Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 1579-1580 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristallografi, miner., kem., är vetenskapen om kristallerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(och gå parallelt med två). Det är nu lätt att,
såsom af Weiss först föreslagits, beteckna hvarje
kristallform genom en symbol, som angifver de relativa
afstånd, på hvilka dess ytor träffa axlarna. Om
vi t. ex. skrifva tecknet a : a : a, så uttryckes
derigenom en kristallform, som tillhör reguliera
systemet, emedan de tre axlarna hafva samma längd,
och vidare att kristallytorna skära dessa axlar
på enhetsafståndet. Tecknet betyder således den
reguliera grundformen, d. v. s. oktaedern. Tecknet
a : [oändlig] a : [oändlig] a utmärker tydligen en regulier form,
hvars ytor gå parallelt med två kristallaxlar och
skära den tredje; denna form är kuben. Tecknet a :
a : mc betecknar på samma sätt en tetragonal pyramid,
hvars ytor skära c-axeln på m-gånger så stort afstånd
som grundpyramidens. De koefficienter, t. ex. m i
ofvanstående tecken, som stå framför axel-längderna,
kallas axelkoefficienter och äro enligt den af
Haüy upptäckta lagen alltid enkla rationella tal. De
stycken af halfaxlarna, som en kristallyta afskär,
kallas ytans parametrar. – Kristallformerna inom
hvarje system kunna indelas i holoedriska, hvarmed
förstås sådana, som hafva alla de ytor utbildade,
hvilka med ett gifvet parameterförhållande kunna
läggas kring ett visst axelsystem, och hemiedriska,
hvilka hafva endast halfva antalet ytor utbildade och
som kunna härledas ur de motsvarande holoedriska
derigenom att man tänker sig hvarannan yta
eller hvartannat ytpar försvinna. Det reguliera
systemet har 7 holoedriska former: oktaedern
(a : a : a), triakis-oktaedern (a :
a : ma) (m > 1),
ikosi-tetraedern (ma : ma : a), hexakis-oktaedern (a :
ma : na) (m och n > 1), romb-dodekaedern (a : a :
[oändlig]a), tetrakis-hexaedern (a : ma : [oändlig]a) och kuben
(a : [oändlig]a : [oändlig]a). Af hemiedriska former förekomma
inom reguliera systemet 6 stycken, af hvilka här
endast må nämnas tetraedern, som är en hemiedrisk
form af oktaedern, och pentagon-dodekaedern, hvars
motsvarande holoedriska form är tetrakis-hexaedern. I
det reguliera systemets former kristallisera många
vigtiga mineral, t. ex. diamant, guld, silfver,
svafvelkis, blyglans, zinkblende, magnetit, spinell,
kuprit, stensalt, flusspat och granat.

Fig. 1. Oktaedern = (a : a : a).

Fig. 2. Triakisoktaedern = (a : a : 2 a).

Fig. 3. Ikositetraedern = (2 a : 2 a : a).

Fig. 4. Hexakisoktaedern = (a : 3 a : 3/2 a).

Fig. 5. Rombdodekaedern = (a : a : [oändlig] a).

Fig. 6. Tetrakishexaedern = (a : 2 a : [oändlig] a).

Fig. 7. Kuben = (a : [oändlig] a : [oändlig] a)

.

Fig. 8. (a : a : [oändlig] a) (a : [oändlig] a : [oändlig] a).

Fig. 9. (2 a : 2 a : a) (a : a : [oändlig] a).

Fig. 10. Tetraedern = 1/2 (a : a : a).

Fig. 11. Pentagondodekaedern = 1/2 (a : 2 a : [oändlig] a).

Fig. 12. 1/2 (a : 2 a : [oändlig] a) (a : [oändlig] a : [oändlig] a).

Hexagonala systemets holoedriska former äro hexagonala
pyramiden med tecknet (a : a : [oändlig] a : mc), hexagonala
prismat (a : a : [oändlig] a : [oändlig] c) och basiska planet
([oändlig] a : [oändlig] a : [oändlig] a : c). Dertill komma hexagonala
pyramider och prismer af andra ordningen med tecknen
(a : 2 a : 2 a : mc) och (a : 2 a : 2 a : [oändlig] c) samt
slutligen dihexagonala pyramider och prismer med
tecknen (a : ma : m¹a : nc) och (a : ma : m¹a : [oändlig]
c). De flesta hexagonalt kristalliserande mineral äro
hemiedriskt utbildade och förekomma i romboedrar,

Fig. 13. p = (a : [oändlig] a : a : c).

d. v. s. hemiedriska former af den hexagonala
pyramiden, och skalenoedrar, hvilkas motsvarande
holoedriska former äro dihexagonala pyramider. I
detta system kristallisera bl. a. mineral kalkspat,
qvarts, jernglans, korund, cinober, beryll,
turmalin o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>