Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord V - Vattubägare...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530 VIGT.
22 (som af rabbinerna äfven kallas
vanlig sikel eller hvardagssikel), var
alltså tio gera. Den högsta vigten
hette Kikkar eller talent, Sv. Centner,
lika med 3,000 siklar, enligt beräknin-
gen i 2 M. 38: 25 f., der summan af
det skattebelopp som erlades af 603,5 50
personer, /2 sikel byar, eller 301,775
helgedomssiklar, angifves lika med 100
kikkarer och 1,775 siklar. Mellan sz-
keln och centnern fans dessutom en an-
nan vigt, kallad Manek eller Mina,
He. 45: 12, äfven öfversatt med Pund,
1 Kl. lo: 17; Esr. 2: 69. Af en jem-
förelse mellan Kl. JO: 17 och 2 Kr.
9: i6 synes framgå, att minan utgjorde
too hvardagssiklar (beka) eller 50 hel-
gedomssiklar, och att alltså 6o minor
eller pund gingo på en kikkar eller
centuer.
Efter de mackabeiska siklar som
bevarats till vår tid, såväl som efter
rabbinernas uppgifter, har man funnit
helgedomssikelns normalvigt vara 274
paris, gran eller 14,55 gram, och efter
denna beräkning ställer sig enligt Keil
de eb. vigternas förhållande och värde
på följande sätt:
Gram.
1 Gera = 0,72
= i B~dca = 7,si
20 = 2 =. i HeIg-sikel = 14,55
1,000 = 100 = 50 Mina = 727,67
6o,ooo = 6,ooo = 3,000 = 6o = 1 Kikkar 43,660,3.
Schrader åter (hos Riehm) sluter af
He. 45: 12, att minan var 6o siklar
och alltså kikkaren 3,600 siklar, byar-
jemte han bestämmer den heliga nor-
malsikeln till 16,37 gram och skiljer
från denna den efter annan myntfot
normerade silfversikeln om 14,ss gram.
Enligt denna beräkning blifver de eb.
vigternas värde följande:
1 Gera = 0,86 gram.
io Gera = 1 Beka = 8,65 »
2 Beka = 1 Sikel = 16,37 »
6o Siklar = Mina = 982 »
6o Minor = i Kikkar.. = 58,932 »
1 rundt tal kan man alltså säga att
den eb. sikeln var omkring i5 gram
eller något mera än ett svenskt lod
(13,25 gram).
Huruvida sikeln efter konungsvigt,
2 5. 14: 26, var enahanda med helge-
domssikeln, är svårt att säga. Månge
anse det ej möjligt på den grund att
då skulle enligt detta ställe vigten af
Absaloms hår, 200 siklar, hafva upp-
gått till icke mindre än omkring 3 ki-
logr. eller 7 skålpund. Jfr Absaloin.
Om beskaffenbeten eller utseendet
af de vigter ebreerne begagnade är in-
tet bekant. Att man i början redde
sig med stenar, sluter man deraf att
ordet sten i eb. stundom står för vigt,
t. ex. i 3 M. 19: 36. Se sid. 361. 1
de ninevitiska konungarnas palats har
man funnit assyriska riksnormalvigter,
hvilka hafva formen af liggande lejon
eller änder, ofta med ett handtag på
ryggen. Flera sådana finnas nu i Bri-
tiska museet. De äro vanligtvis för-
sedda med en dubbel inskrift, en am-
meisk och en assyrisk, den senare i kil-
skrift. En bronsvigt i form af ett lig-
gande lejon har t. ex. en arameisk in-
skrift: >Två landets minor», och en
kilinskrift: >Sankeribs palats, två ko-
nungens minor.» En babylonisk and-
vigt af grön basalt har den assyriska
kilinskriften: »Trettio minor justerad
vigt. Irba-Merodaks, Babels konungs,
palats. »
Falsk våg eller vigt var i lagen
strängt förbjuden, 3 M. 19: 36; 5 M.
25: 15. Förnyade påminnelser härom
voro dock ofta af nöden, Or. i: i;
16: II; 20: 10, 23; He. 45: 10; Mi.
6: si.
1 bildspråket står väga för pröfva
eller utforska, såsom i Pr. 12: 9, eb.
Så heter det att Herren väger bergen
med vigt och höjderna med våg, Es.
40: 12, och folken äro för honom som
ett grand i vigtskålen, v. i5. Han
väger menniskornas vägar, Or. 5: 21,
och hjertan, 16: 2; 21: 2, eb. Job ön-
skar blifva vägd på rättfärdighetens våg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
