Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Löneregleringsnämnd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
batterier på stranden. Sedan dessas eld till stor del
beröfvat de svenska fartygen deras besättningar,
antände L. krutkammaren å sitt skepp och sprängde
sig i luften jämte en mängd ryssar, som hunnit
komma ombord.
Löschhorn, Albert, tysk tonsättare, f. 1819,
sedan 1851 pianolärare vid k. institutet för
kyrkomusik i Berlin, har gjort sig känd synnerligen
genom flere briljanta salongsstycken för piano.
A. L.
Lösdrifvare. Se Försvarslös. Jfr dessutom Legohjon,
sp. 1002. – Ny lag ang. lösdrifveri utfärdades d. 12
Juni 1885.
Lösegendom. Se Lösören.
Lösen. 1. Jur. Dels detsamma som lösningsrätt (se
d. o.), dels sjelfva utöfvandet af samma lösningsrätt
(lösandet), dels slutligen den penningesumma, som
dervid skall erläggas (löseskillingen). I
denna senare mening begagnas ordet bl. a. såväl i
sammansättningen expeditionslösen (se d. o.) som
äfven förkortningsvis liktydigt med detta ord. Ny
förord. ang. expeditionslösen utgafs d. 7 Dec. 1883. –
2. Krigsv. a) Ett igenkänningsord, som utdelas till
en armés eller en truppafdelnings hela personal
eller endast till befälet för att användas såsom
igenkänningstecken i mörker eller vid tillfällen,
då personen i fråga icke igenkännes. Der lösen
förekommer, är den vanligen förenad med fältrop. Lösen
användes numera icke i svenska armén, der fältropet
(so d. o.) ensamt uppfyller ifrågavarande ändamål. –
b) Svar vid anrop till båtar från fartyg under mörker
eller tjocka. Den allmänna lösen är olika,
beroende på om båten skall lägga till eller ej,
om den tillhör fartyget, hvarifrån anropet sker,
eller ej, om den för officer o. s. v. Utom denna
allmänna lösen, som gifves på anropet »hvem der?»,
innan båten lagt till, gifves, sedan båten lagt
till, hemligt fältrop och lösen ungefär på samma
sätt som förr skedde vid landttrupp. – c) Dels såsom
igenkänningstecken, dels såsom artighetsbetygelse
för annat eller andra örlogsfartyg, vare sig egen
eller annan nations, brukade örlogsfartyg förr gifva
»lösen» med kanonskott, hvarvid hvarje nation hade
sitt bestämda antal skott. Så utgjordes svensk lösen
af 5 skott, ett antal, som ännu i dag skjutes af
svenskt eller norskt örlogsfartyg, då någon af de
förenade rikenas fästningar passeras. Såväl namnet
lösen som nyssnämnda bestämda antal skott har man
numera upphört att använda; i stället gifves »salut»
med olika, udda antal skott för olika rang, hvilken
senare genom befälstecknets utseende och plats
eller på annat sätt tillkännagifves. I allmänhet
saluterar örlogsfartyg utländsk fästning – tillhörande
vänskapligt sinnad stat – med 21 skott, som äfven
kallas »kunglig salut».
1. A. W. 2. a) C. O. N. b) L. H. c) R. N.
Lösen, socken i Blekinge län, Östra
härad. Areal 3,976 har. 1,944 innev. (1884). L. bildar
med Augerum ett regalt pastorat af 3:dje kl., Lunds
stift, Östra kontrakt.
Löse- och bindenyckel (Lat. claves sancti Petri,
potestas clavium l. potestas solvendi ligandique)
betecknar i den kristna kyrkans
språkbruk presternas makt att meddela eller neka syndernas
förlåtelse. Begreppet stöder sig på den dubbla bilden
i Matt. 16: 19, hvarest Kristus säger till Petrus:
»Jag skall gifva dig himmelrikets nycklar. Allt det du
binder på jorden, det skall vara bundet i himmelen,
och allt det du löser på jorden, det skall vara löst
i himmelen». I Matt. 18: 18 utlofvas detsamma till
alla apostlarna, utan att dock bilden med nycklarna
brukas. Genom dessa ställens förknippande med Joh. 20:
23 uppkom begreppet om nycklarnas ämbete såsom ett
bemyndigande att antingen förlåta eller »behålla»
synder. Enligt katolska läran tillkom denna makt
Petrus såsom Guds ståthållare på jorden och påfvarna
såsom hans efterträdare, men alla öfriga biskopar
och prester endast i kraft af den fullmakt påfven
förlänat dem. Derför framställer den bildande konsten
Petrus med tvänne nycklar (någon gång med endast en)
i handen, och påfvarna föra nyckel i sitt vapen. I
den äldsta kyrkan gällde lösandet och bindandet
endast de botgörande, men småningom framträdde den
åsigten att alla kristna borde underkasta sig bikten,
hvilket uttryckligen stadgades 1215 (jfr Bikt). Enligt
det af Tomas från Aquino utbildade lärobegrepp, som
slutligen fastställdes 1551 på tridentinska mötet,
innehar presten såväl clavis ordinis, d. v. s. makt
att i Guds ställe på ett ofelbart verksamt sätt
meddela absolution (en sakramental akt), som ock
clavis jurisdictionis, d. v. s. befogenheten att
inför det kyrkliga forum bannlysa syndare eller å
nyo upptaga dem i församlingens gemenskap. Luther
lärde, att presten handhafver »bindenyckeln», när
han med lagens hotelser förskräcker syndaren, och
»lösenyckeln», när han upprättar den skräckslagnes
samvete med evangeliets tröst. Absolutionens karakter
af sakrament ville Luther aldrig fullständigt
uppgifva. För öfrigt utsträckte han lösandet och
bindandet äfven till kyrkotuktens område. Senare
protestantiska teologers försök att till dogmatiska
begrepp utprägla de obestämda bildliga uttrycken
»himmelrikets nycklar» samt »binda och lösa» hafva
utfallit föga lyckligt. Om absolutionens plats i den
protestantiska läran se Aflösning.
Lösepenning (T. ranzion, Fr. ranson, af
Lat. redemptio, friköpande) kallades under förgångna
tider det penningebelopp, som hvarje krigsfånge eller
den stat han tillhörde måste utbetala, för att han
skulle vinna befrielse ur fångenskapen. Lösepenningen
steg betydligt under medeltiden, då den, som tagit
fången, vanligen fick tillgodonjuta densamma. Under
1600-talet bestämdes dess belopp för olika grader
vanligen genom fördrag, s. k. kartelfördrag,
staterna emellan. Franska revolutionen gjorde slut på
detta liksom på så många andra föråldrade krigsbruk.
C. O. N.
Löshästar, skeppsb., de enkla timmerringar eller
»lös-spant», som uti icke tätförtimrade fartyg
insättas emellan två »fasta spant», hvilket sistnämnda
slags spant består af två timmerringar, liggande tätt
tillsammans och väl sammanbultade med hvarandra.
J. G. B.
Lösing, härad i Östergötlands län, ingår i Lösings,
Björkekinds och Östkinds härads
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
