Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 1581-1582 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristallografi, miner., kem., är vetenskapen om kristallerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 14. p = (a : [oändlig] a : a : c); a = (a : [oändlig] a : a : [oändlig] c); c = ([oändlig] a : [oändlig] a : [oändlig] a : c).

Fig. 15. a = ( : [oändlig] a : a : [oändlig] c); p = (a : [oändlig] a : a : c); r = (a : a : 1/2 a : c); c = ([oändlig] a : [oändlig] a : [oändlig] a : c).

Fig. 16. r = 1/2 (a : [oändlig] a : a : c).

Fig. 17. s = 1/2 (a : ra : sa : ta).

I tetragonala systemet förekomma följande holoedriska
former, hvilka fullkomligt motsvara de nyss uppräknade
hexagonala, tetragonala pyramider och prismer
eed tecknen (a : a : mc) samt (a : a : [oändlig] c),
basiska planet ([oändlig] a : [oändlig] a : c), tetragonala
pyramider och prismer af andra ordningen med
tecknen (a : [oändlig] a : mc) och (a : [oändlig] a : [oändlig] c) samt
ditetragonala pyramider och prismer, som betecknas
(a : ma : nc) och (a : ma : [oändlig] c). De i tetragonala
systemet förekommande hemiedriska formerna äro
af mindre betydelse. I detta system kristallisera
bl. a. tennmalm, rutil, cirkon, kopparkis, schéelit
m. fl.

Fig. 18. P = (a : a : c).

Fig. 19. s = (a : a : c); e = (a : [oändlig] a : c); m = (a : a : [oändlig] c); a = (a : [oändlig] a : [oändlig] a).

I hexagonala och tetragonala systemen benämnes c-axeln
hvilken till sin längd är olika med

de öfriga axlarna, hufvudaxel och ställes vertikalt. I
de öfriga systemen förekomma inga hufvudaxlar. I

Fig. 20. P = (a : a : c); x = (1/3a : a : c); a = (a : [oändlig] a : [oändlig] c).

rombiska systemet ställes en axel lodrätt och
benämnes vertikalaxel, c. Af de båda öfriga kallas
den kortare, brachy-diagonalen, a och den längre,
makro-diagonalen, b. I detta system förekomma
pyramider af 3 slag: grundseriens pyramider (a :
b : mc) samt pyramider af brachyserien (na : b :
mc) och af makroserien (a : nb : mc), vidare 3 slags
prismer, af hvilka vertikalprismerna hafva tecknen
(a :b : [oändlig] c), (na : b : [oändlig] c) och (a : nb : [oändlig] c),
alltefter som de tillhöra grundserien, brachy- eller
makroserien, samt två slags domer (liggande prismer):

Fig. 21. P = (a : b : c).

brachydomat ([oändlig] a : b : mc) och makrodomat (a : [oändlig] b :
mc). Härtill komma de tre planparen: basiska planet
([oändlig] a : [oändlig] b : c), brachydiagonala planparet ([oändlig] a :
b : [oändlig] c) och makrodiagonala planparet (a : [oändlig] b :
[oändig] c). I rombiska systemet kristalliserar ett större
antal mineral än i något af de andra systemen. Dit
höra svafvel, antimonglans, vismutglans, arsenik-kis,
kali-salpeter, aragonit, tungspat, olivin, topas samt
flere af augit- och hornblende-gruppens vigtigare
mineral. I det monoklina systemet

Fig. 22. m = (a : b : [oändlig] c); o = (a : [oändlig] b : c).

Fig. 23. P = (a : b : c); n = (oo a : b : c); c = ([oändlig] a : [oändlig] b : c); s = (a : b : 1/2 c).

Fig. 24. M = (a : b : [oändlig] c); o = (a : [oändlig] b : c); k = (a : [oändlig] b : [oändlig] c); P = ([oändlig] a : [oändlig] b : c); z = (a : b : c); d = ([oändlig] a : 2b :c).

ställes en af de axlar, som gör sned vinkel med en
annan, upprätt och benämnes vertikalaxel, c. Af de
öfriga kallas den, som gör räta vinklar med de båda
andra, för orthodiagonal,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>