Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyndsay ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fofnersbane og hans æt (1822). L. dog 1837 såsom
kyrkoherde i Söborg (norra Själland). E. Ebg.
Lyngsjo, socken i Kristianstads län, Gärds
härad. Areal 1,756 har. 409 innev. (1884). Annex till
Köpinge, Lunds stift, Gärds kontrakt.
Lyngspole. Se Pipareslägtet.
Lyngve, Nord. mytol. Se Amsvartne.
Lyngör [hårdt g], hamn i Nedenses amt (Norge). Den
6 Juli 1812 stod der emellan fregatten »Najaden» och
briggarna »Samsö», »Laaland» och »Kiel» på dansk-norsk
sida samt örlogsskeppet »Dictator» och briggen
»Calypso» på engelsk sida en träffning, som slutade
dermed att de dansk-norska briggarna – fregatten hade
råkat i brand – tvungo de båda engelska fartygen att
taga till flykten. O. A. Ö.
Lynkevs (Lat. Lynceus) Grek. hjeltes. 1. En
son af den egyptiske sagokonungen Aigyptos,
förmäld med Hypermnestra, en af Danaiderna (se
Danaus), och stamfader för Perseidernas
ätt. – 2. En broder till Idas (se d. o.).
A. M. A.
Lynn [linn], stad i nord-amerikanska
staten Massachusetts, nära norra änden af
Massachusetts-viken, 16 km. n. ö. om Boston,
med hvilket L. är förenadt medelst flere
jernvägslinier. 38,284 innev. (1880). Storartad
skoindustri, måhända den största på jorden. Nära
20 mill. par skodon tillverkas årligen, mest barn-
och fruntiinmersskodon, och omkr. 12,000 personer äro
sysselsatta i yrket. Derjämte drifves en omfattande
lädertillverkning.
Lynn Regis [linn ri’dsjis], King’s Lynn l. Lynn, stad
i engelska grefskapet Norfolk, vid floden Ouse,
nära dess utlopp i viken Wash. 18,475 innev. (1881).
Lynx. Se Lounderslägtet.
Lyon [liång]. Frankrikes andra stad, fordom hufvudstad
i prov. Lyonnais, nu i depart. Rhône, ligger vid
Rhônes och Saônes förening, dels på den långsträckta
halfön emellan båda floderna, dels på Rhônes venstra,
låga strand, dels på Saônes högra, högt belägna
strand. Staden är indelad i 6 arrondissement; år 1881
hade den 347,619 innev., i hvilken summa inberäknas
befolkningen i L:s 6 förstäder: S:t Irénée och
Vaise i v., La Croix-Rousse i n., Les Brotteaux och
La Guillotière i ö. samt Perrache på landtungans
sydligaste spets, hvilka först 1852 definitivt
förenades med den egentliga staden. L. är en fästning
af första rangen och försvaras af ett större antal
fort. Rhône har i L. i genomsnitt en bredd af 200
m. Den förorsakar plötsliga och stora öfversvämningar,
mot hvilka de lågt liggande stadsdelarna måste skyddas
genom dyrbara dammar. Den inre, äldre delen af staden
har i allmänhet trånga gator, med gamla, dystra,
stundom 6–7 våningar höga hus; de nyare stadsdelarna
deremot hafva ett ståtligt utseende. Märkligast bland
stadens äldre byggnader är den i romansk stil från
skilda tider uppförda vallfartskyrkan Notre-Dame de
Fourvières, som kröner kullen Fourvières (af Lat. foro
vetere, emedan ett romerskt forum förr fanns der),
på Saônes högra strand, hvarifrån man har en storartad
utsigt ända till Montblanc. Grunden till en ståtlig
ny kyrka började läggas 1872, men
föga mer än kryptan är hittills (1886)
fullbordadt. Vid foten af Fourvières ligger
metropolitankyrkan S:t Jean, en vacker gotisk
byggnad, uppförd under 12:te–15:de årh. Äldsta kyrkan
i L. är S:t Martin d’Ainay (i stadsdelen Perrache),
hvilken delvis är från 6:te årh. Den första katedralen
var S:t Nizier, i stadens midt. Den nuv. kyrkan är
en gotisk byggnad från 15:de årh., med undantag af
portalen, som är ett verk af Phil. Delorme. Kryptan
till kyrkan S:t Irénée innehåller biskop Irenaeus’
graf och en mängd ben, som sägas vara qvarlefvorna af
de 19,000 martyrer, hvilka omkommo i förföljelsen
under Severus. Stadens vackraste öppna plats
är Place Bellecour, prydd i v. och ö. af två
monumentala fasader, ursprungligen uppförda efter
ritning af Mansard, samt af en ryttarestaty af
Ludvig XIV. Ett annat torg är Place des Terreaux,
ryktbart genom afrättningarna 1793. Östra sidan af
detta upptages af stadshuset (Hôtel de ville), södra
sidan af Palais S:t Pierre (fordom ett kloster),
som innehåller lokaler för faculté des lettres och
fac. des sciences, konstskola och bibliotek samt
åtskilliga samlingar. Rue de l’Hôtel de ville, som
förenar Place Bellecour och Place des Terreaux,
samt Rue de la République, som går parallelt
med den förra, äro bland de vackraste gatorna i
staden. Vid den senare ligger, mellan Place de la
Bourse och Place des Cordeliers och med fasader åt
dem båda, stadens vackraste byggnad, handels- och
börspalatset, som äfven inrymmer handelskammare och
ett industrimuseum. Staden är säte för en ärkebiskop
(gallikanska kyrkans primas), ett reformert
och ett israelitiskt konsistorium, prefekten,
appellations- och handelsdomstol, handelskammare
m. m. samt är hufvudort i ett undervisningsdistrikt
(académie). Bland undervisningsanstalter märkas:
5 fakulteter (faculté de théologle catholique,
f. de droit, f. mixte de médecine et de pharmacie,
f. des sciences och f. des lettres), ett lycée
och ett université catholique, en konstskola,
ett veterinärinstitut (grundadt 1761), det äldsta
i Europa, en slöjdskola (École de la Martinière,
grundad genom en donation af Claude Martin), hvari
meddelas afgiftsfri undervisning i naturvetenskaperna
och deras tillämpning på industrien, och en
centralskola (likaledes ett tekniskt läroverk). Af
välgörenhetsinrättningar må nämnas Hôtel-Dieu
(stiftadt i början af 6:te årh.) samt de större
Hospice de la Charité, militärhospitalet och
Hospice de l’Antiquaille, det sistnämnda beläget
i Fourvières på samma plats, som förr upptogs af
ett kejserligt palats, der Germanicus, Claudius
och Caracalla voro födda. De i ofvannämnda Palais
S:t Pierre inrymda konstsamlingarna äro de största
i Frankrike utanför Paris. Myntsamlingen (30,000
st.) innehåller en serie mynt slagna i L. från år
43 f. Kr. till 1857. Naturalhistoriska museet (för
hvilket en ny byggnad uppföres i Parc de la Tête d’Or)
innehåller likaledes de största zoologiska samlingarna
i landsorten. Konst- och industrimuseet (bildadt 1864
af handelskammaren) är ock ganska betydande. Främst
i sitt slag och nästan ensamstående är Musée Guimet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
