Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa oroligheter vilja spåra någon på förhand anlagd
plan eller något politiskt syfte, och den misstanke,
som vid tillfället uttalades, att demonstrationerna
egentligen voro ett uttryck af fabriksintressets
missbelåtenhet med den mindre prohitiva anstrykningen
af förslaget till ny tulltaxa, kunde aldrig ledas
i bevis. Den konservative och prohibitistiske
kammarrättspresidenten J. A. von Hartmansdorffs
fönsterrutor delade lika öde med den liberale
och frihandelsvänlige Aftonbladsredaktören Lars
Hiertas. – Såsom en medelbar följd af oroligheterna
måste man dock betrakta såväl ministèr-förändringen
af d. 10 April, som ock undanskjutandet af
tullreformen. G. A. Sparre, Stjerneld, Genberg,
Sandströmer, Gripenstedt m. fl. inträdde i konungens
råd, och redan d. 30 April öfverlemnades till
riksdagen det kungl. representationsförslaget.
De tämligen betydande gatuoroligheter, som egde rum
i Stockholm d. 6 Mars och följande dagar 1864, fingo
ej tillfälle att utbreda sig så som i Mars 1848 till
följd af kraftigare åtgärder från myndigheternas
sida och särskildt genom ymnigt användande af
sprutning. (Polismästaren A. Wallenberg döptes
ock af folkhumorn till »Wattenberg».) Närmaste
anledningen gaf denna gång ett på ofvan nämnda lokal
sammankalladt möte för uttalande af Sveriges sympatier
för Danmark under dess då pågående krig mot Österrike
och Preussen. Folkhoparnas demonstrationer voro också
hufvudsakligen riktade mot de statsråd (särskildt
K. R. L. Manderström och J. A. Gripenstedt), som
ansågos bära ansvaret för Sveriges tillbakadragna
politik. En satirisk-humoristisk skildring af
oroligheterna föreligger i publicisten J. G. Schultz’
»Konstapel Batongs sägner» (1864, en samling parodier
på »Fänrik Ståls sägner»).
Äfven år 1865, på årsdagarna af tilldragelserna
1864, förnyades uppträdena, hvilka dock denna gång
hufvudsakligen togo form af handgripligheter mot
polisen. J. H.
Marsrevolutionen i Tyskland. Se Marsupproren.
Marstal, dansk handelsplats på sydöstra kusten
af Ærö, med en god och rymlig hamn. 2,745
innev. (1880), den tillhörande landsförsamlingens
(1,960) oberäknade. Navigationsskola och
skeppsvarf. Hufvudnäringen är sjöfart. 1884
utgjorde handelsflottan 264 fartyg af 19,349 tons
drägtighet. Köpenhamn och Svendborg äro de enda danska
platser, som i afseende på handelsflottans storlek
öfverträffa M. E. Ebg.
Marston [marstönj. 1. John M., engelsk dramatiker
och satirdiktare, yngre samtida till Shakspeare,
föddes antagl. på 1570-talet och tros hafva dött
1634. Med uppsluppet gyckel och på ett språk af
ohöljd grofhet angrep han tidehvarfvets laster och
narraktigheter. Han utgaf 1598 den framstående satiren
Scourge of villainie samt Pygmalion’s image, en
parodi på Shakspeares »Venus and Adonis». Mellan 1602
och 1607 skref han 7 teaterstycken, hvilka äro klent
uppbyggda, men förråda en kraftig originalitet. Bland
dem märkas Antonio and Mellida, The malcontent och
Parasitaster. M. inför i sina dramer alltid någon
person, som fäller stickord öfver de andras utsväfvande lif och
okunnighet. Han angreps af Ben Jonson i »Poetaster» och
råkade i en långvarig polemik med honom (se Jonson,
sp. 1303); dock kom sedermera en försoning till
stånd. M:s arbeten äro utgifna af Halliwell (3 bd,
1856). – 2. Westland M., engelsk dramatiker, född 1820
i Boston, grefskapet Lincoln, har bl. a. författat
sorgspelen The patrician’s daughter (1841), Strathmore
(1849), Philip of France (1850) och Ann Blake (1852),
dramerna The heart and the world (1847) och Life for
life (1868), lustspelen Borough politics och The
favourite of fortune (1866), förutom lyrik (Death ride
at Balaclava) och noveller. M. har sträfvat att skapa
en nationel dramatisk stil, i hvilken klassiskt och
romantiskt skulle mötas. Hans Dramatic and poetical
works utgåfvos i 2 bd 1876.
Marston moor [marstön mour], slätt i engelska
grefskapet York, omkr. 11 km. v. om staden York. Der
utkämpades under inbördeskriget i England den
ryktbara strid, i hvilken prins Rupert och hertigen
af Newcastle, som anförde de kungliga trupperna,
blefvo slagna af parlamentshären under Leslie Fairfax
och Cromwell, d. 2 Juli 1644.
Marstrand, stapelstad och badort i Göteborgs och
Bohus län, ligger å östra sluttningen af en klippö,
Marstrandsön, som sköljes af Kattegatt samt är
omkr. 8 km. aflägsnad från fastlandet och 6 km.
nästan syd från ön Tjörn. Utom Marstrandsön,
å hvilken stadsplanen upptager omkr. 14 har,
innefattar stadens område den med ett smalt sund
frånskilda Koön (se d. o.) jämte några mindre
holmar och skär samt utgör 733 har. År 1880
var de bebyggda tomternas antal 182, och
taxeringsvärdet uppgick till 1,179,550 kr.,
deraf 30,000 kr. af jordar. Hemmantalet är 1 mtl.
Folkmängden utgjorde vid 1885 års slut 1,309 personer
(1875: 1,322). Staden har ett vackert läge och är
ganska väl bebyggd, i synnerhet i den norra delen,
der Badhusaktiebolaget mest verkat såväl med sina
byggnader som med parkanläggningar. Af offentliga
byggnader ar endast att nämna kyrkan. Hon uppfördes i
14:de årh. och anses för den vackraste medeltidskyrka
i Bohus län, ehuru hon erhållit åtskilliga
förändringar. Om den ofvanför staden liggande
Karlstens fästning se Karlsten. Handel, sjöfart
och fiske, som i förra tider lyft staden till det
största ekonomiska välstånd, äro nu helt oansenliga.
Stadens hamn, belägen emellan Marstrandsön, Koön och
Klöfverön, är mycket god. Angfartygsförbindelse
finnes med såväl Göteborg som vestkusten uppför
till Kristiania. Handelsflottan bestod år 1884 af
6 seglande fartyg, om 1,242 tons, och 5 ångfartyg,
om 314 tons och 180 hästkrafter. Summan af ankomna
och afgångna fartyg var s. å. 2,104 om 208,616 tons.
Handlandena voro 10, med 11 biträden; bevillningen
endast 198 kr. Handtverkarna voro till antalet 17,
med 27 arbetare. Fabriksverksamheten är ingen.
Staden bar ett 3-klassigt lägre allmänt läroverk,
ett kommissionskontor för Göteborgs enskilda
bank, sparbank (sedan 1843), postkontor,
telegrafstation och tullkammare samt lotsstation. –
Vid 1884
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
