- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
1201-1202

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medelsol, astron. - Medelsoltid (medeltid), astron., medelsolens timvinkel (se Medelsol) - Medelsta (Medelstad). 1. Härad i Blekinge län - Medelsta. 2. Kontrakt i Lunds stift - Medelstark accent. Se Exspiratorisk accent - Medeltal. Se Medelvärde - Medeltemperatur, meteor. - Medelterm, log., det i en logisk slutledning ingående begrepp, genom hvars logiska förhållande till subjektet och predikatet dessa senares inbördes förhållande bestämmes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

apsider samtidigt med den verkliga solen (och
sålunda direkt angifvande medel-anomalien i
banan), den andra gående i eqvatorn och passerande
dagjämnings- och solstånds-punkterna på samma gång
som den första medelsolen. Den andra medelsolen, den i
allmänhet med uttrycket medelsol åsyftade, bestämmer
direkt den vanliga (likformiga) »medelsoltiden»
(se d. o.), som (der ej för ett visst land en
gemensam borgerlig tid är antagen) äfven är den
för det borgerliga lifvet använda tiden. – I analog
mening talar man jämväl om »medelplanet» o. s. v.
E. J.

Medelsoltid (medeltid), astron., medelsolens
timvinkel (se Medelsol). Astronomerna räkna medeltiden
från middagen, eller medelsolens meridianpassage,
dit dygnets början förlägges. Medelsoltiden är
då 0, och timmarna räknas till 24, då sålunda
för- eller eftermiddag ej behöfver vidfogas
en tidsuppgift. Kl. 11 f. m. ett visst datum
angifves således astronomiskt kl. 23 med föregående
dygns datum. Medeltiden är olika på orter, som
ligga på olika meridianer, emedan solen (eller
medelsolen) ej samtidigt kommer i dessa orters
meridian. Skilnaden utgör 1 timme för 15 graders
vinkel emellan meridianerna, eller 4 tidsminuter
för hvarje grad. Likväl har man i somliga land
infört en gemensam borgerlig tid för hela landet
i stället för att i hvarje stad eller ort räkna
dennas egna medeltid. Så är t. ex. i Sverige sedan
början af år 1879 landets gemensamma borgerliga tid
medeltiden för den meridian, som ligger 3 grader
(12 tidsminuter) vester om Stockholms observatorium.
E. J.

Medelsta (Medelstad). 1. Härad i Blekinge län,
utgör Medelsta härads domsaga och en del af Blekinge
östra fögderi samt omfattar socknarna Fridlefstad,
Sillhöfda, Nättraby, Listerby, Förkärla, Hjortsberga,
Edestad, Tving, Eringsboda, Ronneby, Backaryd. Areal
(med inräkning af Ronneby stads) 101,305 har. 34,375
innev. (1885). – 2. Kontrakt i Lunds stift, omfattar
de 7 pastoraten Ronneby (med Ronneby stad); Backaryd;
Hjortsberga med Edestad; Tving med Eringsboda;
Nättraby; Listerby med Förkärla; Fridlefstad med
Sillhöfda och Rödeby, hvilken sistnämnda församling
stundom räknas till Östra kontraktet. Areal 114,541
har. 40,619 innev. (1885).

Medelstark accent. Se Exspiratorisk accent.

Medeltal. Se Medelvärde.

Medeltemperatur, meteor. Anställer man å en ort
observationer på luftens temperatur vid lämpliga tider
flere gånger under loppet af ett dygn och tager det
aritmetiska mediet emellan alla dessa observationer,
erhåller man dygnets medeltemperatur l. dagsmedium
af temperaturen. Det sålunda erhållna värdet är
dock endast i det fall fullt riktigt, eller hvad
man kallar ett sant dagsmedium, när iakttagelserna
ske minst hvarje eller hvarannan timme under hela
dygnet. Som emellertid dylika täta observationer äro
besvärliga att anställa, har man uppfunnit metoder
för att medelst räkning härleda det sanna dagsmediet
ur ett fåtal observationer, anställda på bestämda
tider af dygnet. Af de metoder, som för detta ändamål
blifvit angifna, skola här endast några få af de
mest brukliga anföras. Betecknar man med de latinska
siffrorna I, II, III, IV o. s. v. de temperaturvärden,
som erhållits kl. 1, 2, 3, 4 o. s. v., samt med T
det ur dem beräknade dagsmediet, så kan den härför
erforderliga räkningen återgifvas med någon af följande
formler:
VI + II + X VII + II + 2IX
T= –––––– T= –––––––-
3 4
VIII + II + 5IX
T= ––––––––-
7


Den sista af dessa formler nyttjas vid de svenska
meteorologiska stationerna. Enligt denna formel
adderar man de observationer, som göras kl. 8
f. m. och 2 e. m., lägger dertill observationen
kl. 9 e. m., sedan man multiplicerat den med 5,
samt dividerar den sålunda erhållna summan med
7. Emellertid kan, strängt taget, hvarken denna eller
någon annan beräkningsmetod gifva en medeltemperatur
för ett bestämdt dygn, hvilken under alla
förhållanden öfverensstämmer med den sanna. Bättre
öfverensstämmelse vinnes i medeltemperaturen för
en månad, hvilken utgör aritmetiska mediet af
månadens alla dagsmedia, vare sig dessa äro sanna
eller erhållits genom beräkning med någon af nyss
anförda formler. Utom månadsmedia begagnar man också
i meteorologien medeltemperaturen för 5 successiva
dygn, eller s. k. femdagsmedia (pentad-media),
och någon gång äfven medeltemperaturen för 10 dygn,
eller s. k. tiodagsmedia (dekad-media). Tager man
det aritmetiska mediet af alla de tolf månadernas
medeltemperaturer, erhålles medeltemperaturen för
året. Man plägar äfven bilda medeltemperaturer
för de särskilda årstiderna genom att taga
medium af medeltemperaturerna för de tre
successiva månader, som tillhöra en och samma
»meteorologiska årstid» (se d. o.). – Af största
vigt för de klimatologiska undersökningarna äro de
s. k. normala medeltemperaturerna, hvilka erhållas,
om man till ett medium kombinerar en tillräcklig
mängd af medeltemperaturer tillhörande en och samma
tidsperiod, t. ex. en viss månad, en viss pentad
(exempelvis 2:dra pentaden i året, den 6–10 Januari)
o. s. v. Den normala medeltemperaturen för året,
som kortligen benämnes ortens medeltemperatur, utgör
den vigtigaste af de faktorer, som bestämma en orts
klimat. Jämförelsen emellan olika orters normala
medeltemperaturer sker vanligen på grafisk väg genom
konstruktion af isotermkartor, förmedelst hvilka
temperaturens fördelning öfver större områden på ett
särdeles åskådligt sätt framställes (se Isotermer).
R. R.

Medelterm, log., det i en logisk slutledning
ingående begrepp, genom hvars logiska förhållande
till subjektet och predikatet (angifvet i premisserna)
dessa senares inbördes förhållande bestämmes (angifves
i slutsatsen), t. ex. i slutledningen
Alla foglar äro djur
Alla sparfvar äro foglar
________________________
Alla sparfvar äro djur,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaj/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free