Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lovén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Landtbruksakademien (1875), korresp. ledamot af Franska institutet
(1872), utländsk ledamot af Royal society i i London
(1885) samt af flere andra lärda samfund. Bland
vetenskapliga resor, som L. företagit, märkes den
till Finmarken Juni 1836–Nov. 1837, hvarunder han,
Juni–Aug. 1837, gjorde en färd till Spetsbergen och
sålunda inledde de arktiska forskningsresor, som
utgått från Sverige. Bland L:s vetenskapliga arbeten,
alla införda i Vetenskapsakademiens Handlingar eller
»Öfversigt», må nämnas Om Evadne Nordmanni (1835),
Om Campanularia och Syncoryne (s. å.), Om metamorfos
hos en annelid (1840), Index Molluscorum litora
Scandinaviae occidentalia habitantium (1846),
Om tungans beväpning hos mollusker (1847), Bidrag
till kännedomen om utvecklingen af Mollusca acephala
lamellibranchiata (1848), Om lemningar af istidens
djurverld i Östersjön och Vettern (1860), Études
sur les Echinoidées (1874) och On Pourtalesia, a
genus of Echinoidea (1884). L. har, på uppdrag af
Vetenskapsakad., utfört anläggningen af den genom
donation af doktor Regnell grundade zoologiska
stationen vid Kristineberg.
4. Lovén, Johan Henrik, ämbetsman, den föregåendes
kusins son, född i Stockholm d. 19 Sept. 1827, blef
student i Upsala 1845, filos. doktor 1851 efter
att hafva försvarat en afhandling, Bidrag till
historien om 1650 års riksdag, aflade juris
utriusque kandidatexamen 1856 och förordnades
1858 till docent i juridiska fakulteten vid
Upsala universitet. 1860 blef L. adjungerad ledamot
af Svea hofrätt och erhöll 1866 fullmakt
såsom assessor derstädes, men verkade 1864–74 såsom
expeditionschef i finansdepartementet. Då H.
V. Bredberg sistn. år utträdde ur konungens råd,
utnämndes L. efter honom till konsultativt statsråd,
hvilket ämbete han ännu (1886) innehar. L.
är sedan 1868 ledamot af Musikaliska akademien och
blef vid Upsala universitets jubelfest 1877 juris
hedersdoktor.
5. Lovén, Otto Christian, anatom och fysiolog,
den föregåendes broder, född i Stockholm d.
12 Mars 1835, blef student i Upsala 1852, studerade
sedermera vid Karolinska institutet i Stockholm,
undergick der kirurgie magister examen 1861 samt
blef 1863 medicine doktor i Lund, efter det han
utgifvit afhandlingen Studier och undersökningar
öfver benväfnaden förnämligast med afseende på
dess utveckling. Under sin studietid omfattades
han med stor vänskap
af Anders Retzius och var under ett
par års tid t. f. adjunkt i anatomi och fysiologi
vid Karolinska institutet. Derjämte hade han 1857–58
företagit en längre utländsk resa, under hvilken han
bl. a. besökte flere af utlandets förnämsta medicinska
skolor, samt året 1860–61 såsom uppbördsläkare
deltagit i korvetten »Najadens» expedition till
Syd-Amerika och Vestindien, hvarifrån han hemförde
åtskilliga zoologiska samlingar. År 1863 nämndes
han till adjunkt i anatomi och fysiologi samt
1874 till förste innehafvare af den ny-inrättade
professuren i fysiologi vid nämnda institut. Redan
några år förut hade han der inrättat ett fysiologiskt
laboratorium. Under läseåret 1865–66
vistades han for fysiologiska studier utrikes,
hufvudsakligen hos Ludwig i Leipzig, och företog
1872 en resa till kontinenten för att taga kännedom
om de fysiologiska institutionernas inrättning och
den fysiologiska undervisningen. L:s vetenskapliga
arbeten, hvilka beröra både anatomien och fysiologien,
äro af stort värde. Bland dem märkas Undersökningar
om arterutvidgning såsom följd af nervretning (i
»Hygiea», 1866), upptäckterna af smaknervernas
periferiska ändorgan (Bidrag till kännedom om
tungans smakpapiller; i »Medicinskt archiv»,
1867) och af Lymfvägarna i magsäckens slemhinna (i
»Nord. med. arkiv», 1870, 1873), Undersökningar öfver
lungornas vitala medelställning (1872), Om
kapillärelektrometern och kvicksilfvertelefonen (1879),
Om naturen af de voluntära muskelkontraktionerna
(1881), Om muskeltonen vid intermittent elektrisk
retning (s. å.) och Om hjertförmakets förhållande
vid direkt retning med enstaka induktionsslag
(1884). De flesta af hans arbeten äro tryckta i
»Nordiskt medicinskt arkiv». Sedan 1882 utgifver
han Mittheilungen vom physiologischen laboratorium
in Stockholm, hvaraf 3 häften utkommit. Genom
utgifvande af populära skrifter (Om blodet, i »Ur vår
tids forskning», 1876; Menniskokroppens byggnad och
förrättningar, öfversättning och bearbetning efter
Huxley, 1871, prisbelönt af Vetenskapsakademien)
har L. på ett utmärkt sätt bidragit till att
bland allmänheten sprida intresse för och kunskap i
naturvetenskaperna. Äfven såsom lärare och föreläsare
intager L. en mycket betydande plats. Sedan 1884 är
han Karolinska institutets inspektor. S. å. utsågs han
äfven till sekreterare i Landtbruksakademien (ledamot
1882) och redigerar i denna egenskap dess »Handlingar
och tidskrift». L. invaldes 1877 till ledamot af
Vetenskapsakademien. R. T-dt.
Lover [lö’vör], Samuel, irländsk författare,
musiker och målare, f. 1797, d. 1868, återgaf med
lif och trohet drag ur det irländska folklifvet,
dels i visor, som han sjelf satte i musik och
sjöng offentligt (Legends and stories of Ireland,
1832; Songs and ballads, 1839, flere uppl.), dels
i romanerna Eory O’ More (1837) och Handy Andy
(1842). På 1840-talet arrangerade han i England och
Amerika omtyckta »irländska aftonunderhållningar». I
yngre år vann L. äfven anseende som porträttmålare.
Lovera, sjöv., ett numera sällan brukligt uttryck
för »kryssa». L. H.
Lovers alunverk i Södra Möckleby socken, Kalmar län,
på vestra kusten af Öland, är jämte 1/4 mtl Knättlinge
taxeradt till omkr. 65,000 kr. I Juni 1885 såldes det
till ett konsortium af skånska affärsmän, som lära
ämna bilda ett kapitalstarkt bolag och uppdrifva
affären.
Lowerz, by i schweiziska kantonen Schwyz, 463
m. öfver hafvet, vid den nära 3 qvkm. stora
Lowerz-sjön i dalen emellan Rossberg och Rigi. (Se
Goldau.)
Love’s labour’s lost [lövs lebörs låst], Eng., »kärt
besvär förgäfves», den ofta citerade titeln på ett
af Shakspeares lustspel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
