Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tomas Thorild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOMAS THORILD. 111
äfven i andra ämnen än vittra, och striden fortfor, till
dess Thorild - med anledning af en till hertig Karl
dedicerad skrift, »Ärligheten», som ansågs innehålla politiska
irrläror - landsfor visades på fyra år och för alltid utflyttade
till Tyskland. Här fortsatte han till en början sitt svenska
författarskap. I sin skrift Eätt etter Alla samhällens eviga
lag utvecklade han emellertid åskådningssätt vidt skilda
från hans förra och angrep republikanismen och läran
om massans herravälde. I Greifswald, där Thorild nu
slutligen bosatte sig, ägnade han sig mera uteslutande
åt filosofien och författade i detta ämne arbeten på latin
och tyska.
Lefnad: Tomas Thorild^ hvars lefnadshändelser i det
föregående redan blifvit antydda, var född i Svarteborg i Bohuslän,
son till en länsman. Han hette egentligen Thorén och antog först
1785 det namn, som han sedan gjort ryktbart. Genom välvilliga
människors hjälp sattes han i tillfälle att studera, först vid
Göteborgs gymnasium, sedan vid Lunds akademi, där han bland andra
kom i beröring med sin »landsman» Lidner. Vid 22 års ålder
flyttade han med djärfva framtidsplaner till Stockholm, där han
under några år deltog i den ofvan skildrade striden. Efter att
åren 1787-1788 hafva vistats i Uppsala, hvarest han bl. a.
disputerade i konungens närvaro på ett sätt, som väckte dennes
synnerliga intresse, begaf han sig till England för att söka
åstadkomma »världsreformen», men hans skrifter väckte där ingen
vidare uppmärksamhet, han själf råkade slutligen i by
sättningshäkte, hvarifrån en svensk filantrop utlöste honom; missnöjd
återvände han till Sverige för att ånyo kasta sig in i litterära fejder.
Hans oförsiktiga skriftställeri råkade väcka hertig Karls skuggrädsla,
och själfve Reuterholm, som var Thorild välbevågen (båda
sympatiserade med Rousseau), mäktade icke afvärja hans åtalande.
Den landsflykt, hvartill han år 1793 dömdes, kom honom
emellertid icke illa till pass; den åtföljdes efter någon tid af en fast
anställning vid det svenska universitetet i Greifswald, hvilken
Reuterholm utverkade åt honom, och han erhöll nu en jämförelsevis
angenäm och lugn ställning. Från Sverige följdes han af sin
käresta, som något år senare blef hans brud. Han afled 1808.
Thorild var full af lågande nit för släktets lycksalighet, med
ett klart förstånd förenande en stark och lättrörd känsla. Men
han hade tillika en naiv mening om sin egen omätliga storhet och
förblandade ofta sig själf med de sublima mål, för hvilka han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
