Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ättikfabrikationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till hälften, fylda fat arbeta vexelvis. De ofvan
vätskans yta framstående och med vin fuktade
drufstjelkarna erbjödo atmosferen en stor yta;
derjemte påskyndades ättikbildningen derigenom, att
vätskan fyldes från det ena, fatet i det andra, så att
alkoholen kom i en ganska fullständig beröring med
luften och med färdigbildad ättika. På detta sätt
kunde ättikbildningen utföras fyra gånger hastigare
än förut.
Boerhaves förbättrade metod att tillverka ättika
ledde för fyrtio år sedan den förtjänstfulle teknikern
Schiitzenbach på tanken att medelst utspädt bränvin
åstadkomma en snällättikfabrikation. De dertill
behöfliga ättikståndarna ha en särskild bygnad. De
äro fat, hvilka allt efter fabrikationens storlek ha
en genomskärning af 3–10 fot samt en höjd af 8 till
14 fot. Ofvan bottnen finnes en öppning, hvaruti
man inpassat ett S-formigt böjdt glasrör. Derigenom
kommer ett lager ättika alltid att stå i jemnhöjd
med rörets öfversta böjning, och om nu mera ättika
påfylles, utrinner genom röret endast den tyngre,
färdiga ättikan, som finnes vid kärlets
botten. Strax ofvan rörets högsta böjning finnes
i ståndaren en krans af runda hål af 1–1 1/2
tum i genomskärning, anbragta på lika afstånd
från. hvarandra. De äro borrade i sned riktning, så
att den på fatets inre väggar nedsipprande vätskan
ej kan rinna ut genom draghålen. Sedan ståndaren
blifvit så inrättad, fylles han ända till 7 tum
från sin öppning med utkokade och sedan torkade
hyfvelspån af bokträ, russinstjelkar eller förut
utlakade träkol; ungefär 2 tum från denna fyllning
inpassas en silbotten af trä, försedd med några
större draghål, i hvilka fästasglasrör af 4 till
6 tums längd, som framskjuta ungefär 3 tum ofvan
silbottnen. Derigenom kan, vätskan, som hälles i
ståndaren, ej nedflyta genom draghålen, som tjena
till bortledande af den förbrukade luften. Silbottnen
är försedd med hål af en gåspennas vidd, hvilka
äro anbragta på ett afstånd af l till 2 tum från
hvarandra. För att vätskan skall kunna genom dessa
hål i tunna strålar rinna på fyllningen i ståndaren,
inpassar man i dem segelgarnstrådar, som i ena ändan
äro försedda med en knut och med den andra räcka
ungefär en tum från. silbottnen. Knutarna hindra
trådarna att falla igenom hålen. Trådarna svälla, då
de fuktas, samt göra derigenom öppningarna trängre,
så att vätskan får nedfalla i droppar på ståndarens
fyllnad. Ståndaren täckes med ett lock, försedt med
en öppning, hvarigenom luft kan utströmma samt vätska
påfyllas.
Ståndaren befinner sig så högt från marken,
att han lätt kan fullständigt tappas. Silbottnen måste
ligga Alldeles vågrätt och det rum, der ståndarna
uppställas, under den kalla årstiden kunna uppvärmas.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
