Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Bertil Mårtensson is still alive, as far as we know. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - det skarpa dagsljuset i bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och det där blå runt dina ögon, framhäver din hys lyster.
Hon skrattade och nöp honom i näsan.
– Du är ganska söt själv med, svarade hon. Så där
manligt fårad och tärd. Hur många prinsessor har
farbrorn räddat idag, egentligen?
De kysstes.
De glömde en stund var de var och vilka de var och
smakade på varandras läppar och tungor, smektes litet,
men utan att låta det gå för långt, slappnade av
och lekte.
Efter en kort stund blev hennes andetag regelbundna.
Hon hade somnat.
Carli kände hur det ryckte i ögonlocken. Men han
tvingade sig att hålla ögonen öppna. Somnade han nu
skulle han inte vakna förrän han frusit ihjäl. Han
log åt sin tanke. Log, fastän hans inre var en härva
av bekymmer. De måste ha en eld. Därför borde de
fortsätta nedåt. Men hon skulle inte orka det, och
han tvivlade på sina egna krafter ...
Ferd, tänkte han. Kan du inte än en gång dyka upp som
genom ett mirakel, den här gången med ett stort fång
ved i famnen.
Men han fick naturligtvis inget svar.
Han kände sig ömklig. Bergsmännen måste ha överskattat
människornas förmåga att klara sig själv, eftersom
de lämnat dem så här.
Eller kanske de verkligen hade möjligheter att klara
sig ur en sådan här situation och bergsmännen visste
om det.
PACKNINGEN!
Den hade han ju inte ens tittat i, den stora packning
de fått med sig från Marmerriket; de hade ju levt på
vad som fanns i Cills och Kwams packning och aldrig
öppnat sin egen.
Han lade försiktigt Denée ifrån sig och började
rota igenom packningen, som han lagt på golvet i
klipphåligheten. Här fanns mat, förnödenheter av
olika slag. Men inget ...
Han lade provianten på golvet i grottan och
tänkte. Inuti honom låg en idé och väntade på att
han skulle leta fram den.
Plötsligt –
Han rullade ut packsäcken och – den förvandlades till en
sovsäck av skinn. Där hade han det. Packsäcken hade varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
