Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tobakspipor och dosor
- Tobaken och hans odling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej ett korn deraf går förloradt. Till och med tiggaren
snusar; han dör ej af hunger, men han skulle dö, om
han ej längre finge något brisil. Medan de fattiga
bära på sig en flaska af vanligt glas, ha de mera
välmående en sådan, som är konstmässigt slipad och
ofta på ett präktigt sätt utsirad. Ät beredningen
af brisil, företrädesvis åt dess blandning med fett,
egnar man den största omsorg, och det fins personer,
som ha förvärfvat ett sådant namn för skicklighet
häruti, att de från när och fjerran få sig tobak
tillsänd att beredas.
Fig. 70. Gammal skotsk dosa.
Brisilsnusaren röker ej, och rökaren snusar ej
brisil. Mot detta snus förefaller hvarje annan
njutning fadd och kraftlös; det oaktadt ges det ganska
många personer, som, för att skärpa denna näsföda,
försätta henne med potaska; ja, de allra skarpaste
snusare nöja sig ej ens härmed, utan blanda snuset
med stött glas. Man skall här kanske misstänka oss
för öfverdrift, och vi tillägga derför den fasta
försäkran, att vi mena verkligt stött glas. Regeringen
har upprepade gånger och ännu på
senare tid genom förbud sökt hejda denna afskyvärda
lidelse. Förgäfves; skogsbon är utan brisil
ej menniska, och åldern gör härvid ingen skilnad,
ty tolfåringen bjuder lika obesväradt sin flaska
åt fadern som denne åt grannen.
Fig. 71. Robert Buras’ snusdosa.
I dosans form herskar en viss likhet mellan den
baierske skogsbons och kinesens, men denna likhet
torde också vara den enda.
Fig. 72. Kinesisk snusdosa.
Den tredje användningen af tobak som narkotiskt medel
(om vi bortse från det oursäktliga
bruket i vissa bryggerier att genom tillsats af
tobaksblad i stället för humle öka den döfvande
kraften hos ölet), hans användning som tuggtobak,
är den minst spridda. Företrädesvis användes han i
denna form af matroser, soldater och öfver hufvud
taget sådana, hvilka af sitt yrke hindras att bära
den brinnande pipan eller cigarren i munnen, eller
sådana, som i rökandet och snusandet finna en för
ringa njutning. Till dessa senare höra invånarna i
vissa af den amerikanska unionens sydstater. Framför
allt är Kentucky ryktbart för den konstfärdighet,
hvarmed dess söner valka »priman» i munnen samt tid
efter annan spotta på en viss utvald punkt, som någon
gång råkar vara en synnerligt vacker blomma på mattan
i ditt rum.
Tobaken och hans odling. Tobaksplantan hör till
de ettåriga växterna; endast några få arter
äro fleråriga, men bladens godhet blir då allt
mindre. Bladen äro saftiga, stora, odelade. Blomman
har en klock- eller rättare pipformig skapnad och
ett veckadt femklufvet bräm. Frukten är en tvårummig
kapsel, inneslutande en mängd små
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:18:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/5/0123.html
