Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Länd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke kunna lemna bifall till en sådan åtgärd. Den
svenska andelen af fonden uppgick vid 1884 års slut
till 1,281,837:38 kr.
Längnum (Lägnum, Längjum, fordom Langhem), socken
i Skaraborgs län, Viste härad. Areal 800 har. 380
innev. (1884). Annex till Tengene, Skara stift,
Väne kontrakt.
Länkstång. Se Bråspel.
Länna. 1. Socken i Stockholms län, Frötuna
och Länna skeppslag. Areal 13,528 har. 2,329
innev. (1884). L. bildar med Blidö ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Upsala stift, Sjuhundra
kontrakt. – 2. Socken i Södermanlands län. Åkers
härad. Areal 10,338 har. 1,116 innev. (1884). Annex
till Åker, Strengnäs stift, domprosteriet.
Lännetär (F., »Vesterns dotter»), en i Helsingfors
af en krets studenter från vestra Finland på svenska
och finska utgifven skönliterär publikation, af
hvilken 7 häften utkommit (1860–82). S. G. Elmgren,
O. M. Reuter, J. J. Wecksell, K. E. F. Ignatius,
R. Hertzberg m. fl. hafva lemnat bidrag till densamma.
Lännäs. 1. Socken i Örebro lan, Askers härad. Areal
9,851 har. 2,207 innev. (1884). L. utgör ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Strengnäs
stift, Askers kontrakt. – 2. Ytter-Lännäs, socken
i Vesternorrlands lan, Boteå tingslag. Areal
omkr. 28,790 har. 3,862 innev. (1884). Annex till
Torsåker, Hernösands stift, Ångermanlands Östra
kontrakt. Efter nuvarande presterskaps afgång
skall Y.-L. utgöra eget pastorat af 2:dra kl. –
3. Öfver-Lännäs, socken i Vesternorrlands län, Boteå
tingslag. Areal 14,738 har. 986 innoev. (1884). Annex
till Boteå, Hernösands stift, Ångermanlands Vestra
kontrakt.
Länsa, sjöv. 1. Ur ett fartyg utpumpa allt vatten, som
icke skall vara der. – 2. Segla i hårdt väder undan
vind eller med vinden på låringen. – Länsa för topp
och takel, att, oberoende af kursen, nödgas styra med
vinden i hård storm och med alla segel bergade. L. H.
Länsbokhållare, tjensteman vid ett landskontor,
landskamrerarens närmaste man och vid förfall för
denne hans ställföreträdare. Honom åligger särskildt
den å landskontoret förekommande revisionen
samt upprättandet af den s. k. »landsboken»,
en årlig sammanfattning af alla till
kronouppbörden för länet hörande räkenskaper.
J. H.
Läns-cellfängelse. Se Fängelse.
Läns-enspännare, detsamma som enspännare (se d. o.).
Länsgrefve, dansk adlig värdighet. Se Grefve,
sp. 1488.
Länsherre. 1. (Fornsv. laens haerra), under medeltiden
i Sverige benämning på den högre af konungens
ämbetsmän inom ett härad, under hvilken »länsmannen»
lydde. – 2. Den, som bortgifver ett län, i motsats
till länstagaren l. vasallen. Se Länsväsende.
Länslasarett. Se Lasarett.
Länsman. 1. (Fornsv. laensmaþer,laensman), i Sverige
under medeltiden en kunglig tjensteman inom hvart
härad (eller skeppslag), hvilken det ålåg att vid
tingen bevaka konungens rätt och utsöka de honom i
brottmål tillfallande
böterna. Jfr Bryte. – 2. Lägre
landstatstjensteman. Se Kronolänsman. – 3. Detsamma
som länstagare, vasall. Se Länsväsende. – Om de
norska lendermänden l. länsmännen se Herse.
Länsnotärie, tjensteman vid ett landskansli,
landssekreterarens närmaste man och, i händelse af
förfall för denne, hans ställföreträdare. J. H.
Länsstat kallar man en stat, som helt och hållet
är grundad på feodalt länsväsende, så att sjelfva
dess statsförfattning icke är annat än feodal
länsförfattning. Se Länsväsende.
Länsstyrelse. Se Befallningshafvande, Landskansli
och Landskontor.
Länsveterinär, af staten aflönad tjensteman,
som har till åliggande att inom ett visst
distrikt »utöfva närmaste inseendet öfver den
allmänna och besörja den enskilda sjukvården
bland husdjuren». Länsveterinärernas antal var
1885 32, nämligen 2 i hvarje af Kalmar, Värmlands,
Kopparbergs, Gefleborgs, Vesternorrlands, Jämtlands,
Vesterbottens samt Norrbottens län samt 1 i hvarje
af de öfriga länen. De tillsättas af K. M:t efter af
Medicinalstyrelsen upprättadt förslag. Se Veterinär.
Länsväsende. Enligt äldre forskares åsigt uppkom
länsväsendet genast vid de germanska folkens
invandring och bosättning i det romerska rikets
provinser, i det de invandrades konungar och
höfdingar omedelbart efter eröfringen åt sina hirdmän
utdelade jordagods såsom län med förpligtelse till
krigstjenst. Denna åsigt är dock numera vederlagd
genom de grundliga forskningar, som under loppet af
de sistförflutna 40 åren på detta område blifvit
anställda af G. Waitz och P. Roth. I synnerhet
hafva den sistnämndes om stort skarpsinne vittnande
arbeten »Geschichte des beneficialwesens» (1850) och
»Feudalität und unterthanenverband» (1863) bidragit
att utreda saken, och det är förnämligast hans åsigt,
som framställes i det följande.
Länsväsendets vagga är det genom Klodvigs (481–511)
och hans närmaste efterkommandes eröfringar grundade
frankiska riket. Vid eröfringarna i Gallien tillföll
det romerska kronodomänet med eröfringens rätt den
frankiske konungen, som drog inkomsterna deraf och
egde att efter behag förfoga öfver detsamma. Af
sistnämnda rättighet begagnade sig ock Klodvigs
efterträdare för att åt kyrkor, kloster samt
verldsliga stormän och gunstlingar utdela jordagods
med frälsefrihet (immunitet) och full eganderätt
(såsom alodia) för innehafvåren; men något spår
till egentliga förläningar med blott nyttjanderätt
för innehafvaren (beneficia i detta ords häfdvunna
tekniska betydelse) finnes icke före Karl Martels
tid. Det betänkliga läge, hvari Karl Martel efter
sin faders, Pipins af Heristall, död (714) fann det
frankiska riket, hvilket då hotades af fullständig
upplösning och undergång, har utan tvifvel föranledt
honom att, efter de upproriskes kufvande och den
frankiska riksenhetens återställande, till dennas
framtida befästande förstärka sin hird (trustis
dominica i den Saliska lagen; deraf antrustiones,
hirdmän, hofmän på merovingernas tid) och till en
del sprida den såsom ett sammanhållande nät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
