- Project Runeberg -  Blad ur min tänkebok /
166

(1898) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De glömda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hafva fått sin lön». De hafva upplefvat sitt kapital,
fått ut hvad de sökt, den försvinnande njutningen
af en smiekrad fåfänga, äran i dag och glömskan
i morgon. Seneca säger: »De hafva mödat sig
lifvet igenom för inskriften på sin graf». Hvad återstår?
Bakom grafven finnas inga triumfbågar, inga
lagerkransar, inga applåder, inga lofprisande tidningar,
icke ens den fattiga trösten af det tomma intet,
på hvilket några säga sig tro. Att de icke tro det,
bevisas däraf, att de bortom grafven förvänta ett
äradt minne. Ja, ett aktadt, om också ej äradt
namn, är för visso ett dyrbart arf för tiden, men ej
för den evighet, i hvilken en död träder in. Skriften
säger icke, att namnet följer honom. Namnet är
väsendet; tidens namn äro skrifna i snön. Skriften
säger, att de utvalda få ett nytt namn. Det som
följer den döde, det är gerningarna – och domen.

Ett menniskolif behöfver ju hågkomst och deltagande,
såsom det behöfver sol och kärlek. Endast
narren och idioten äro sig sjelfva nog. Erkännandet
lifvar och uppbär, där det icke förhäfver; glömskan
förlamar och tynger, där hon ej finner en motvigt
i lefnadens mål. Almqvist har sagt: »Att vara
fattig, det är att vara hänvisad till sig sjelf». Glömskan
är enslighetens fattigdom: behåll en enda varelse,
som förstår dig, och du är rik! Tages denna
enda ifrån dig, återstår dock en, som förstår allt
och minnes allt, en förtrogen Gud.

Med denna enda vän och Gud vid din sida
skall du motstå trycket af alla andras glömska.
Ditt arbete vändes utåt, din verld och din tyngdpunkt
inåt. Sjelfförsakelsen är en stormakt, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:57:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tankebok/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free