Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medina, stad i Hedjas i vestra Arabien - Medina Celi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förstäderna i s. v. intaga en större vidd än
den egentliga staden, från hvilken de äro skilda
genom en öppen plats, begagnad som hviloplats af
karavanerna. Omedelbart v. om staden ligger den
ryktbara kyrkogården Baki el-Gharkad, der många af
profetens följeslagare äro begrafna. M:s förnämsta
byggnad är profetens moské (Mes-djid-en-Nébi),
enligt sägnen byggd på den plats, der Muhammed
dog, och omslutande hans graf. Ett besök der är för
Mekka-pilgrimen en förtjenstfull handling, men icke
en religiös pligt. Moskén är ungefär 135 m. lång i
n. och s. och 110 m. bred samt har flere minareter
och en hög kupol öfver de heliga grafvarna. Dessa
befinna sig nära sydöstra hörnet af moskén, omgifna
af ett jerngaller, så tätt inväfdt med ett nät af
mässingstråd att man ej kan se in derigenom utom genom
några öppningar, framför hvilka böner riktas till
profeten och de andra helgonen. Rundt om den egentliga
grafven äro anbragta förhängen af dyrbart sidentyg;
emellan dessa och gallret har lemnats ett smalt rum
för besökande. Förhänget döljer en af tvänne pelare
uppburen kammare, som uppgifves innehålla Muhammeds,
Abubekrs och Omars sarkofager; n. derom står en mindre
kammare, som anses innehålla Fatimas sarkofag. En
2,5 m. hög trävägg, rikt målad med arabesker, går
från gallrets vestra sida tvärs igenom moskén till
dennas hufvudingång, Bab-es-salam, vid södra änden
af moskéns vestra sida, sålunda skiljande grafven
från predikstolen, i enlighet med en tradition från
profeten kallad Er-roda (»trädgården»). Muhammed
sjelf skall hafva arbetat på byggandet af den
ursprungliga moskén, som sedermera flere gånger
blifvit ombyggd. Den nuv. byggnaden härstammar från
slutet af 1400-talet. Kristna eller judar få ej, vid
lifvets förlust, beträda M.; dock hafva två resande,
schweizaren Burckhardt (1815) och engelsmannen Burton
(1853), besökt staden, förklädda till muhammedanska
pilgrimer. – Före Muhammeds tid var stadens namn
Jatrib. M. var kalifatets hufvudstad från 622 (året för
Muhammeds flykt dit) till 661 (då omajjaderna förlade
rikets residens till Damaskus). Det beherskades
sedermera än af oberoende emirer, än af sjeriffen i
Mekka, sultanen i Konstantinopel, wahhabiterna och
egypterna. Turkarna hafva sedan 1812 en pascha och
en militärstyrka förlagda i M.
Medina Celi, stad i spanska prov. Soria, vid Ebros
biflod Jalon och jernvägen emellan Madrid och
Zaragoza. Omkr. 1,600 innev. Hertigarnas af Medina
Celi stamslott.
Medina del Campo, stad i spanska prov. Valladolid,
vid spanska nordbanan, var fordom mycket folkrik,
men har nu endast omkr. 5,000 innev.
Medina de Rio Seco, stad i spanska prov. Valladolid,
vid den ofta torra floden (deraf tillnamnet »rio
seco») Sequillo, en biflod till Duero, och härvägen
till Galicien. Omkr. 5,000 innev. Vinodling. Det var
fordom en mycket vigtig handelsstad.
Medina Sidonia, stad i prov. Cadiz, 33 km. ö. s. ö. om
staden Cadiz. Omkr. 12,500 innev.
På vestgoternas tid blef staden biskopssäte
(Assidonia) samt kallades af araberna Sjaduna l.
Sjidona. M. har gifvit namn åt den hertigliga ätten
Medina Sidonia, som härstammar från Guzman el Bueno,
hjelten vid Tarifa. (1292).
Medinet-el-Fajum, stad i Mellersta Egypten,
hufvudort i prov. Fajum, på ruinerna af den forna
staden Arsinoe, vid jernvägen till Kairo. Omkr. 26,000
innev. Jfr Fajum.
Medinet-Habu, by i Öfre Egypten, prov. Kene,
på venstra Nilstranden, nästan midt emot Luksor,
med storartade ruiner af det forna Thebe. Knappt
0,8 km. s. v. om Memnonsstoderna (se d. o.) står
ett tempelpalats, som hör till de största och
intressantaste byggnader i Egypten, uppfördt af
Kamses III. Bredvid detta står ett litet tempel och
bakom detta ett större och praktfullare, med en mängd
skulpturer på väggarna och målningar på pelarna. Ej
långt derifrån finnes ett af ett raseradt murverk
omgifvet rum, 2,430 m. långt och 1,000 m. bredt,
kalladt Birket-Habu, som är antingen återstoden af
en uttorkad vattenbassäng eller en gammal hippodrom.
Meding, Johann Ferdinand Martin Oskar, tysk
romanförfattare, känd under skriftställarenamnet
Gregor Samarow, föddes i Königsberg 1829,
inträdde, efter fullbordade studier, i de preussiska
ämbetsverken, men ansåg sig tillbakasatt vid befordran
och öfvergick derför 1859 i hannoveransk tjenst. Der
tillvann han sig snart konung Georg V:s särskilda
förtroende och utnämndes 1863 till regeringsråd. Efter
att med ifver hafva sökt förekomma brytningen
med Preussen deltog M. i slaget vid Langensalza
(1866) och utsågs sedermera att i Paris bevaka
de hannoveranska emigranternas intressen. 1870
utträdde han ur ex-konungens tjenst och försonade
sig med preussiska regeringen, men lefde ännu ett
par år i frivillig tillbakadragenhet i Schweiz och
Würtemberg. 1873 flyttade han till Berlin, hvarest
han uteslutande egnade sig åt literär verksamhet och
i romanens form framlade för den stora allmänheten
sina minnen och erfarenheter. Länge nog voro de mest
äfventyrliga gissningar i omlopp om hvem som dolde
sig bakom psevdonymen Gregor Samarow. Denna ansågs
i början beteckna dels någon prins af det preussiska
konungahuset, dels en af furst Bismarcks söner eller
åtminstone någon af fursten inspirerad och honom
närstående person. M:s (Gregor Samarows) första
diktverk, den omfångsrika romancykeln Um szepter und
kronen med 5 afdelingar: Um szepter und kronen
(1872), Europäische minen und gegenminen (1873),
Zwei kaiserkronen (1874–75), Kreuz und schwert (1875)
och Held und kaiser (1876), lemnar en sammanhängande
skildring af de stora verldshändelserna i Tyskland
och Frankrike 1865–71. Dessa romaner hafva trots sitt
ringa konstvärde fått en mycket stor läsarekrets på
grund af sina ämnens dragningskraft och den intima
sakkännedom, med hvilken de politiska interiörerna
tecknas, synbarligen af en, som åtminstone delvis
varit ögonvittne. De ega dessutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
