Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berg och vatten - Berg- och jord-arter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid Flötsund inåt Stockholms län. Men en gren uppsticker i
Sko-bygden, vid Gårans och Arnöfjärdens östra strand, samt
vid Ullfjärdens vestra, går genom Kalmar, Bro och Låssa socknar
till Mälaren, och bildar åtskilliga öar mellan Norra Björkfjärden
och Brofjärden. Mindre betydande för detta län är en
sandås, som från Thorstuna härad går inåt Åsunda, följer dess
gräns mot Lagunda, genomskär östra delen af Wårfrukyrka socken,
bildar till en del grunden för Enköpings stad, och återfinnes
slutligen i Mälarens öar.
För jord- och berg-arternas inbördes förhållanden och landets
deraf följande mottaglighet för mensklig odling, är länets
fördelning vester och öster om Fyris-ån, samt inom den vestra
delen, norr och söder om Örsunds-ån mest betydande 2). »Nordens
äldsta grundberg, den Röda Graniten, upptager så allmänt
vestra länets norra del, att undantagen äro för obetydliga att
här särskildt uppräknas. Den utgör länets mest öfver hafvet
höjda del, isynnerhet emot Dalelfven, och bildar ett mera eller
mindre kuperadt land, som särdeles mot Westmanland och Gestrikland
är sandfylldt och skogbeväxt; men ju närmare mot
Fyris-ån, desto mera vidga sig dalbottnarne emellan kullarne
till odlingsbarare land, som slutligen i hufvuddalen antager
karakteren af slättland, isynnerhet i Bälinge, Ehrentuna, Lena
och Tensta socknar; äfvensom uti en del af Läby, Ramsta,
Gryta, Balingsta, Åker, Dalby och Näs, omkring Ekoln och
Låsta-viken belägna socknar, der berggrunden är syenit.»
»Vestra Uplands södra del har grå granit och gneis till
berggrund, som emot Låsta-viken, genom upptagande af hornblende,
blir syenit-artad. Här som vanligt bildar den ett
flackt och vågigt, med glesa kullar bespäckadt land, hvars
allmänt odlade dalar sällan uppnå 30 fots höjd öfver hafvet.»
2) Det nästföljande är uppsatt, och benäget meddeladt af Berghauptman J.
H. af Forselles i Sala, jemte en inledande framställning af vattenfördelningen,
hvarur ock åtskilliga drag till det ofvanstående äro lånade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
