Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mármaros ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egenskap. Marmor kan hafva mycket olika utseende. Än
är den rent hvit, än färgad eller på mångahanda
sätt fläckig och ådrig, hvilket då beror derpå
att äfven andra mineral än kalkspat finnas i
bergarten. Fullkomligt ren och hvit marmor, sådan som
bildhuggare begagna, är sällsynt, och någon fullt god
sådan s. k. »statymarmor» har ej ännu inom Sverige
anträffats, ehuruväl på många ställen ganska hvit och
vacker marmor der finnes. Den svenska grönflammiga
marmor, som brytes invid norra stranden af Bråviken
vid Kolmården (kolmårdsmarmor; se d. o.) samt i
Södermanland vid Klastorp, är mycket bekant och
använd. – Af italienska marmorarter må här nämnas
carrara-marmor, hvit liksom paros-marmorn; giallo
antico, gul, med rödbruna partier; rosso antico,
blodröd, mera eller mindre ådrig; mandelato, ljusröd,
ådrig och flammig; verde antico, grönflammig; marmo
cipollino, blekgul, grönådrig; marmo bardiglio,
svartgrå, med ljusgråa ådror. Jfr Kalksten.
E. E.
Marmorasjön. Se Marmarasjön.
Marmorera, förse med en marmor-liknande (brokigt
fläckig, ådrig, strimmig) färgbetäckning.
Marmorkatten. Se Lokatter.
Marmorkrönikan. Se Arundel och Paros.
Marmorleoparden. Se Lokatter.
Marne [ma’rn]. 1. (Lat. Matrona) Största bifloden,
till Seine i Frankrike, upprinner på 380 m. höjd
på Långres’ högplatå i depart. Haute-Marne, flyter
nästan parallelt med Seine, blifver segelbar vid S:t
Dizier och faller ut i Seine vid Charenton-le-Pont,
2 km. ofvanför Paris. Längd 525 (494?) km., deraf
327 km. segelbara. Bifloder: t. v. Blais, Petit
Morin och Grand Morin, t. h. Saulx (med Ornain)
och Ourcq. M. har ett tämligen snabbt lopp och
i allmänhet en bred bädd. Vid dess stränder växa
de berömdaste champagneviner. Den är ett vigtigt
samfärdsmedel genom sina kanaler Ourcq-kanalen (107
km.), som går från Seine i Paris längs M. och Ourcq
till La Ferté-Milon, och M:s sidokanal (137 km.), som
följer M. från Donjeux förbi Châlons till Dizy. Med
Aisne sammanhänger M. genom M.-Aisne-kanalen (58 km.),
mellan Berry-au-Bac vid Aisne till Condé vid M., och
med Rhen genom den 1839–53 byggda M.-Rhenkanalen (315
km., deraf 207 km. på franskt område), som går från
M:s sidokanal vid Vitry-le-François, förbi städerna
Bar-le-Duc, Toul, Nancy, Saarburg, öfver floderna
Ornain, Meuse, Moselle, Meurthe, Saar m. fl. och
mynnar ut i Ill vid Strassburg. Af de 6 departement,
genom hvilka M. flyter, hafva 2 fullständigt och 1
(Seine-et-Marne) till en del lånat sitt namn af
floden. – 2. Departement i nordöstra Frankrike,
bildadt af delar af den forna prov. Champagne,
har en areal af 8,180 qvkm., med 421,800
innev. (1881). Omkr. hälften af arealen utgöres af det
s. k. Champagne-Pouilleuse, en enformig, naken slätt,
bestående af ett 400 m. mäktigt kalklager; södra delen
är mera omvexlande och bördig. Depart. tillhör helt
och hållet Seines flodområde och genomflytes af Seine
(längst i s. v.), Marne och flere af dess bifloder
samt Aisne. Omkr. 3/4 af arealen äro odlingsbar mark; 1/6 är
skogbevuxen. Med afseende på spanmålsafkastningen
står depart. bland de främsta i Frankrike, och
fårafveln är betydande; men dess största rikedom äro
vingårdarna, hvilka, ehuru ej af stor utsträckning
(omkr. 140 qvkm.), äro af synnerligen stort värde på
grund af vinernas utmärkta beskaffenhet. Hufvudorterna
för tillverkningen af champagnevinerna äro Epernay,
Reims och Châlons. Den årliga produktionen
uppgår i medeltal till 400–500 tusen hl. (i
goda år öfver 1 mill.) och exporten till 20
mill. buteljer. Vigtigaste fabriksindustrien är
tillverkningen af ylleväfnader (sjalar, flanell,
merino o. a. kamgarnstyger) i Reims och andra
orter. Dessutom finnas jernverk, stenhuggerier,
glasbruk, porslins- och lergodsfabriker
m. m. Depart. är indeladt i 5 arrondissement:
Châlons, Epernay, Reims, S:te Menehould och
Vitry-le-François. Hufvudstad: Châlons. –
3. Haute-Marne [åt-marn], departement s. ö. om
det föregående, bildadt af de sydöstra delarna af
den forna prov. Champagne samt smärre delar af
Bourgogne, Lothringen och Franche-Comté. Areal
6,220 qvkm. 254,876 innev. (1881). Södra delen
utgör en högslätt, Langres’ platå, hvars breda,
till något mer än 500 m. höjd uppstigande hjessa
bildar vattenskilnaden emellan Seines och Rhens
flodområde å ena sidan samt Rhônes å den andra,
i det på densamma upprinna Aube, Marne och Meuse
samt flere tillflöden till Saône. Endast Marne,
landets hufvudflod, är segelbar, ehuru blott 11
km., från S:t Dizier till norra gränsen. Depart.
företer en angenäm omvexling af vackra dalar,
fruktbara slätter, vinrankklädda höjder, saftiga
betesmarker och skogiga berg, med nakna klippmassor
här och der. Jorden odlas mycket omsorgsfullt och
lemnar rika spanmålsskördar. Vinodlingarna upptaga
omkr. 150 qvkm. och gåfvo 1884 omkr. 400,000
hl. vin. Mineralriket lemnar mycket jern samt
byggnadssten och qvarnstenar. Af mineralkällor
äro Bourbonne-les-Bains de namnkunnigaste. I
metallurgiskt hänseende är Haute-Marne ett af de
främsta departementen. Jernet förarbetas till
största delen i depart., företrädesvis i och
omkring staden S:t Dizier. I tillverkningen af
eggjern utmärker sig i synnerhet Langres. Depart.
är indeladt i 3 arrondissement: Chaumont, Langres
och Vassy. Hufvudstad: Chaumont.
Marner, Konrad, tysk medeltidsskald från Schwaben,
började omkr. 1230 uppträda såsom vandrande
sångare. Enligt en sägen mördades han, gammal
och blind, omkr. 1287. M. förvärfvade stort rykte
genom sina minnesånger, men än mer genom välformade
gnomiska poem, i hvilka han kämpade mot tidslytena,
särskildt mot påfvedömets förfall. Han räknades bland
uppfinnarna af mästersången. M:s arbeten utgåfvos
senast 1876.
Marnix, Filips van, herre af Mont S:te Aldegonde,
holländsk statsman och vetenskapsman, föddes 1538
i Bruxelles. Han studerade juridik i Genève under
Calvin och öfvergick till reformerta läran, trädde
sedermera i nederländsk krigstjenst och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
