Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord V - Vattubägare...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528 VEELD.
många fall skulle vara önskvärdt att
kunna skilja i öfversättningen.
Det första ordet, oikumene, egentl.
>den bebodda» (jorden), ung. motsva-
made det eb. tebel, brukas dels i vid-
sträcktare bemärkelse om hela den af
menniskor bebodda verlden, t. ex. Mat.
24: 14, om evangelii predikan i hela
verlden; Ln. 4: 5, om alla konunga-
riken i verlden; Ro. lo: aS, »verldens
ändar»; alltså liktydigt med hela jor-
den, jfr Up. 3: 50; i~: 9; 16: 14(Sv.
jorden); dels i inskränktare mening om
en viss »verldsdel», t. ex. i Ln. 2: i,
der »hela verlden» betecknar hela det
romerska riket.
Det andra ordet, aion (eon), dets.
s. stundom är återgifvet med evighet,
se Evig, betyder egentligen en lifslängd,
en period eller ett tidehvarf och står
ofta som benämning för menniskoverl-
den sådan denna i ett visst tidehvarf
gestaltar sig, eller för tidehvarfvet så-
dant detta får sin pregel af menniskorna.
Så brukas ordet isynnerhet i de ställen
som tala om denna verldsperiod, det
närvarande onda tidehvarfvet, Ga. 1:
4, i motsats till det tillkommande, Ln.
20: 34 f.; Eb. 6: ~. Så läsa vi om
denna verldens bekymmer, Mat. 13: 22;
detta tidehvarfvets barn, Ln. 16: 8;
detta tidehvarfvets visdom, i Kor. 2:
6 o. s. v. Så kallas djefvulen denna
verldens, d. ä. detta tidehvarfvets gud,
2 Kor. ~: 4. Jfr äfven Ro. 12: 2;
Ef. 2: 2; i Tim. 6: 17; 2 Tim. 4:
lo. 1 Ef. 2~ 2, der ordet aion är sam-
manstäldt med det tredje ordet för verld
(kosmos, se nedan), är det i Sv. åter-
gifvet med »lopp», »denna verldens
lopp» eller skick. På alla dessa stäl-
len står >denna verldsålder eller »detta
tidehvarf» såsom något ondt i motsats
till det tillkommande. Jfr äfven Ef.
1: 21; Mat. 12: 32, der denna och den
tillkommande aionen (verlden) omnäm-
nas utan afseende på deras sedliga åt-
skilnad. På några ställen talas om
flera eoner eller verldsperioder före den
sista, såsom i Eb. 9: 26 om att Kri-
stus uppenbarades vid slutet af (de
gammaltestamentliga) perioderna, och
1 Kor. To: i om att verlösperioder-
nas ände var kommen. Här står or-
det aion nästan i samma betydelse som
på de ställen, der det afser samman-
fattningen af allt det skapade såsom
fallande inom tidens eller tidehvarfvets
ram. Så kallas Gud eonernas eller tide-
hvarfvens konung, 1 Tim. 1: 17, ty han
har skapat dem alla med ett ord, Eb.
II: 3, genom sonen, 1: 2.
Det tredje ordet, kosmos, egentligen
p~-ydnad, såsom i 1 Pe. 3~ 3, eller en
sammanfattning af samverkande kraf-
ter, såsom der tungan kallas »en verld
af orätt», Ja. ~: 6, är det vanligaste
ordet för verlden, tänkt såsom ett ord..
nadt helt, eller verldsalltet, hvad i i
M. 5: i kallas »himlar och jord>, så-
som der vi läsa om att Gud har
gjort verlden, Ap. 17: 24; om verl-
dens begynnelse, Mat. 24: 21; grund-
läggning, Jh. 17: 24; Ef. 5: 4; ska-
pelse, Ro. 1: 20. Vidare begagnas
det i inskränktare mening om denna
jorden, t. ex. i Mat.. 4: 8, alla riken
verlden, och i Jh. 1 5~ 9, #denna verldens
ljus», d. ä. solen; jfr Mat. 26: I3~ 2
P. 3: 6; samt derefter iallmänhet om
menniskorna i verlden, menniskoverlden,
sasom der det heter att >åkern är verl.
den>, Mat. 13: 38; att Guds lam borttager
verldens synd, Jh. 5: 29; att Gud äl-
skade verlden, 3~ 16; att Kristus kom
i verlden, Jh. 9~ 39; Eb. io: 5. Så
brukas det särskildt om hednaverlden
motsats till judarna, såsom om verl-
dens rikedom och försoning, Ro. as:
12, 55; deremot i 2 Kor. 5: 19 utan
denna inskränkning. 1 denna mening
talas ock om verldens ljus, Mat. 5: 14;
Jh. 8: 12; verldens frälsare, 4~ 42; 1
Jh. 4: 14; vara i verlden, Jh. 17: ss;
Ro. 5: 13; i denna verlden, s Jh. 4:
17 o. s. v. På några ställen står det
sålunda för att beteckna hvad vi mena
med allmitnheten, en stor del af menni-
skorna, sasom nar det heter, att »hela
verlden löper efter honom», Jh. 12: 19;
jfr 14: 19, 22; 18: 20.
Från den nyss angifna bemärkelsen
af veriden, såsom menniskoverlden utan
vidare, må väl skiljas den betydelse
ordet kosmos har, der det står för att
beteckna denna verlden eller mensklig-
beten och de verlösliga tingen såsom
en mot Gud fiendtlig verld. Isynner-
het i denna betydelse, såsom ock i de
föregående, brukas detta ord företrädes-
vis hos Johannes, ej mindre än till-
samman omkring 100 gånger. Hit höra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
