Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tiden efter 1830. Öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERSIKT. 161
sin estetiska uppfattning var motståndare till »Sveriges då
gällande litteratur» och i en 1832 offentliggjord artikel
angrep Tegnér och tegnérismen såväl som fosforismen,
hvaremot han framträdde som almqvistbeundrare. I sitt
eget skaldskap representerar han en af klassicism och
folkdikt inspirerad verklighetspoesi. - Såsom det tredje
betydande namnet från denna tid må framhållas Fredrika
Bremer, som i anslutning till det föregående seklets
engelska berättelselitteratur skapade en ny, borgerlig
romandikt i vårt land, hvilken vann europeiskt rykte och fick
talrika efterföljare.
Hade den politiska oppositionen mot nyromantikens
idéer sin härd i stockholmspressen (alltifrån Johanssons
»Argus»), så utgick det vittra angreppet -h vad det egentliga
Sverige angick - från samma ort, där en gång fosforismen
föddes. Den estetiska oppositionens tidigaste målsman är
den unge Karl August Hagberg, som 1835, närmast med
anledning af Almqvists skrifter och Atterboms lofordande
granskning af dessa, drager i fejd mot nyromantikens idéer,
framför allt dess snilleförgudning och öfverskattande af
det estetiska på andra makters bekostnad. De angripna
svarade. Senare följdes Hagberg af sin vän Bernhard
Elis Malmström, som både filosofiskt - han var liksom
denne hegelian - och i sin vittra alstring ställde sig
emot fosforismen, och af K. F. Bergstedt, som i
tidskriftspressen yrkade på en medborgerlig, praktisk bildning
gentemot esteticismen.
Inom poesien är för öfrigt inflytandet från Tegnér och
nyromantiken alltjämt framträdande, hos smärre andar
såsom matt efterbildning. Men vid sidan häraf klinga
själfständiga och egendomliga toner; utom Malmström
äro här att nämna: Karl Vilh. Aug. Strandberg (Talis
Qualis) - den mest betydande kraften; O. P. Sturzen-
Warburg, Sv. litteraturh. III. uppl. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
