Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni / 419-420 (1886) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Länd ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

å en verldskarta eller på kartor öfver de särskilda
landen i ett sammanhängande arbete har man förr
räknat längden från ön Ferros meridian (eller rättare
från den meridian, som ligger

Länga.

20° v. om Paris’ observatorium), emedan man ansåg
denna meridian lämpligast dela jorden i de båda
hälfter, som benämnts Gamla och Nya verlden. Numera
räknar man dock vanligast från Greenwichs
observatorium, ett bruk, som uppkommit derigenom att
den mest brukade nautiska almanacken (»The nautical
almanac») utgifves i Greenwich. Man bestämmer den
geografiska längden genom att jämföra tiden på det
ställe, der man vistas, med tiden för en ort på
noll-meridianen (Greenwich), den förra känd genom
astronomisk observation på stället, den senare lättast
genom på resan medförd kronometer. Två ställens
längdskilnad är alldeles liktydig med tidsskilnaden,
endast olika uttryckt, nämligen i förra fallet i
grader, bågminuter och bågsekunder, i senare fallet i
timmar, tidsminuter och tidssekunder. – 2. Astronomisk
längd, den vinkel, som en stjernås latituds-cirkel
(den genom stjernan och ekliptikans poler lagda
storcirkeln) bildar med den latituds-cirkel,
som går genom vårdagsjämningspunkten. Längden
bildar tillsammans med bredden, eller
latituden (se Bredd), ett koordinatsystem
och bestämmer stjernans läge fullständigt.
E. J.

Längdgördel, byggnadsk. Se Gördelbåge.

Längdmätning. Se Geodesi.

Längelmäki, socken af Jämsä härad och domsaga,
Tavastehus län, Finland. Areal 394 qvkm.;
befolkningen, finsk, 3,735 pers. (1883). Konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Åbo ärkestift, Tammerfors
prosteri. O. I.

Längelmävesi. Se Kumol.

Länghem, socken i Elfsborgs län, Kinds härad. Areal
9,435 har. 1,430 innev. (1884). L. bildar med
Dannicke, Månstad och Södra Asarp ett till egaren
af Torpa säteri patronelt pastorat af 3:dje kl.,
Göteborgs stift, Kinds kontrakt.

Längjum. 1. Socken i Skaraborgs län, Laske
härad. Areal 2,171 har. 1,075 innev.
(1884). Annex till Larf, Skara stift, Vånga
kontrakt. Af L. utgör Vessby en del, och socknens
fullständiga namn är L. med Vessby. Vessby kyrka är
ödelagd. – 2. Socken i Viste härad. Se Längnum.

Längmanska testamentsfonden. Handlanden Erik
Johan Längman (född i Borgå d. 24 Maj 1779, död
i Helsingfors d. 16 Okt. 1863) upprättade d. 20
Dec. 1859 i London ett testamente, hvarigenom han
donerade större delen af sin hufvudsakligen genom
vidsträckt sågverksrörelse förvärfvade egendom åt
svenska och finska folken så, att Sverige skulle
erhålla 155/450 och Finland 295/450 af densamma. Vid efter
Längmans död verkställd bouppteckning uppskattades
boets värde till 1,338,000 finska mark, men vid år
1866 företagen delning af de kontanta tillgångarna
mellan Sverige och Finland var endast en summa af
558,776 mark 69 penni disponibel, hvaraf Finland
erhöll 194,129 mark 74 penni och Sverige 364,646
mark 95 penni. Sedermera har beloppet genom upplupen
ränta och fortgående realisation blifvit ökadt, så att
Finlands andel vid 1883 års utgång utgjorde 1,002,000
mark. Testamentet bestämde, att det Finlands folk
tillkommande beloppet skulle, så snart det stigit
till 620,000 mark, delas i två fonder. Den ena af
dessa, utgörande 250,000 mark, skall såsom grundfond
och under namn af »Litera A.» förräntas till 16
mill. mark samt derefter dels ytterligare förräntas,
dels användas till understöd åt fattiga, sjuka och
andra hjelpbehöfvande, till hvarjehanda kommunala
behof samt till främjande af jordbruk, sjöfart,
handel och industri, till förbättrade kommunikationer
m. fl. allmännyttiga ändamål. Den andra fonden,
»Litera B.», är bestämd för vetenskaper och sköna
konster, för literära arbeten samt gratis-utdelning
af allmogeskrifter äfvensom för bestridande af
förvaltningskostnaden för bägge fonderna. Vid 1877 års
landtdag öfverlemnades fonden af Finska statsverket
åt Finlands ständer, som placerade densamma i
Finlands bank och vid 1882 års landtdag bestämde, att
»Litera B:s» disponibla räntebelopp tills vidare skall
användas till understöd åt Societas pro fauna et flora
fennica, Finska konstföreningen, Finska historiska
samfundet och Finska folkupplysningssällskapet, till
hvilka sällskap vid 1885 års landtdag lades Svenska
folkskolans vänner och Finsk-ugriska sällskapet. Den
Sverige tillfallna andelen skall enligt testators
förordnande användas efter samma bestämmelser och
samma schema, som för den finska andelen blifvit
fastställda med den skilnad att under namnet »Litera
C.» är afsatt en särskild del af fonden, som enligt
testators bestämmelse skall förräntas, tills den vuxit
till 100 mill. sv. riksmynt, då den skall användas
till svenska kursens upphjelpande. Den svenska
andelen af fonden förvaltas af Statskontoret. I
und. skrifvelse till K. M:t af d. 13 Nov. 1877
yttrade Statskontoret, att det ansåg möjligt att en
utdelning af »Litera B.» kunde begynna, men på grund
af justitiekanslersämbetets afstyrkande utlåtande
af d. 22 Dec. s. å. förklarade K. M:t i bref till
Statskontoret af d. 25 Jan. 1878 sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>