Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Vandrings- och studieår - Göteborg--Känsö--Senäte 1852-55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En handledare i detta ämne fann han i läraren
vid navigationsskolan J. J. Åstrand – sedan
observator i Bergen, där han vid 80 års ålder
avled i mars 1900. »Som du väl erinrar dig» –
skriver Rydberg själv i ett brev till Åstrand 1878 –
»bodde vi vid Vallgatan snett emot varandra; vägen
var icke lång oss emellan, och nästan varje afton
satt du hos mig eller jag hos dig, samspråkande
om naturvetenskapliga problem och fantiserande
oss in i rymder, till vilka ingen vetenskap ännu
trängt.» Rydberg studerade då högre analys,
mekanik, flera arbeten i astronomi och
sysselsatte sig t. o. m. med att beräkna en då nyligen
upptäckt planetoids approximativa banelement.
Tillsammans med Åstrand och några studenter
– bland dem Leidesdorff, som likaledes var
informator i Göteborg – samt då och då även
kamrater från Sjustjärnan, nämligen Fredrik Braune,
Mauritz Liberg och Freding, tillbragte Rydberg
under denna tid sina lördagsaftnar i en klubb,
där stundom smärre föredrag höllos, kvartettsång
och även någon gång flöjt- och violinstycken
utfördes.
Rydberg var då själen i sammankomsterna.
Från ett livligt samtal över ett naturfilosofiskt
ämne, t. ex. med anledning av Åstrands
översättning av Örsteds »Anden i Naturen», kunde han
lätt nog falla i tyst kontemplation. Bäst trivdes
han i fria luften under vandringar på Hisingen,
där han, liggande i gräset, långa stunder kunde
blicka in i den blå himlen, liksom längtande dit.
Sitt lystmäte att dväljas i den fria naturen, fann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
