Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
församling, Värmlands län, tog 1868 studentexamen vid
Karlstads högre elementarläroverk samt aflade
18691 Upsala teologisk-filosofisk examen och 1871
dimissionsexamen. Efter att en tid hafva egnat sig
åt skolverksamhet aflade han teol. kandidatexamen
1878, hvarefter han utnämndes till docent i exegetik
1880. Han var medlem af examenskommissionen för de
praktisk-teologiska öfningarna 1881–86 samt hade
flere terminer förestått dels e. o. professuren
i dogmatik och moralteologi, dels professuren
i exegetik och 1884 prestvigts, då han 1888
utnämndes till e. o. professor i dogmatik och
moralteologi, med Hagby och Ramsta församlingar
till prebende. 1891 blef han ord. professor i samma
ämnen, med Gamla Upsala församling till prebende,
samt utnämndes och promoverades till teol. doktor
1893. Förutom flere uppsatser i »Teol. tidskrift»
och »Tidskr. för kristlig tro och bildning»
har B. af trycket utgifvit Om apostlarnes och
församlingens i Jerusalem förhållande till Paulus och
de hedningkristne enl. Gal. I: 11–II: 14 och Apg. XV:
1–31 (i Upsala Univrs »Årsskrift», 1881), Om den
kristliga fullkomligheten (derst. 1887) och Om Antoine
Arnaulds och Blaise Pascals moralteologiska strid med
jesuiterna. I. (1890). J. P.
Bergh. 1. Ludvig Sofus Rudolf B., dansk läkare och
zoolog, född d. 15 Ok. 1824 i Köpenhamn, tog 1849
medicinsk examen och erhöll 1860 doktorsgrad. Han
vardt 1859 reservläkare och 1862 öfverläkare vid
Allmänna hospitalet i Köpenhamn, å afdelningen för
syfilis och hudsjukdomar. 1886 ställdes han i spetsen
för det särskilda hospital, som då inrättats för
veneriska Sjukdomar (Vestre hospital). B. har i in-
och utländska tidskrifter offentliggjort en följd
ypperliga afhandlingar öfver nämnda sjukdomar. Vid
sidan af sin läkareverksamhet har B. sedan 1853
idkat studium af blötdjuren, särskildt de s. k. nakna
hafssnäckornas anatomi och systematik, och i flere
förträffliga illustrerade arbeten väsentligen
bragt kännedomen om dessa djurformer till dess
nuvarande ståndpunkt. Bland hans arbeten må nämnas
Malakologische untersuchungen (1870) och Neue
nacktschnecken der Südsee (1873). — 2.
Rudolph Sophus B., dansk zoolog, den förres son,
född d. 22 Sept. 1859, har utgifvit ett stort
antal arbeten öfver de lägre djurens (urdjurens,
maskarnas och kavitetedjurens) morfologi, särskildt
embryologi. Hans Forelæsninger over den almindelige
udviklingshistorie (1887; tysk öfvers. 1895) är den
enda vetenskapliga embryologi, som den skandinaviska
literatuten eger. Äfven hans lärobok om cellerna
och de enkla väfnaderna är öfversatt till tyskan,
1. E. Ebg. 2 L–e.
*Bergh, Johan Edvard, afled i
Stockholm d. 23 Sept. 1880.
2. Bergh, Sven Richard, målare,
konstskriftställare, den föregåendes son, född
d. 28 Dec. 1858, blef 1877 elev af Perséus, som då
nyligen hade återkommit från Paris. Under sommaren
var dennes skola förlagd till Gripsholm. Perséus,
som kanske var den såsom lärare mest begåfvade inom
sin konstnärsgeneration, väckte hos sina unga
elever entusiasm för naturen och konstnärskallet
och förstod att med finkänslig intelligens leda en
hvar i den riktning, der hans anlag bäst kunde
göra sig gällande. På hösten vann B. inträde i
Konstakademiens principskola och uppflyttades
till modellskolan 1879. Sedan han våren 1881 målat
prisämnet »Konung Hans och Gustaf Vasa», lemnade han
akademien och for till Paris. Efter att en tid hafva
gått på Colarossis atelier, öfvergick han på vänners
inrådan till Laurens’ atelier. Men undervisningen,
så samvetsgrann den var, lade dock för mycket band på
B:s tidigt utvecklade sjelfständighet, och på våren
1883 hyrde han egen atelier. Der målade han först
porträttet af konstnären Nils Kreuger (danska statens
museum), som sändes till »Salongen» s. å., jämte ett
pastellporträtt af bildhuggaren T. Lundberg. Kreugers
porträtt belönades med 3:dje medaljen. Samma porträtt
jämte porträtt af målarinnan Julia Beck utställdes å
den skandinaviska utställningen i Köpenhamn s. å.,
der den unge konstnären blef föremål för lifligt
erkännande. Efter en kort tids vistelse tillsammans
med Kreuger i Holland, hvarest B. med beundran
såg Rembrandts arbeten, återkom han till Paris
och återinträdde på Laurens’ atelier, men utförde
samtidigt å sin egen målningen Slutad séance,
utställd på Salongen 1884. I början af sommaren
återvände B. till Sverige, målade i Arildsläge
Mot aftonen (Fürstenbergs galleri i Göteborg)
och i Stockholm två porträtt af fröken H. Klemming,
konstnärens fästmö, samt porträtt af generalkonsul
J. W. Smitt (Stockholms högskola).
Vid denna tid började förberedelserna till en sjelfständig
organisation af den svenska konstnärskåren, ledd
af Ernst Josephson under liflig anslutning af B. och
flertalet af konstnärskamraterna från Paris. Efter en
utställning af uteslutande Paris-konstnärer, kallad
»Från Seinens strand» (våren 1885), följde på hösten
»Opponenternas utställning», och samtidigt riktades af
deltagarna i denna en skrifvelse till Konstakademien,
i hvilken klagades öfver otidsenligheter i akademiens
organisation och förvaltning och anhölls om vidtagande
af åtskilliga förändringar. I båda utställningarna
deltog B. med förut omtalade arbeten m. fl. Han
styrde åter kosan till Paris, efter att hafva
gift sig, och målade under vintern Min hustru
(i Göteborgs museum), som exponerades på Salongen
1886, och med hvilket arbete B. eröfrade sig ett
namn i den franska konstverlden. På 1887 års Salong
utställdes En hypnotisk séance — ett ämne, som länge
hade sysselsatt konstnärens fantasi. Öfver denna
tafla har B. författat en Sjelfkritik (i kalendern
»Nornan», 1888). Nu följde en längre vistelse i
Sverige, der konstnären blef egendomsegare. Han
målade under denna tid föga, men mottog starka
intryck af den svenska naturen, som han fick se
i de olika årstidernas alla skiftningar. Utsedd
till kommissarie för den svenska konstafdelningen å
verldsexpositionen i Paris, återvände B. 1889 till
Paris och målade på våren s. å. porträtt af fröken
Eva Bonnier. Detta konstverk, som B. sjelf anser
vara det förnämsta bland sina arbeten, betecknar
öfvergången till konstnärens specifikt koloristiska
stadium, då taflans färgeffekt blir hufvudsakliga
föremålet för hans sträfvande. Detta porträtt
är dessutom af stort intresse genom den skarpa
karaktersanalysen deri. B. tillerkändes hedersmedalj
på verldsutställningen, hvari han deltog med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
