Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mezö-Hegyes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rom, sedan han fått romerska priset. – Hans son
Achille Etna M. (f. 1796, d. 1822) var historie-
och landskapsmålare.
Michaud [-sjå], Joseph François, fransk publicist
och historieskrifvare, f. i Savojen 1767, d. 1839,
dömdes 1795 till döden, emedan han drifvit rojalistisk
propaganda i sin tidning »La Quotidienne», fick
visserligen genom vänners tillskyndelse domen
kasserad, men dömdes 1797 till deportation och
flydde då från Paris till Jura, der han författade
sin bekanta dikt Le printemps d’un proscrit
(1803). Efter statskuppen 1799 utgaf han i Paris
å nyo »La Quotidienne». 1813 blef han medlem af
Franska akademien och 1814 censor för tidningarna,
men befanns såsom sådan alltför frisinnad. Hans
förnämsta historiska arbete är Histoire des
croisades (1812–22; flere senare upplagor, äfven i
sammandrag), hvilket förtjenstfulla verk afslutades
med Bibliothèque des croisades, innehållande utdrag
ur källskrifter angående korstågen. Ehuru M. tidigare
vid några tillfällen sjungit Napoleons lof, skref
han 1815 mot den fallne en paskillartad Histoire des
quinze semaines, ou le dernier règne de Bonaparte,
som utkom i 27 upplagor. På gamla dagar företog
han en resa till skådeplatserna för korstågen och
skildrade denna i Correspondance d’Orient (1832–35;
i förening med B. Poujoulat). Tillsammans med
Poujoulat började M. 1836 utgifva en större samling
memoarer till belysande af Frankrikes historia, och
med sin broder, Louis Gabriel M. (f. 1773, d. 1858,
känd såsom boktryckare och ifrig rojalist), deltog
han i grundandet af det stora verket »Biographie
universelle» (52 bd. 1811–28; två senare upplagor).
Michel, Sankt (F. Mikkeli). 1. Län i Finland, omfattar
mellersta Savolaks och en del af östra Tavastland
samt gränsar i n. och ö. till Kuopio län, i s. till
Viborgs och Nylands län, i v. till Tavastehus län
och i n. v. till Vasa län. En del af gränsen mot
Kuopio län går öfver sjöarna Orivesi och Puruvesi,
mot Viborgs län öfver Saima, mot Tavastehus län öfver
Päjäne. Länet ligger, med största sträckningen i
n. ö. och s. v., emellan 62° 39’ och 61° 4’ n. br.,
samt 25° 28’ och 29° 40’ ö. lgd (från Greenw.). Areal
22,840 qvkm. (enl. Strelbitski; enl. Finlands
landtmäteristyrelses beräkning 22,885 qvkm.), hvaraf
5,565 qvkm. vatten. Landmassan är på alla sidor
genomskuren af öppna fjärdar, vikar och sund. Länet
erbjuder derför utseendet af en samling otaliga
öar och näs samt lockar årligen tusentals resande
till sina natursköna trakter. Allmänt bekant för sin
hänförande utsigt är Punkaharjus långsmala ås emellan
Puruvesivattnen, 29 km. s. ö. från Nyslott. – Länet
genomstrykes från n. till s. af den s. k. Savolakska
åsen l. Vedenjakaja, hvilken delar vattenmassan åt
tvänne håll, åt ö. och s. ö. till Saimavattnen, åt
v. och s. v. till Päjäne vattensystem och Kymmeneelf,
hvilka hafva ett af sina vattenrikaste tillflöden
från sjöarna Kyyvesi, Puulavesi, Jääsjärvi m. fl. –
Landet emellan sjöarna och vattendragen upptages
förnämligast af stenbunden sandjord samt mossar och
kärr. – Länets befolkning
utgjorde vid slutet af 1883 170,693 pers., hvaraf
83,604 voro mankön och 87,089 qvinkön. Folktätheten
utgjorde 7,5 pers. på qvkm. Befolkningens språk är
nästan uteslutande finska; svenskan är inskränkt
till ståndspersonsklassen. – Hufvudnäringen är
åkerbruk, som skötes på ett gammalmodigt sätt, med
skiftesbruk och svedjande. Den odlade jorden uppgafs
1883 till 64,135 har; de naturliga ängarna till
76,048 har. Skörden år 1882, hvilket var ett ungefär
medelgodt år, utgjorde 2,283 hl. hvete, 349,097
hl. råg, 141,933 hl. korn, 292,505 hl. hafre, 40,836
hl. blandsäd, 318,751 hl. potates, 51,169 hl. rofvor
och öfriga jordfrukter samt 118,533 kg. lin och
193,919 kg. hampa. Hampkulturen är, liksom i Kuopio
län, synnerligt betydlig. Boskapsstocken utgjorde
1883 22,491 hästar, 109,978 nötkreatur, 58,418 får,
27,450 svin samt 13,055 fjäderfä. Hästar utföras till
andra delar af landet och till Ryssland. Exporten
af dem samt af ladugårdsprodukter steg 1883 till
ett värde af omkr. 2 mill. mark. – För jordbrukets
och dess binäringars förkofran verka inom länet ett
landtbrukssällskap, Otava jordbruksskola (vid staden
S:t Michel), 2 af staten understödda mejeriskolor,
åtskilliga privata mejeriföreningar samt en af staten
aflönad länsagronom. De enskilda skogarna, hvilka
beräknas upptaga omkr. 917,800 har, äro förstörda
eller förstöras genom svedjande och en ohejdad
afverkning. Endast inom kronoskogarna, omkr. 9,300
har, förekommer en ordnad skogshushållning. Tillgången
på rofdjur och vildt är tämligen god (ännu 1883
dödades bl. a. djur 9 björnar), ehuru år från
år stadd i aftagande. Tillgången på fisk (lax,
siklöja, harr, sik) är ymnig, men fisket idkas af
allmogen blott till husbehof. Hus- och hemslöjdens
förnämsta alster äro väfnader, vidare husgerådssaker,
åkdon, träkärl och fiskredskap. Bruksverksamheten är
inskränkt till förarbetning af sjö- och myrmalm. 1883
upptogos 426,360 kg. malm, hvaraf producerades 74,205
kg. stång- och manufakturjern. S. å. var endast ett
jernverk, Porsaskoski blästerverk, i gång. Inom
länet funnos s. å. 7 bränvinsbrännerier (med en
tillverkning af 1,057,654 l.) och 4 ölbryggerier
(tillverkning 361,944 l.). Länet uppsätter S:t Michels
skarpskyttebataljon med reserv. I judicielt afseende
lyder det under Viborgs hofrätt samt är fördeladt
på 8 domsagor, af hvilka 3 med sitt största område
höra till Kuopio län. I administrativt hänseende
omfattar länet 4 härad: Heinola, S:t Michels,
Jokkas och Rantasalmi. med 22 länsmansdistrikt. I
ecklesiastikt afseende hör länet till Borgå
stift, bildande 21 lands- och moderförsamlingar,
3 stadsförsamlingar, deraf 2 (S:t Michels och
Nyslotts) tillika äro landsförsamlingar, samt 5
kapell- och bönehusförsamlingar. Församlingarna äro
fördelade på 4 prosterier: Heinola, S:t Michels,
Jokkas och Nyslotts. Länet har 3 städer: S:t
Michel, guvernörens residens, Heinola och
Nyslott. Landskommunernas antal är 27, byarnas 636. –
För den lärda bildningen finnes ett fullständigt
7-klassigt lyceum i S:t Michel; dessutom finnas
åtskilliga högre bildningsanstalter i länets
städer. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
