Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Socialismens ställning till emigrationen i vårt land har efter
hand stadgat sig därhän, att man nu ser på sistnämnda rörelse
med ganska mycken ovilja. Om ej annat – så tunnar den
ut fackföreningarnas leder; och för övrigt vill man helst behålla
alla krafter hemma för att tillkämpa sig det slutliga
målet, som nn tyckes ligga närmare än förr. Blott någon
gång under ögonblickligt missmod kan man ännu söka giva
emigrationen fart; så synes t. ex. ha varit fallet under månaderna
närmast efter storstrejken.
För övrigt äro förhållandena i Amerika icke riktigt lockande för
våra svenska socialister. En annan sak är, att nog en hel del
svenskar drivas till Amerika genom faekföreningstyranniet här
hemma. Särskilt är man missnöjd med att besluten i föreningarna i
regeln fattas av den stora mängden av helt unga arbetare, som
intet hava att förlora och mot vilka de äldre, familjeförsörjarna,
ofta stå maktlösa. När man tager kännedom om den utomordentligt tunga beskattning, som fackföreningarna ålägga sina medlemmar, så kan
man ej heller undra över att åtskilliga söka undandraga sig detta tryck.
Fackföreningarna invända visserligen, att dessa avgifter äro
en obetydlighet mot de löneförbättringar, som just föreningarna under
årens lopp framtvungit, men människans natur är nu en gång sådan, att
hon mest ser på »vad för ögonen är».
Till de sociala frågorna hör också förhållandet de olika
samhällsklasserna emellan. Vi ha i Bilaga XVI visat, att
detta förhållande är i vårt land ovanligt kyligt, och även sökt
utfinna de folkpsykologiska förklaringsgrunderna härför. Det
gives emellertid nog också en historisk förklaringsgrund, som
vi här skola söka åtminstone antyda.
I M. Wallaces ryktbara skildringar från Ryssland förekommer
också en beskrivning av de första landstingen (»semstvos»)
i Ryssland. Det var i början av 1860-talet. Landstingen
inneslöto representanter för både herremän och bönder.
Nyss voro de husbonde och livegna; nu sutto de bredvid varandra
såsom jämlikar vid diskussionsbordet. Och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
