Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medikamentös, innehållande medikament l. läkemedel - Medikamentösa bad, bad, som innehålla något medikament l. läkemedel - Medikaster. Se Medicaster - Mediko-kirurgiska institutet. Se Karolinska mediko-kirurgiska institutet - Medikolegal, hörande till rättsmedicinen (se d. o.) - Medikolegal obduktion. Se Likbesigtning - Mediko-mekaniska institut äro anstalter för mekanisk gymnastik (se d. o.) - Mediko-pnevmatiska anstalten kallades den i Stockholm af e. o. professoren O. T. Sandahl inrättade anstalt, i hvilken vissa sjukdomar behandlades medelst inandning af förtätad luft - Medimn, forngrekiskt rymdmått för torra varor - Medina, stad i Hedjas i vestra Arabien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Medikamentös (Lat. medicamentosus), innehållande
medikament l. läkemedel. – Medikamentösa bad, bad, som
innehålla något medikament l. läkemedel. I vidsträckt
mening äro väl alla slags bad medikamentösa, såsom
innehållande något botemedel, om ock detta endast är
vattnet sjelf eller dess naturliga beståndsdelar. Men
i inskränkt mening kallar man medikamentösa endast
sådana konstgjorda bad, som bestå af vatten med
tillsats af något medikament, som utgör den mest
verksamma beståndsdelen i badet, och hvaraf badet
fått sitt namn, såsom tallbarrsbad, klibad, maltbad,
salta bad, senapsbad, sublimatbad, aromatiska bad
(på aromatiska kryddor), adstringerande bad (på
zinkvitriol), alunlutbad, myrbad, musserande bad,
mineralsyrebad, gyttjebad m. fl. F. B.
Medikaster. Se Medicaster.
Mediko-kirurgiska institutet. Se Karolinska
mediko-kirurgiska institutet.
Medikolegäl (af Lat. medicus, läkare, och legalis,
laglig), hörande till rättsmedicinen (se d. o.). –
Medikolegal obduktion. Se Likbesigtning.
Mediko-mekaniska institut äro anstalter for mekanisk
gymnastik (se d. o.). Det första upprättades i
Stockholm 1865 af doktor Gustaf Zander. Det hade
i början endast 27 gymnastikmaskiner, men eger
f. n. (1886) 53 maskiner för olika rörelser och
dessutom en stor mängd dubbletter. Institutets
verksamhet har egnats åt medicinsk, dietetisk
och pedagogisk gymnastik. Patientantalet har under
de senaste 10 åren vexlat emellan 600 och 940. –
Redan de närmaste åren efter institutets öppnande
började gymnastikanstalterna i landsortsstäderna
förse sig med Zanders maskiner, nämligen Göteborg,
Örebro, Upsala och Norrköping. 1873 upprättades ett
fullständigt mediko-mekaniskt institut i Göteborg af
doktor E. V. Wretlind. 1881 erhöll löjtnant V. Amans
gymnastikanstalt på Södermalm i Stockholm en del
maskiner, och 1885 inrättades på Östermalm ett andra
institut med fullständig apparelj, hvilket står under
ledning af doktor A. Levertin. I utlandet infördes
den mekaniska gymnastiken 1875 i Helsingfors (af
prof. Asp), 1877 i Åbo (d:r Krohn), 1878 i Petersburg
(d:r Diakoffsky), 1881 i London (d:r Oxley), 1884 i
Baden-Baden (d:r Heiligenthal), 1885 i Buenos Ayres
(d:r Åberg), s. å. i Kristiania (d:r Greve och Aall)
och 1886 i Hamburg (d:r Nebel). Sistnämnda anstalt är
anlagd af hr Ad. Gramcko, som f. n. anlägger en dylik
äfven i Berlin. Alla dessa anstalter äro försedda med
gymnastikmaskiner från Göranssons mekaniska verkstad
i Stockholm, der Zander låter tillverka alla sina
maskiner, och äro försedda med fullständig apparelj,
utom anstalten i Åbo, som eger endast 25 maskiner.
G. Z.
Mediko-pnevmatiska anstalten kallades den i Stockholm
af e. o. professoren O. T. Sandahl inrättade anstalt,
i hvilken vissa sjukdomar behandlades medelst
inandning af förtätad luft (Grek. pnevma). Den första
anstalten för detta ändamål upprättades i Montpellier
1840 af E. Tabarié, sedan han studerat verkningarna
af såväl förtunnad som förtätad luft. Äfven i Lyon och
i Nizza anlades inom kort dylika anstalter. Den
mediko-pnevmatiska anstalten i Stockholm öppnades
d. 10 Okt. 1860. Sedan den efter några år betydligt
utvidgats, bestod den af 4 (3 större och 1 mindre)
s. k. »klockor», ett namn, som lånades från
»dykareklockan», med anledning deraf att luften i
båda dessa slags apparater är förtätad, då de äro i
användning. En sådan klocka är förfärdigad af tjock
jernplåt samt försedd med dörr och fönster, och i
densamma är plats för två eller flere personer. Genom
klockan, i hvilken den sjuke inneslutes under en
eller, vanligtvis, två timmar, går en ständig ström
af förtätad och filtrerad luft, hvars temperatur
och täthet kunna höjas och sänkas. Man kan med full
visshet påstå, att behandling med förtätad luft i en
mediko-pnevmatisk anstalt har en kraftig fysiologisk
verkan på kroppens nutrition i allmänhet och en
utmärkt terapevtisk verkan i en mängd sjukdomsfall,
såsom blodbrist, skrofler, akuta och kroniska katarrer
i luftvägarnas slemhinna, kronisk lungkatarr och
förtätning af lungväfnaden i tidigare stadium (för
framskriden lungsot är deremot denna behandling
ej lämplig), kikhosta, vissa hjertlidanden samt
katarrer i eustachiska röret och i trumhålan. –
Anstalter för inandning af förtätad luft äro numera i
verksamhet på många ställen, förnämligast i Europas
stora hufvudstäder samt vid åtskilliga utländska
brunnar och bad. Anstalten i Stockholm måste, sedan
den åsamkat sin anläggare en betydlig förlust, 1882
nedläggas, emedan dess driftkostnad var för dyr.
O. T. S.
Medimn (Grek. medimnos), forngrekiskt rymdmått
för torra varor. Medimnens kubikinnehåll kan ej
med noggranhet fastställas och tyckes hafva varit
olika i olika grekiska stater (attisk, lakonsk,
cyprisk medimn o. s. v.). Man har dock ansett sig
kunna bestämma medimnens mått i medeltal till
vid pass 52 1/2 liter eller något mer än 20 knr.
A. M. A.
Medina (Arab. El-Medina, »staden», eller fullst. Medinet
en Nébi, »profetens stad»), stad i Hedjas i vestra
Arabien, berömd såsom Islams andra heliga stad på
grund af Muhammeds flykt dit och hans död derstädes,
ligger omkr. 350 km. n. om Mekka, 210 km. ö. om hamnen
Jambo-el-bahr vid Röda hafvet, på en slätt vid vestra
sidan af den bergskedja, som skiljer Röda hafvets
kustland från centralplatån. Stadens omgifning är en
af de bäst vattnade trakter i norra Arabien. Lundar
af dadelpalmer och andra träd jämte trädgårdar och
sädesfält omgifva staden på alla sidor utom i v. M:s
befolkning, som anses uppgå till 15–20 tusen, har ock
af ålder egnat sig mera åt jordbruk än åt handel,
i motsats till hvad fallet är med innevånarna i
Mekka. Den egentliga staden är omgifven af en med
torn och portar försedd fast stenmur, som bildar
en oregelbunden oval, sammanlöpande till en spets
i n. v., der det af en turkisk garnison besatta
citadellet ligger. Husen äro af sten, vanligen i
två våningar, med platta tak. Gatorna äro smala,
men snygga och delvis stensatta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
