Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäsningen - Alkoholen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nybyggare låta björksaf eller sockerrörets saft jäsa,
araben fröjdas öfver, att profetens förbud mot jästa
drycker ej innefattar dadelpalmens jästa saft: »lagmi
är icke vin, profeten förbjöd blott vin»,
och likväl bör lagmi rättast räknas till bränvin,
emedan den på socker rika dadeln är så godt som fri
från syror.
De vinartade dryckerna utmärka sig, som vi sett,
genom sin halt af organiska syror, som bilda
sig i frukterna, ej mindre än genom sin halt
af eterartade föreningar, hvilka gifva vinet
dess bouquet. Om ock genom dessa inblandningars
beskaffenhet och mängd olikheter kunna uppstå, till
hvilkas upptäckande fordras en van och öfvad gom, är
dock öfverensstämmelsen mellan dessa drycker ganska
stor. Om indianen på Mejicos högslätter bereder pulque
af agavens saft, om normanden framställer cider af
pressad äplesaft, är detta likväl alldeles samma
förfarande, som redan Noak lärde.
Alkoholen. Vi sluta härmed vår korta inledning
och öfvergå till betraktande af den vigtigaste, för
alla de jästa dryckerna gemensamma beståndsdelen,
alkoholen, på hvars framställande den betydande
industrigrenen bränvinsbränning grundar
sig [1].
Upphettar man jästa drycker, bortgår den vid 78°
C. kokande alkoholen med vattenångorna. Dessa ångor
kan man uppsamla och genom afkylning åter förtäta
eller kondensera; man erhåller då en blandning af
alkohol och vatten, som genom upprepade distillationer
blir allt mera rik på alkohol och slutligen genom
behandling med osläckt kalk kan fullständigt befrias
från vatten. Vanligt bränvin är ingenting annat än
alkoholhaltigt vatten, som man stundom genom tillsats
af flygtiga oljor, socker o. d. ger en särskild smak.
Den rena alkoholen, s. k. absolut alkohol, är en
färglös, lättflytande vätska af 0,80625 egentlig vigt
vid 0°. Han kan ej fäs att frysa, äfven vid så låg
värmegrad som 100° under vattnets fryspunkt. Han kokar
vid betydligt lägre värmegrad än vatten. I följd häraf
är han i hög grad flygtig och utmärker sig genom en
lifvande och angenäm lukt. Han har en skarp, nästan
brännande smak och starkt berusande egenskaper samt
drager med stor begärlighet till sig vatten ur fuktig
luft. Denna hans stora benägenhet att draga till sig
vatten gör honom i synnerhet egnad till förvaring af
vattenhaltiga och derför lätt förruttnande organiska
kroppar, såsom kött, frukter o. d. Om han får
inverka på vattenrika delar af menniskokroppen, kan
han medföra döden. Han består af 52,7 procent kol,
12,9 procent väte samt 34,4 procent syre. I följd
af denna sammansättning är han bränbar och utvecklar
vid förbränning en betydlig hetta.
Den absoluta alkoholen förekommer endast till ringa
mängd i handeln, emedan hans användning i jemförelse
med den utomordentliga förbrukningen af mer eller
mindre vattenblandad alkohol (bränvin eller sprit) är
högst obetydlig. I nyare tider har sprittillverkningen
blifvit bragt till sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
