Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glycerinet - Tvål och såpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blandas glycerin till pappersmassa. Det kan under
vanliga omständigheter ej försättas i jäsning och
är till och med ett utmärkt medel att konservera
kött, frukter o. d. Emedan det uthärdar betydlig
köld utan att frysa, har man med fördel användt det
till fyllnad af gasmätare samt till smörjmedel på
urverk. Angående dess användning vid ölbryggning
och vinberedning hänvisa vi till hvad vi i dessa
afdelningar derom anfört.
För öfrigt kan man, såsom Pelouze visat, åstadkomma
feta ämnens sönderdelning i feta syror och glycerin
äfven genom inverkan af kalktvål, utan att fritt
alkali behöfver vara tillstädes. Äfven svafvelsyra
åstadkommer samma sönderdelning, ja, till och med
öfverupphettad vattenånga vid starkt tryck och
vid hög värmegrad sönderdelar fettarterna, så att
glycerin och feta syror uppstå. Dessa erfarenheter
äro af stor betydelse för framställandet af fasta
feta syror i och för ljusfabrikationen, såsom vi
längre fram få tillfälle att visa, De fasta feta
syrorna kunna erhållas i form af sidenglänsande
kristaller. Stearinsyran smälter vid 69° C. och
är lättare än vatten. Vid högre värmegrader
förflygtigas hon och kan distilleras; palmitinsyran
förhåller sig på samma sätt. En mindre allmän syra,
sebacylsyran, som kan framställas ur ricinolja och
äfven uppstår, då oljsyra distilleras, smälter vid
127°, ett förhållande, som är af vigt för hennes
användning. De feta syrorna förenas ganska lätt
med baser. Föreningarna med alkalierna äro lösliga
i vatten. Deremot gifva de med metalloxider och
jordarter olösliga föreningar. Exempel på föreningar
med alkalier äro tvål och såpa och på föreningar med
oxider plåster (blyoxidföreningar).
Tvål och såpa äro således i kemiskt hänseende
salter, i hvilka feta syror äro förenade med
alkalier. Natronsaltet eller tvålen är hård och har en
annan användning än den lösa och smörjiga kalitvålen
eller såpan. Den förut omtalade kalktvålen uppstår
till husmödrarnas stora förtret, då man låter tvål
komma i beröring med hårdt vatten. Tvålen ystar sig,
som man säger, och detta kommer deraf, att kalken i
vattnet uttränger alkaliet ur tvålen och förenar sig
med de feta syrorna.
Förr använde man till beredande af tvål nästan
uteslutande talg eller djurfett; i senare tider ha
förhållandena ändrat sig, hufvudsakligen genom de
betydliga mängder kokosnötsolja och palmolja,
som kommit i handeln. Stora fabriker ha uppstått,
hvilka grunda sin tillverkning på dessa oljor och
lemna ett fabrikat, som är ganska vackert, ehuru
ej i samma mån af god beskaffenhet. Kokosoljetvål
har nämligen egenskapen att kunna upptaga otroligt
stora mängder vatten, ända till 30, ja 75 procent,
utan att det inverkar på tvålens utseende, hvilket
mindre samvetsgranna fabriker låta afnämarna
betala. Andra feta ämnen användas antingen uteslutande
för tillverkningen af vissa slags tvål eller som
tillsatser. Hit höra olivolja, hampolja, rofolja,
linolja, bomullsfröolja, sesamolja o. s. v., äfvensom
trän. Oljsyran, hvilken vid ljustillverkning erhålles
som en biprodukt, är äfven ett vigtigt råämne för
tillverkning af tvål och såpa. Slutligen ha äfven
harts samt de minst värdefulla feta ämnen fått
användning i denna industri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
