Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förberedande skeden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Helmstädt), äfvensom på ön Sardinien, på Baleariska
öarna och utom Europa på Söderhafsöarna samt vid
Haiderabad i Ostindien. Cromlechen vid Avenbury
utgöres af en yttre, af upprättstående stenar bildad
krets af 1 380 fots diameter med två ingångar, till
hvilka leda stenalleer; inom denna yttre krets finnas
tre mindre, jemte hvarandra liggande, som omsluta
en väldig stenpelare och en »lech». Det hela är
nästan förstördt, liksom stenkretsen eller choirgaur
(spökdansen) vid Salisbury, om hvars forna utseende
vi få en föreställning genom afbildningen å fig. 142.
Några af dessa stenkretsar äro uppförda af enstaka,
jemte hvarandra stälda eller lagda block, på sätt och
vis liknande ett plankverk; andra utgöras deremot af
murar af temligen ursprunglig konstruktion. Sådana
äro t. ex. de s. k. kyklopiska murarna i Italien,
som vanligen tillskrifvas pelasgerna, men enligt
noggrannare forskningar härröra från japygerna och
andra Italiens urinvånare, och hvilka i sin ordning
på ett anmärkningsvärdt sätt öfverensstämma med de
peruanska bygnaderna.
Ornament. Men det är ej blott å bygnader, som man märker
en sådan frändskap mellan de mest fjerrboende folk; den
yttrar sig äfven vid utsirandet af husgeråd, kärl och tyg.
Det första, hvarpå man härvid tänkte, var naturligtvis
att anbringa vissa enkla, regelbundet återkommande
figurer, och sålunda uppstodo de parallela, våg-
och zigzaglinierna. Sådana ornament finna vi å fynd
från de schweiziska pålbygnaderna så väl som å kärl
ur grafhögarna, och en jemförelse med tatueringen
på en nyzeeländare (fig. 69) eller en höfding
från ön S:t Christina (fig. 70) bevisar just den
öfverensstämmelse, hvilken vi nyss antydde. Dessa
prydnader äro temligen enahanda å bronsföremål och
lerkärl. Till några synes man ha hemtat motiven
från nätbindningen eller det äldsta slaget af
väfnadskonst. De ringa återstoder af väfnader,
hvilka finnas qvar från en så aflägsen kulturperiod
och till större delen härröra från de schweiziska
pålbygnaderna, utgöra ett bevis härpå; de omtalas
närmare på ett annat ställe i detta arbete.
Framstegen på den dekorativa konstens område
återverkade i alla händelser på bygnadskonsten,
i det man satte allt större värde på noggranhet i
utförandet och i följd deraf åter igen leddes till
uppsökande af prydligare former. På detta sätt skrider
utvecklingen af den arkitektoniska konsten temligen
raskt framåt, och de nyfunna formerna förena sig
snart till ett harmoniskt system. Dessa formsystem
eller stilar låta sammanfatta sig i enskilda grupper,
som vanligen ordnas efter den tid, hvarunder de nått
någon synnerlig utveckling eller utbildning. Man gör
sålunda skilnad mellan antika, d. v. s. förkristna,
samt fornkristna, medeltids- och renässansstilar
o. s. v. Här uppställa vi deremot efter det inre
sammanhanget med de betydelsefullaste folkens
kulturhistoria två hufvudgrupper: bygnadsstil ar na
hos folk med inåtvänd kultur och bygnadsstilarna hos
folk, hvilkas kultur utbredt sig vidare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
