Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 267 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oljor och fett - Glycerinet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i två olika syror. Oljesyran eller elain-(olein-)syran
är flytande. Alla tre sakna lukt. Utom dessa förekomma
ännu andra syror i de olika slagen fett, syror, hvilka
utmärkas genom karakteristisk lukt, såsom smörsyra,
kapron-, kapryl- och valeriansyra m. fl. De förråda sin
närvaro genom den mindre angenäma lukt, de utveckla,
då de genom sönderdelning af fett, härskning,
frigöras. Den med dessa syror förenade basiska
kroppen, glyceryloxiden, har till sin kemiska natur
en viss likhet med eter. När han vid sönderdelningen
af ett fett afskiljes, upptager han alltid tre
molekyler vatten och bildar sålunda ett med alkoholen
i kemiskt hänseende beslägtadt ämne, glycerin eller
glyceryloxidhydrat. Detta ämne fås som biprodukt
vid såpsjudning och stearinljusberedning. Dess
söta smak har gifvit anledning till namnet glycerin
(af det grekiska ordet [glykis], söt). Genom förening
af glycerin med feta syror uppstå, under det vatten
utträder, så väl ur glycerinet som ur de feta syrorna,
feta kroppar, och omvändt, om man förenar dessa med
vatten, sönderdelas de i feta syror och glycerin. Fett
är således en kropp, som har en viss likhet med
ättiketern, hvilken genom förening med vatten
sönderdelas i ättiksyra och alkohol.


Fig. 142. Chevreul.

Glycerinet upptäcktes redan 1779 af svensken Scheele
och kallades af honom oljsocker. Detta ämne har på
senare tider erhållit mångfaldig användning. Det är en
tung, i rent tillstånd färglös och sirapstjock vätska,
som kan blandas med vatten i alla förhållanden. Det
stannar derför i den vid beredning af tvål
qvarblifvande luten. Härur framstäldes det dock förr
endast i ringa mängd eller endast undantagsvis, ty
man kände ej något sätt att använda det. Sedan man
lärt bereda stearinsyra för tillverkning af ljus,
erhöll man vid denna fabrikation stora mängder
glycerin som en biprodukt af ringa värde. Derigenom
föranleddes man att taga närmare kännedom om dess
egenskaper. Bland dessa är äfven den att aldrig
intorka, hvarför det ger huden smidighet. Härigenom
har glycerinet blifvit en omtyckt toalettartikel,
och vid beredandet af vissa sorter tvål låter man
ej blott allt vid beredningen bildadt glycerin
qvarstanna, utan blandar till och med ej obetydliga
mängder glycerin till tvålen. Kollodium, uppblandadt
med ett par procent glycerin, blir mjukt och böjligt,
då det eljest efter torkning lätt brytes. I vissa fall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>