Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Michelianer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
altdithmarscher rechtsquellen (1842) och Rechtsdenkmale aus
Thüringen (5 h., 1852–63).
Michelson, Ivan Ivanovitj, rysk general, f. 1739 inom
en estnisk adlig slägt, tjenade i sjuåriga kriget
(1756–63), mot turkarna 1770 och i Polen 1772 samt
var den, åt hvilken upprorsmakaren Pugatjev slutligen
måste gifva sig (1774). I 1788–90 års krig mot Sverige
förde han befäl. Utförandet af planen för 1788–89
års vinterfälttåg lemnades åt M. i st. f. åt den
tröge Musin-Pusjkin. M. blef slagen af Stedingk vid
Porrassalmi d. 13 Juni 1789. 1806 fick han kommandot
öfver Moldau-armén i kriget mot Turkiet, men hade
i brist på tillräckliga stridskrafter icke hunnit
uträtta något, då han i Aug. 1807 dog i Bukarest.
Michiels [-sjiä’ll], Joseph Alfred Xavier, fransk
konsthistoriker, f. 1813 i Rom inom en holländsk
familj, som bosatte sig i Frankrike 1817, har
bl. a. utgifvit Histoire de la peinture flamande et
hollandaise (4 bd, 1845; ny uppl. 1865–76, i 10 bd),
hvilket arbete invecklade honom i en hetsig polemik
med Arsène Houssaye, L’architecture et la peinture en
Europe depuis le IV:e siècle jusqu’à la fin du XVI:e
(1853; 3:dje uppl. 1873), Rubens et l’école d’Anvers
(1854; 4:de uppl. 1877), Van Dyck et ses élèves
(1881) och, på historiens område, Histoire secrète du
gouvernement autrichien (1859) m. m., hvarjämte han
genom Contes des montagnes (1857) och andra arbeten
ådagalagt skönliterär begåfning.
Michigan [mi’tjigen], en af Nord-Amerikas
förenta stater, ligger emellan 41° 42’ och 47° 32’
n. br. samt 82° 24’ och 90° 31’ v. lgd fr. Greenw.
och består af två halföar, kallade »den öfre» och
»den nedre». Den förra, mindre, sträcker sig från
Montreal och Menomonee, gränsfloder mot Wisconsin,
österut emellan Lake Superior i n. och Michigansjön
i s. till det 97 km. långa sundet S:t Mary’s river,
som förenar Lake Superior med Huron-sjön; den nedre,
större halfön begränsas af sjöarna Erie, S:t Clair och
Huron i ö., Michigansjön i v. samt en 280 km. lång
gränslinie mot staterna Indiana och Ohio i s. Båda
halföarna hafva tillsammans en areal af 152,584
qvkm. Den södra halfön är en vågformig slätt,
som höjer sig något mer än 100 m. öfver sjöarnas
nivå. Floderna, af hvilka de största äro Saginaw
(till Huron) samt Muskegon, Grand river, Kalamazoo
och S:t Joseph river, äro icke segelbara, men de
lemna god drifkraft och äro särskildt värdefulla
för timmerflottning. Den norra halfön är mera
kuperad. M:s klimat är på den nedre halfön tämligen
mildt och kan till följd af granskapet till de större
sjöarna nästan kallas maritimt. Medeltemperaturen
för året är i Lansing, statens hufvudstad, 8° C. Den
årliga regnmängden är 790 mm. Den öfre halföns klimat
är nordiskt och tillåter ej majsodling. Vintrarna
äro stränga, och sundet vid Mackinaw, som förenar
Michigan med Huron, är i regeln isbelagdt 5 månader
af året. Medeltemperaturen i Marquette vid Lake
Superior är 4,9° C. Landet var vid sin kolonisering
bevuxet med skog, och endast här och der fanns en
liten öppen präri.
Tillgången på skog (barrträd, ek, lönn, bok, alm,
lind, ask, hickory och valnöt) är ännu ofantlig,
och skogsafverkning drifves i stor skala. Ensamt af
barrträd afverkades 1881 för mer än 60 mill. doll.,
och sammanlagda värdet af statens skogsprodukter
s. å. beräknades uppgå till mer än 1 milliard
doll. Af mineral förekomma ymnigast jern och koppar,
båda på den norra halfön, der en i Lake Superior
utskjutande udde, Keweenaw point, innehåller de
rikaste koppargrufvor på jorden. Den största af
grufvorna derstädes, Calumet, lemnade 1882 ej mindre
än 23,000 ton koppar, nära 1/9 af jordens årliga
produktion. Jerngrufvorna lemnade s. å. 3 mill. ton
jernmalm af ypperlig beskaffenhet med ett saluvärde af
omkr. 25 mill. doll. Inom staten förekomma outtömliga
saltlager, och saltproduktionen uppgick 1882 till
mer än 5 mill. hl. Stenkolslagren anses betäcka
20,000 qvkm.; men tillgångarna hafva hittills ej
tillgodogjorts, enär kolen äro mycket bituminösa
och ej tillräckligt rena att kunna användas för
malmsmältning eller lysgasberedning. Åkerbruket
är M:s hufvudnäring. Vigtigaste sädesslagen
äro hvete (hvaraf 1879 skördades 13 mill. hl.),
majs och hafre. Af fruktsorter äro äpplen de
vigtigaste, och dessa anses vara de bästa på
jorden. Fisket i de stora sjöarna gaf 1879 nära 11
mill. kg., deraf nära hälften whitefish (Coregonus
albus). Jernvägarna hade 1882 en längd af 6,970
km. – 1880 hade staten 1,636,937 innev., af hvilka
15,100 voro negrer och 7,249 indianer. 16,445 voro
födda i Skandinavien, deraf 9,412 i Sverige. För
skolväsendet är väl sörjdt. Hela utgiften för
folkskolorna (6,120 med 219,570 barn) steg 1881 till
3,645,000 doll. Bland högre läroanstalter må nämnas
landtbruksinstitutet i Lansing, normalskolan i
Ypsilanti och statsuniversitetet i Ann Arbor (öppnadt
1841). Bland välgörenhetsanstalter förtjena nämnas
blind- och döfstuminstitut i Flint, skola för fattiga,
vanvårdade barn i Goldwater, ett mönster
i sitt slag, reformskola för gossar i Lansing
och för flickor i Adrien. – Författningen är i
sina hufvuddrag densamma, som antogs 1837, då
M. blef stat. Guvernören väljes för 2 år.
Lagstiftande församlingen består af 32 senatorer
och 100 representanter, hvilka alla väljas för
2 år och sammanträda hvartannat år i Lansing, som
sedan 1847 varit statens hufvudstad (förut Detroit).
Högsta domstolen består af 4 domare, hvilka
väljas för 8 år, en hvartannat år. Till kongressen
sänder M. 2 senatorer och 11 representanter. – Den
nuv. statens område, der de första kolonisationerna
gjordes af fransmän i senare hälften af 17:de årh.,
kom genom freden 1763 jämte andra franska besittningar
i Nord-Amerika till England. Det hörde först till
det s. k. Nordvestterritoriet, blef 1805 ett särskildt
territorium och 1837 egen stat.
Michigan City [mi’tjigen sitti], stad i
nord-amerikanska staten Indiana, vid södra änden
af Michigansjön och flere jernvägslinier. 7,366
innev. (1880). Stor trävaruhandel.
Michigan-sjön, Lake Michigan [lek mi’tjigen], den
näst största af de kanadiska sjöarna i Nord-Amerika
och den enda, hvars alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
