaupt. — 4. G. A. afled 1888.
Breitholtz, Edvard Julius, militär, född d. 22
Juli 1830, genomgick krigsakademien å Karlberg
och utnämndes 1851 till underlöjtnant vid Svea
artilleriregemente, der han efter sin broder Klas
Gustaf B. (f. 1828, d. 1885) 1885 blef öfverste
och chef. 1890 utnämndes B. till generalmajor
i armén samt generalfälttygmästare och chef för
artilleriet och förordnades 1892 derjämte till
inspektör för militärläroverken. B. är sedan
1885 ledamot af krigsundervisningskommissionen
och sedan 1886 af Krigsvetenskapsakademien. —
B. var 1856–67 ledamot af 4:de militärdistriktets
examenskommission. 1856–59 informationsofficer vid
Svea art.-reg:te, 1859–70 lärare vid skjutskolan för
infanteriofficerare, 1875, 1877–78 ledamot i
artillerikomitén och 1886–90 ledamot i Krigshofrätten. Han
har deltagit i kommissioner för utförande af försök
med refflade kanoner (1861–63), med infanterigevär
(1864–66), med fältprojektiler (1872–73) och med
krigsbryggeekipage (1874) samt i kommissionerna
för granskning af nytt exercisreglemente (1885)
och tjenstgöringsreglemente för armén (1886). —
Då B. tillträdde generalfälttygmästarebefattningen,
var förändringen af 1867 års (Remington-)gevär från
12,17 mm. till 8 mm. kaliber visserligen beslutad,
men blef först under hans tid genomförd. Som vid samma
tidpunkt de flesta arméer antagit s. k. röksvagt krut
till sina finkalibriga gevär, ansåg B., att sådant
krut af lämplig beskaffenhet för det svenska geväret
så fort som möjligt borde anskaffas. De försök i
stor skala, som för detta ändamål företogos med det
ursprungligen för svartkrut konstruerade geväret,
visade, att detta i åtskilliga afseenden behöfde
förstärkas, hvarför han omedelbart lät företaga
behöfliga förändringar. Derigenom har Sverige för
en jämförelsevis obetydlig penningsumma erhållit
100,000 gevär, hvilka äro fullt jämförliga med de
flesta utländska med undantag deraf att de sakna
repeterinrättning. Då kaliberminskningen började
drifvas ännu längre än till 8 mm., företogos på B:s
initiativ omfattande försök med 6,5 mm. repetergevär,
hvilka hafva ledt till antagandet af det i allo
utmärkta Mausergeväret. — Inom fältartilleriet har
B. vidtagit åtskilliga betydelsefulla förbättringar,
såsom bl. a. införandet af en förbättrad
granatkarteschmodell; för fästningsartilleriet har
ny materiel till stort antal nykonstruerats och
anskaffats; för tillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
