Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alkoholen - Biprodukter vid spritjäsning. Finkelolja, eterartade ämnen m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullkomlighet, att man redan vid första distillationen
erhåller en från vatten så fri sprit, att han
endast innehåller vid pass 5 procent vatten samt
kan användas till lösning af hartser o. d. för
beredning af fernissa. Till och med för beredning
af luktvatten kan man använda sprit, som blifvit
framstäld fabriksmässigt, hvilket utan gensägelse är
det bästa beviset för hans renhet och flygtighet,
hvilken senare betydligt minskas genom en ringa
tillökning af vattenhalten. Hans förbrukning som
bränvin i mer eller mindre utspädt tillstånd, som
bränsle o. s. v., är dock betydligt större.
<b>Biprodukter vid spritjäsning. Finkelolja,
eterartade ämnen m. m.<b> Vid jäsning af socker uppstå alltid utom kolsyra
och alkohol, som äro hufvudprodukterna, små
mängder glycerin och bernstenssyra, hvilka derför
finnas i alla icke distillerade jästa drycker,
såsom vin, öl o. s. v. Emellertid bildas derjemte
vid jäsning af de orena sockerlösningar, hvaraf
sprithaltiga drycker beredas, talrika andra ämnen,
hvilka äro flygtiga och vid alkoholens distillering
medfölja samt gifva distillatet både välkomna och
ovälkomna egenskaper. Som bekant, skilja sig de
olika bränvinssorterna af olika råämnen genom olika
lukt, såsom rom, arrak, konjak, sädesbränvin eller
potatisbränvin. Olikheterna bero af de flygtiga
biprodukterna vid jäsningen, och i sjelfva verket
behöfvas af dem endast utomordentligt små mängder
för att meddela bränvin en märkbar lukt och smak. Så
bildas vid jäsningen finkelolja, en oljartad vätska
af vidrig, till hosta retande lukt samt brännande
smak, hvilken hon meddelar bränvinet och derigenom
gör detta i många fall oanvändbart. Finkeloljan är
ej alltid af samma beskaffenhet; allt efter mäskens
eller, hvad som är det samma, råämnets beskaffenhet
bildas vid jäsningen flera olika slag af finkelolja,
hvilka dock samtliga i kemiskt hänseende visa
stor öfverensstämmelse. I praktiken är deras ringa
flygtighet så till vida af betydelse, som möjligheten
af deras lätta bortskaffande är deraf beroende. Den
oangenämaste af dessa finkeloljor är den, som
erhålles ur potatismäsk.
Finkeloljorna fordra för att förflygtigas en
värmegrad af omkring 130°. Sålänge alkoholen ej
fullständigt förflygtigats, stiger ej värmegraden
i distillationspannan, och finkeloljan stannar
derför i återstoden. Dock är deras åtskiljande ej
fullständigt. Lika litet som man vid distillering af
en blandning af vatten och alkohol genast kan erhålla
alkoholen, ehuru han är flygtigare, fri från vatten,
lika litet kan man hindra, att vid låg vännegrad något
finkelolja medföljer. För en fullständig rening måste
man alltså anlita andra hjelpmedel. Vanligast användes
dertill kol. Man filtrerar finkeloljehaltigt bränvin
genom lager af nyss utglödgade, groft sönderstötta
träkol, som qvarhålla finkeloljan och låta rensmakande
bränvin sila igenom, så vida bränvinet icke är allt
för starkt och silningen försiggår långsamt. Bomolja
har äfven egenskapen att upptaga finkelolja, och man
kan derför till en viss grad befria bränvin från
finkelsmak genom att skaka det med några droppar
matolja. Oljan samlas, då bränvinet lemnas i hvila,
på ytan och kan borttagas. Finkeloljans borttagande
kan äfven ske derigenom, att redan mäsken silas genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
