Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mesen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ståndarna afvexlande fruktblad, hvilka hafva fröämnena
egentligen sittande på fruktbladens inåtböjda
ränder. Men genom en underlig omvridning under
utvecklingen förändras fröfästenas plats, så att de
blifva väggstående vid fruktbladens ryggsöm, en i
växtverlden ytterst sällsynt fröställning. Den hos oss
oftast och tidigast odlade arten är M. crystallinum
L. (se Isplantan). Hos de flesta arterna
äro de köttiga bladen trinda eller trekantiga,
helbräddade. Bladen äro använda å brännsår och
till beredning af soda (natriumkarbonat), som de
innehålla i betydlig mängd. Flere arters frukter
äro ätbara. De till vidskepligt ändamål fordom
använda »kandiablommorna», Flores Candiae, voro de
torkade, vackra fruktkapslarna af M. Tripolium L.,
från Kap, hvilka äro starkt hygroskopiska och, lagda
i vatten, utbreda sina valvler, men då de få torka
åter sammandraga sig. (Jfr Anastatica.) O. T. S.
Mesen. 1. Flod i ryska guvernementen Vologda
och Archangelsk, upprinner på en sumpig högslätt,
som bildar vattenskilnaden emellan M. och Petsjora,
blifver snart segelbar samt mynnar ut i Hvita hafvet,
der den bildar Mesenviken. Längd omkr. 800 km.;
flodområde 78,760 qvkm. (enl. Strelbitsky). – 2. Stad
i ryska guvern. Archangelsk, på högra stranden af
ofvannämnda flod, som der bildar en naturlig hamn
(42 km. från mynningen). Omkr. 2,000 innev., för
hvilka hufvudnäringarna äro fiske, boskapsskötsel
samt handel med pelsverk.
Mesenterium. l. Käx (tarmkäx), kröse (T. gekröse),
anat., dubbelveck af bukhinnan, hvilka från bukhålans
bakre vägg stiga mer eller mindre långt fram och
omsluta delar af tarmröret. Den egentliga tarmen
(muskulatur och slemhinna) kommer härigenom att blifva
fäst i ett mer eller mindre fullständigt omklädande
fodral af bukhinnan. Mellan mesenteriets tvänne blad
framgå i en fettrik bindväfsskifva nerver samt lymf-
och blodkärl, och der ligga lymfkörtlar. Är käxet
kort, fästes tarmen stramt vid bukväggen, och så är
förhållandet med större delen af duodenum samt upp-
och nedstigande groftarmen och med ändtarmen. Är det
långt, såsom fallet är med tvärgående groftarmen och i
synnerhet med tunntarmen, der dess längsta stycke kan
nå 15 cm., varder tarmdelen mera rörlig. Tunntarmens
käx är det, som företrädesvis kallas mesenterium,
groftarmens benämnes mesocolon och ändtarmens
mesorectum. Äfven magen, som omgifves af fullständig
bukhinneklädnad, har under en del af fosterlifvet ett
verkligt käx (mesogastrium), men under utvecklingen
växer detta betydligt, ändrar form och läge liksom
magsäcken samt har i fullt utbildadt skick fått
namnet omentum. Jfr Abdomen och Bukhåla. – 2. Med
mesenterium hos korallerna förstår man de radiala
vertikal-lameller, som från djurets yttre vägg gå
inåt och förena denna med maghålan, hvaremot de mot
kroppshålan sluta fria. Genom dessa skiljeväggar,
hvilka ofta mer eller mindre fullständigt förkalkas
och då bilda stjernformiga figurer (septa) i
korallstocken (se Koraller), delas djurets inre i ett
större eller mindre antal fack. 1. G. v. D. 2. B. L-n.
Mesfoglarna, Paridae, zool., bilda en familj inom
tättingarnas ordning och foglarnas klass. De hafva
tarserna på främre sidan till större delen täckta
af flere skilda plåtar. Näbben är vexlande till
formen, än kort och konisk, än längre, stundom
rak, stundom böjd. Öfverkäken saknar inskärning
bakom spetsen; underkäkens kanter äro icke skarpa
och inböjda. Halsvinkeln sträcker sig icke framom
näsborrarna. Smällpennorna äro 10 till antalet. Dessa
foglar, som äro af ringa kroppsstorlek, hafva
flygförmågan icke synnerligen utbildad, men kunna
merendels hänga, klänga och klättra med mycken
skicklighet i träd o. s. v., hvaremot de äro mindre
lediga i sina rörelser på marken. Deras sångförmåga
är i allmänhet klen. Mesfoglarnas föda utgöres
hufvudsakligen af insekter, puppor och larver,
hvarför de äro mycket nyttiga djur. Familjen indelas
i tre underfamiljer: gärdsmygar (Troglodytini),
mesar (Parini) och klättrare (Certhini).
C. R. S.
Mesien (Lat. Moesia, Grek. Mysia), romersk provins
s. om nedre Donau, mellan denna flod och Haemus
(Balkan) samt mellan Svarta hafvet och Drinus’
(Drinas) förening med Savus (Save). M. motsvarade
således ungefär nuvarande Serbien och
Bulgarien. Provinsen delades af Domitianus i
tvänne: Moesia superior (Öfre M., Serbien) och
M. inferior (Nedre M., Bulgarien), mellan hvilka
gränsen enligt Ptolemaios utgjordes af floden Cebrus
l. Ciabrus (nu Zibritsa), men enligt en inskrift
låg emellan floderna Almus (Lom) och Ratiaria. I
äldsta tider beboddes M. af de traciska stammarna
triballer, geter m. fl., hvartill senare (i 3:dje
årh. f. Kr.) kommo de keltiske skordiskerna. Först år
75 f. Kr. kommo romarna i fientlig beröring med dessa
folk och eröfrade landet mellan åren 29 f. Kr. och
6 e. Kr. Under Tiberius anlades till skydd mot de
i n. boende dacierna och sarmaterna en vall emellan
Tomi och Axiopolis (i Dobrudsja) samt befästningar
långs Donau. Daciens eröfring genom Trajanus (106
e. Kr.) tryggade romarnas besittning af M., tills
goterna efter år 250 företogo infall i landet och
tvingade kejsar Aurelianus att utrymma Dacien åt
dem. Kejsar Valens upplät (376) M. åt de af hunnerna
hårdt ansatte vestgoterna, som derefter kallades
mesogoter. I 5:te–7:de årh. tillkommo slaver, som
hufvudsakligen bosatte sig i Öfre M. Slutligen intogs
landet af bulgarer, af hvilka det ännu väsentligen
är bebodt. Bland orter på romarnas tid märkas i Öfre
M.: Singidunum (Belgrad), Viminacium (Kostolats),
Bononia (Vidin), Ratiaria (Arzer), Remesiana,
Naissus (Nissa l. Nisj), samt i Nedre M.: Oescus
l. Colonia Ulpia (Gigen), Novae (Sistova, Svisjtov),
Nicopolis ad Istrum (Nikub), Pristra (Rustsjuk),
Asamus (Nikopoli), Darostorum (Silistria), Odessus
(Varna) och Tomi (nära Köstendje).
Mesjhed (»martyrernas plats», »helgedom»), hufvudstad
i persiska prov. Korasan, ligger på en slätt,
vattnad af Kesjaf-rud, en biflod till Heri-rud,
omgifves af vall och graf samt har ett citadell,
som utgör residens för prinsen-guvernören af
Korasan. Befolkningens storlek uppgifves olika,
från 45,000 (Conolly) till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
